Här är storbolagens förslag till en e-krona

2018-01-18 06:00  
Riksbanken har fått in 39 förslag, varav 33 kommer från företag. Foto: Jörgen Appelgren

Sverige närmar sig det kontantlösa samhället. Nu kan Ny Teknik berätta att IBM, Visa, Ericsson och MIT vill hjälpa den svenska Riksbanken att utveckla en digital valuta.

Förslagen kommer från tyska och italienska finansbolag. De kommer från jättar som IBM, Visa, Ericsson och SEB. Konsultbolag som Accenture och Kairos Future har hört av sig, liksom nya fintechspelare som Trustly, Klarna, Fidesmo och Chromaway. Till och med det amerikanska teknikuniversitetet MIT har skickat ett bidrag. Alla vill de hjälpa Riksbanken att utveckla en e-krona.

– Det är väldigt roligt att det tycks finnas ett så pass brett intresse av att försöka hitta en praktisk teknisk lösning, säger Björn Segendorf på Riksbanken.

I september 2017 presenterade Riksbanken sin första rapport i e-kronaprojektet. Utöver att de drog ut några riktlinjer för hur en e-krona skulle kunna utformas, bad de om hjälp med tekniken.

Myndigheten föreslår en blandning av en registerbaserad och värdebaserad lösning. En register-baserad lösning skulle bestå av ett konto i en databas. En värdebaserad lösning skulle innebära att kontanta digitala medel skulle kunna finnas på ett särskilt betalkort eller i en app. Då kan användaren ha tillgång till sina e-kronor även om den saknar uppkoppling.

Om, och i så fall hur, en blockkedja ska användas är inget som uttrycks explicit i rapporten. Av de nära 40 förslag som har kommit in utgår många från en sådan här hybrid, men flera betonar också vikten av möjligheten med blockkedjan.

Du kan se några av förslagen i korthet i grafiken här ovan, men vi har också laddat upp dem som pdf:er. Notera dock att en del av de inskickade bidragen omgärdas av sekretess.

Företagen bakom förslagen

Så kan en e-krona fungera

När Stefan Ingves säger att kryptovalutor som bitcoin inte är att betrakta som riktiga valutor är det gissningsvis inte för att provocera. Ingves lutar sig troligtvis mot Riksbankens definition. En svensk krona utgör en fordran på centralbanken. Utöver denna egenskap som värdebevarare ska den också fungera som räkneenhet och som betalningsmedel. Samma egenskaper skulle en e-krona ha, utöver att den skulle vara ”elektroniskt tillgänglig dygnet runt året om och tillgänglig i realtid eller nära realtid”.

På tal om bitcoin är blockkedjetekniken som gjort kryptovalutan möjlig något Riksbanken förmodligen kommer att studera under lupp. De går dock inte så långt som att slå fast att en e-krona hamnar på en blockkedja. ”En e-krona antas vara brett tillgänglig för allmänheten, men kommer inte nödvändigtvis vara en kryptovaluta eftersom det valet styrs av teknik”, skriver myndigheten i sin första rapport i e-kronaprojektet.

Det Riksbanken föreslår är en hybrid av en registerbaserad och en värdebaserad lösning. ”I en registerbaserad e-krona finns tillgodohavandet lagrat centralt i en databas”, skriver Riksbanken. En värdebaserad lösning bygger på att e-kronan finns lokalt hos användaren, på ett särskilt betalkort eller via en app i telefonen. Den senare lösningen skulle tillåta användning av en e-krona även om användaren saknar uppkoppling.

Riksbanken har inte tagit något beslut om att ge ut en e-krona, men ett sådant är att vänta inom ett år.

Peter Ottsjö

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Aktuellt inom

AI Pension

Debatt