Billiga åskskydd fungerar inte

2000-08-09 13:00  
Varje gång det åskar någonstans uppstår skador i hundratals elektroniska apparater, även om ägaren tror sig vara skyddad. Orsaken är att svenska hem och kontor skaffar alltmer elektronik som kräver att byggnadernas el- och teleinstallationer förändras. Billiga dosor att koppla in mellan datorn och vägguttaget räcker inte till.

- De billiga skydden är i regel meningslösa om inte huset har rätt installation i övrigt, säger Mats Andersson, åskskadeexpert hos Länsförsäkringar.

Varje år registreras cirka 200 000 blixtar i Sverige. När blixten slår ned i eller i närheten av en ledning bildas hög spänning som kan ledas vidare långa sträckor i ledningsnätet. Om det finns elektroniska apparater i ändpunkterna så riskerar dessa att brännas sönder. Risken är stor även om blixten slår ner flera kilometer bort.

Mest utsatta är apparater som är anslutna både till elnätet och till telenätet. Det blir stora skillnader i spänning mellan elsidan och telesidan. Då blir det överslag i apparaten på det ställe där det är kortast avstånd mellan de båda näten. Oftast är det på kretskortet, som då bränns sönder. I regel blir det för dyrt att laga, så enda alternativet är att köpa ny apparat.

De som säljer datorer, modem, faxar och annan elektronisk utrustning gör extra bra affärer i samband med åska. En mindre leverantör som Ny Teknik kontrollerade med fick över 40 nya uppdrag dagen efter att ett åskväder dragit fram på natten. Samma åskväder resulterade i över 180 skaderapporter till Länsförsäkringars kontor i området.

- Men många får skador utan att vi får reda på det, säger Mats Andersson.

Ett modem för 900 kronor faller till exempel utanför gränsen för vad försäkringsbolagen ersätter.

I en oskyddad datoranläggning är det i regel modemet som går sönder först. Det är bra att modemet är svagaste länken i ett oskyddat system, eftersom ett trasigt modem sedan ger ett visst skydd när ytterligare överspänningar kommer in. Men mycket annat kan gå sönder, eftersom överspänning hinner ledas vidare innan kretskortet i modemet går sönder. I datorn kan moderkort, nätdel, styrkretsar till hårddisken och minnen också behöva kasseras. Nätverkskopplade datorer kan drabbas extra hårt. Risken finns att också skrivare, skannrar och annan periferiutrustning får skador. Och en dator som till synes har klarat ett åskväder kan ha fått skador som visar sig långt senare.

- För att man ska kunna känna sig säker måste byggnaden vid elcentralen ha ett överspänningsskydd som dessutom måste vara rätt installerat, säger Christer Bohlin, Åskskyddskonsult AB.

Tricket vid installation av ett sådant så kallat inledningsskydd är att ansluta alla system till fastighetens huvudjordningsskena. För att undvika induktiva spänningsfall är det då viktigt att avståndet mellan el- och telesystemet inte ger en för lång utjämningskabel. I regel innebär det att villaägare får får flytta sin teleinstallation eftersom inkommande teleledning ofta sitter i motsatt ände av huset i förhållande till inkommande elledning. Ledningarna ska komma in på samma plats.

I överspänningsskyddetför strömmen sitter en varistor kopplad till jord En varistor är ett motstånd vars resistans minskar ju högre spänningen blir. Vid för hög spänning leds energin då bort. På telesidan sätts ett skydd med motsvarande funktion. Skydden måste klara av att leda energin mot jord på en mikrosekund.

- Vi får nästan inga skaderapporter alls från dem som satt upp ett sådant här skydd, säger Mats Andersson, som själv slutat dra ur kontakterna till datorn och helt litar på inledningsskyddet.

En sådan installation kostar mellan 5 000 och 10 000 kronor beroende på om inkommande teleledning behöver flyttas eller inte. Även teveantenn samt inkommande vatten eller avloppsledningar av metall bör anslutas till den gemensamma punkten.

Ytterligare säkerhet, främst då för byggnaden, får man om en kopparslinga i marken runt huset ansluts till samma punkt. Då minskar även spänningsskillnaden mellan installationerna och marken runt huset.

De som fått en elektronikkomponent förstörd brukar i regel dra ut väggkontakterna i fortsättningen eller köpa en billig dosa på en bensinmack. Problemet är att man glömmer dra ur kontakterna efter ett tag och att de billiga skydden oftast bara skyddar mot enklare överspänningar. Dessutom kan blixtöverspänning utan vidare hoppa en decimeter i luften. Rekommendationen är att lägga kontakterna flera decimeter från vägguttaget.

Tillverkarna av de billiga skydden uppger ofta på förpackningarna att de skyddar mot åska. När Ny Teknik talar med tillverkarna tycker de dock att det är säkrast att kombinera dem med större skydd på inkommande ledningar. Den som skaffat ett skydd för några hundralappar har alltså oftast köpt en falsk säkerhet. Skyddet är bäst på störningar från andra elapparater och inte på åska.

- Egentligen borde de kallas tvärspänningsskydd, men de går inte att sälja under den benämningen, säger Christer Bohlin, som tycker det är magstarkt när de i marknadsföringen sägs skydda mot åskskador.

Det finns en föreställning att den som satsar på en UPS, som gör att datorn går att använda även vid kortare strömavbrott, också har skaffat ett rejält skydd mot överspänningar. Sanningen är istället att en UPS för några tusenlappar har elektronik som likaväl kan gå sönder vid en åskknall.

Inte heller jordfelsbrytare skyddar mot åska. De bryter inte snabbare än blixten tar sig fram.

Tomas Carlsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt