”Ta vara på framstegen för digitala vårdtjänster”

Sverige, våren 2020. Detta är uppoffringarnas vår, men kan också bli omtankens och utvecklingens år. Med en klok användning av digitala vårdtjänster rustar vi vården för både kris och vardag

Människor som riskerar att få ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp i covid-19 uppmanas sedan månader att undvika fysiska kontakter. Samtidigt är just människor i riskgrupp i högre grad än andra beroende av kontinuerlig, nära vård. Det gäller inte minst en dödlig och vanlig sjukdom: diabetes.

Enligt Nationella Diabetesregistret löper en person med diabetes mångfalt högre risk att drabbas av drabbande följdsjukdomar som hjärt-kärlsjukdom. Livet förkortas och ju tidigare vi drabbas, desto farligare är sjukdomen. Barnfamiljer drabbas regelmässigt av känslomässig utmattning. En pandemi får inte pausa dessa människors vård.

Krismedvetenheten har just nu öppnat ett förnyelsefönster i sjukvården som annars brukar vara igenbommat med byråkrati och förvaltningsbromsar. Nu testas nya besöksformer, ersättningsmodeller ses över och öppenheten för nyskapande idéer är påtaglig.

I rekordfart har vården infört nya digitala vårdtjänster som gör det möjligt för just de mest utsatta riskgrupperna att behålla kontinuitet och trygghet utan resor eller smittrisk. När patienten inte kan komma till sjukhuset, får sjukhuset komma till patienten – digitalt!

Vi vill ta vara på detta, så att innovativa lösningar och teknisk utveckling stärker patienter och undviker svåra följdsjukdomar både i det akuta skedet och i den vanliga vardagen.

I exempelvis diabetesvården kan provvärden, symtom och mående kontinuerligt överföras med sensorer och digitala mätverktyg till behandlande läkare eller sjuksköterska och ge en bild av hur behandlingen fungerar, och digitala blodsockermätare kan förebygga svåra komplikationer, skapa trygghet och ge en friare vardag.

Kloka lösningar behöver släppas fram, testas och implementeras, alltid i nära samarbete mellan patienter, anställda och innovativa företag.

Detta är dessutom ett sätt att använda skyddsnätets resurser klokt. Vi beställde rapporten Samhällsekonomiska kostnader av diabetes (2020:290) från Riksdagens utredningstjänst RUT och drog slutsatsen att färre komplikationer inte bara skulle förbättra människors liv, utan också kan frigöra resurser till annat såväl i sjukvården som i statskassan.

I rapporten uppskattas kostnaderna för diabetesrelaterade läkemedel till ca två miljarder kronor 2019 och sjukhusvården till knappt en miljard kronor 2018. Då ingår inte kostnader för primärvård eller hemsjukvård. Utöver de direkta kostnaderna tillkommer minst lika mycket till i form av ökade sjukskrivningar, inkomstbortfall, följdsjukdomar och hjälpmedel.

En till två osynliga kronor läggs till varje direkt vårdkrona. Lidandet bako varje siffra kan inte understrykas nog.

Sjukvård med omtanke och förnyelse har avgörande betydelse för människor och deras anhöriga. Digitala vårdtjänster är ett uppenbart skydd från smitta denna vår och kan i en vanlig vardag skydda från följdsjukdomar och sjukvårdsutmattning hos både patienter och anställda.

Att de dessutom kan spara resurser till annat är en ren bonus. Därför behöver vi politiskt bevaka att de digitala landvinningar som nu gjorts, befästs även när krisen övergår till vardag. Då är vården bättre rustad för kommande kriser.

Lina Nordquist, riksdagsledamot (L)

Daniel Forslund, ordf SKR:s digitaliseringsberedning och utvecklings- och innovationsutskottet (L), Region Stockholm.