E-kronan kan bestå av tokens – men Riksbankens projekt drar ut på tiden

2021-04-06 12:30  

Distributed Ledger Technology. Det är tekniken som Riksbanken valt att testa under pilotprojekt för e-kronan. I dag kom den första rapporten om resultatet. Men frågetecken om säkerheten och it-infrastrukturen finns kvar.

Det har varit en lång historia. 2016 offentliggjorde Riksbanken sina planer på att själva ge ut en digital valuta, och nu har steg ett av pilotprojektet avslutats. Del två är på gång, men pilotprojektet kan pågå så länge som till 2026. Och det är oklart om det ens kommer ges ut någon e-krona.

– Tidsplanen är verkligen osäker, vi är inte säkra på om vi ska ge ut en e-krona över huvud taget. Projektet förlängs med ett år i taget, säger Mithra Sundberg, chef på enheten för e-kronapiloten.

Piloten har testat en teknik som heter Distributed Ledger Technology, eller DLT. Till skillnad från en traditionell databas lagras informationen inte på en central plats utan fördelas på en mängd lagringsplatser.

Läs mer: NFT – vad är det och varför ska du bry dig?

Alla transaktioner kan spåras

I systemet representeras e-kronor av så kallade tokens. En e-krona har samma värde som en ”vanlig” krona, och kan representeras av en eller flera tokens, eller utgöra en liten del av en token. Om en person gör en större överföring kan det fortfarande vara en token som skickas. Eller väldigt många små, beroende på vad för typ av tokens personen äger.

– En token kan ta vilket värde som helst i form av kronor och ören, förklarar Micael Lindgren, teknisk projektledare för e-kronapiloten.

Alla tokens är fullt spårbara genom transaktionskedjor, där varje transaktion kan kopplas till den föregående. Det går alltså att spåra alla tokens tillbaka till när de gavs ut av Riksbanken.

I etapp två av testerna, som ska vara klara i februari 2022, är fokus på att utveckla systemet.

– Till exempel tittar vi på var man kan lägga tokens eller de nycklar som behövs för att få tillgång till dem. Beroende på var de finns kan man få olika karaktär på lösningen, säger Micael Lindgren.

Det är viktigt att notera att e-kronan skulle vara en digital valuta, men inte en kryptovaluta. Skillnaden är att staten garanterar värdet på pengarna när det gäller e-kronan. En annan avgörande skillnad mot exempelvis bitcoin är att tekniken bakom e-kronan inte alls är lika energikrävande.

– Den konsensusmekanism som finns för bitcoin används inte här, säger Mithra Sundberg.

Läs mer: Har vi råd med bitcoin? Kryptovalutan förbrukar nästan lika mycket el som hela Sverige

Säkerhetsarbetet är helt avgörande

En fråga som återstår är hur it-infrastrukturen ska fungera. Kommer Riksbanken behöva köpa en massa plats i datacenter för att underhålla systemet?

– Vi ser inte att det är nödvändigtivs handlar om jättemycket datacenter. Men det är lite för tidigt att säga, infrastrukturfrågan är en del av etapp två, säger Micael Lindgren.

Ett annat fokusområde är säkerheten, där Riksbanken inte vill gå in på några detaljer om vilka tester som gjorts eller vilket försvar mot angrepp som finns.

– Men generellt är säkerhetsarbetet helt avgörande för att på sikt kunna ge ut en e-krona, säger Mithra Sundberg.

Behövs en e-krona?

– Vi ser från Riksbankens perspektiv ett behov av att titta närmare på om det behövs, när vi ser att användningen av kontanter minskar.

Vad är den stora skillnaden mellan att använda en e-krona och att göra digitala överföringar genom exempelvis en internetbank?

– Den stora skillnaden är vem som står bakom värdet på pengarna, i e-kronans fall är det Riksbanken och staten, medan pengarna från banken är privata.

Läs mer: Grundprinciper för e-kronan börjar klarna

Henning Eklund

Mer om: E-krona

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt