Bahnhof: Kravbreven borde vara omöjliga

2017-10-27 06:00  
Bahnhofs vd, Jon Karlung, riktar skarp kritik mot Njord Law Firm. Foto: TT / Jörgen Appelgren

"Utpressningsbrev" – Jon Karlung, vd för Bahnhof, riktar skarp kritik mot både Njord Law Firm och sina konkurrenter efter massutskicken till svenska misstänkta fildelare.

Under den senaste veckan har Ny Teknik skrivit flera artiklar om de tusentals kravbrev som har skickats ut till svenska internetabonnenter.

Utskicken har gjorts av advokatbyrån NJord Law Firm på uppdrag av en grupp internationella och skandinaviska filmproducenter.

Informationen om de svenska abonnenter som enligt Njord Law Firm har gjort sig skyldig till olaglig fildelning kommer från operatören Telia.

Advokatfirman har även begärt ut kunduppgifter från Tele2, Comhem och Bredbandsbolaget. En andra omgång med kravbrev till svenskar är att vänta under november månad, bekräftar Njord Law Firm för Ny Teknik.

Nu riktar Jon Karlung, vd för internetoperatören Bahnhof, skarp kritik mot både Njord Law Firm och sina konkurrenter, som alltså har och kommer att lämna ut kunduppgifter till byrån.

– Det här är inget annat än rena utpressningsbrev. Dessutom borde breven inte vara möjliga att skicka över huvud taget. Kardinalfelet som svenska operatörer begår är de har sparat information som de inte behöver om sina kunder. Det handlar om information som gör det möjligt att koppla viss trafik till enskilda ip-adresser.

Läs mer: Professor till misstänkta fildelare: Betala inte!

Njord Law Firm menar att de har stöd i Ipred-lagen för den typen av informationsbegäran. Men du alltså att det inte stämmer?

– Nej. Ipred är gällen – även om lagen är fel enligt min mening. Men Ipred säger egentligen bara att man behöver lämna ut uppgifter om man har några. Att Njord Law Firm kan få ut information om abonnenterna betyder att nämnda operatörer antingen har ägnat sig åt smyglagring, eller har en oreda i sina datasystem.

Jon Karlung hänvisar också till ett EU-domslut från slutet av 2016 där det slagits fast att operatörerna inte längre får spara data om det inte föreligger brottsmisstanke.

– Frågan som kunderna behöver ställa sig är varför operatörerna sparat information som de inte behöver. Visst, det kan finnas anledning att spara information av säkerhetsmässiga skäl, men enligt min uppfattning finns det ingen orsak att lagra dessa uppgifter under en längre tid. Kunderna borde stämma Telia, Bredbandsbolaget och Comhem för att de sparat abonnentuppgifter helt i onödan. Att de sparat information har ju i sin tur lett till att detta hamnar i utpressarnas händer.

Kalle Wiklund

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt

COMSOL