Här blir Ny Tekniks reporter chippad

2017-04-07 06:00  

Vi bär redan teknik i våra händer under stora delar av dygnet. Nu är det dags för den att flytta in under huden. Ny Tekniks reporter bestämde sig för att bli en cyborg.

Skratten har en klang av adrenalin och nervositet. Gjorde det ont, frågar någon efteråt. Ja, det gjorde ont. Chippet mäter visserligen bara 2 x 12 millimeter, ungefär som ett extra stort riskorn, men den sylvassa kanylen måste vara större för att kunna husera det.

Jowan Österlund som driver företaget Biohax är ursprungligen kroppspiercare, men tvekar inför hur han ska beskriva sin yrkestitel nu för tiden.

– Ja du, det här är en helt ny bransch. En ny genre. Jowan Österlund, digi sapiens-kreatör?

Han har dragit på sig lila latexhandskar. Lagt en steril duk på bänken. Den lilla kompress Jowan senare ska sätta över instickshålet på min hand har han rutinmässigt fäst på en av handskarna så att han snabbt kommer åt det. Han nyper tag i skinnet mellan min tumme och mitt pekfinger för att aktivera några smärtpunkter.

– Det gör att det inte kommer att kännas så mycket sedan.

Sorlet från åskådarna här på Epicenter i Stockholm – en grupp från SJ på konferens, som står i kö för att precis som jag bli digi sapiens – har bytts ut mot en förväntansfull tystnad.

Eftersom kanylen är större än på en vanlig spruta rör det sig inte om ett stick, utan ett snitt. Längst fram på den sitter som en knivsudd.

– Ta ett djupt andetag. Och andas ut.

Här trycks chippet in mellan tummen och pekfingret. Proceduren är över på en sekund. Foto: Christian Rhen

När Jowan trycker till känns det hur injektorn går rakt genom skinnet. Det är över på mindre än en sekund. På med kompresser. Klart. Jag har blivit en cyborg.

Under huden sitter nu en bioglaskapsel med ett nfc-chipp. Nfc står för near field communication och brukar översättas till närfältskommunikation. Min kropp kan därmed kommunicera trådlöst med andra enheter, så länge de håller sig max ett par centimeter från varandra. Och ja, det innebär också att min kropp – eller åtminstone nfc-chippet som bindväven runt omkring nu måste lära sig att umgås med – kan hackas.

Den grupp människor som kallar sig transhumanister utgår från idén om att människan kan och bör utöka sina fysiska och mentala egenskaper med hjälp av teknik. Biohackare eller ”grinders” kallas de som experimenterar med teknik under huden. Båda dessa sällskap har funnits i årtionden, men det är först på senare år som deras övertygelser kommit att betraktas mer som vetenskap än som science fiction.

Teknik har krympt och ändå fått större muskler, blivit billigare men ändå exponentiellt mer avancerad. Det är i dag inte lika äventyrligt att förutspå en relativt nära framtid där teknik kan finnas i piller vi sväljer och i linser vi har på ögonen. Bara häromdagen avslöjade Elon Musk att han startat ett företag vars ambition är att koppla samman datorer med våra hjärnor.

Läs mer: Förvara din tågbiljett under huden

Tekniken Musk talar om är den som kallas ”neural spets‑ textil” eller ”elektroniskt finmaskigt nät”. Den beskrevs i en studie som publicerades i Nature Nanotechnology för två år sedan. En av författarna till studien, Harvard-forskaren Charles Lieber, sa till tidskriften Smithsonian: ”Vi vill minska avståndet mellan elektroniska kretsar och neurala kretsar”. De tester som genomförts på möss har gett slående resultat: mössens hjärnceller började växa runt och ihop med ”spetstextilen”.

Riktigt så futuristiskt är inte mitt chipp. Det är rentav upplagt för ett antiklimax med tanke på hur få möjligheter som än så länge omsatts i praktiken. Visst, jag kan få min Android-lur att ringa ett särskilt nummer eller att sätta i gång Netflix genom att lägga nfc-läsaren på telefonen mot min hand. Hade jag haft ett medlemskap på gymkedjan Sats hade jag kunnat ersätta mitt kort med min hand. Jag kan skicka mitt digitala visitkort direkt till någon annans telefon. Och en fördel är att jag aldrig behöver bekymra mig för att tappa bort det.

Fortfarande en timme efter snittet bultar det i handen. Ett dygn senare tar jag bort kompressorerna och känner efter: där är det lilla cybernetiska riskornet, precis under huden.

Jowan Österlunds första delmål är att helt kunna ersätta plånboken och alla nycklar med chippet i handen. Foto: Christian Rhen

Återstår gör att vänta på att världen hinner ikapp. När jag frågar Jowan Österlund om vad han hoppas att tekniken ska leda till är ”Allt!” det korta och glupska svaret.

– Men första delmålet är att helt kunna ersätta plånboken och nyckelknippan.

Han säger att det är roliga saker på gång, men vill inte avslöja vad det rör sig om, annat än att vi som är chippade snart kommer att ha möjlighet att ansluta till olika pilotprojekt via hans hemsida.

– Chippet är förberett och framtidssäkrat för det mesta du kan tänka dig. Jag vill berätta om det här för hela världen, men det får vara locket på ett tag till. Avtalen måste skrivas först.

Peter Ottsjö

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt