Opinion

”Sverige satsar för lite på fotonik”

Laser för fiberoptiska datakommunikationskablar testas på Chalmers. Sverige har 150 företag inom fotonik men när stora jättar som Ericsson drog sig ur fotonikbranschen försvann även det statliga engagemanget, enligt debattörerna. Foto: Professor Anders Larsson på Chalmers Tekniska Högskola
Pierre-Yves Fonjallaz, Photonic Sweden
Petra Bindig, Photonic Sweden
Magnus Breidne, Photonic Sweden

DEBATT. Fotoniken har plockat flera nobelpris de senaste åren och området bär på oändliga möjligheter till innovation. Men trots det halkar de svenska satsningarna efter jämfört med många andra länder inom EU, enligt en lång rad företrädare för fotonikbranschen.

Det finns en partikel som är ren energi, har noll massa och kan ha många olika färger, de allra flesta osynliga. Fotonen. Det behövs inte mindre än 4 miljarder synliga fotoner för att få så lite som en nanoJoule energi. Ändå räcker 9 fotoner/s för att en människa med ögat ska detektera dem! Komponenter som arbetar med en enda foton per operation är tänkbart! Oändligt utrymme för innovationer finns. Och de har börjat komma.

Årets Nobelpris i fysik prisar en del av fotonikvärlden - de blå lysdioderna. Till och med nobelpriset i kemi, med den smarta varianten av fluorescensmikroskopin är starkt relaterat till fotoniken. Sammanlagt har sju nobelpris belönat ljus och fotonik sedan början av 2000-talet.

Fotonik möjliggör internet och därför även mobiltelefonin, den möjliggör även själva mobilen i modern mening med pekskärm, tunna delar, kameror mm. Tillverkningsindustrin använder fotoniken flitigt för att få delar starka och lätta på samma gång. Inom livsvetenskaperna nöjer man sig inte längre med att vara åskådare bakom ett mikroskop, man låter fotonerna arbeta.

Världen satsar stort på fotonik. EU har utsett fotonik som en av sex strategiska nyckelteknologier (Key Enabling Technologies). Förra EU-kommissionären Nelly Kroes stod själv på ’barrikaderna’ och såg till att fotoniken prioriterades av EU. Främst därför att fotonik är ett teknikområde där Europa är mycket starkt, ett område där Europa har ett stort antal små spirande företag som har potential att växa och skapa en marknad där de kan vara en dominerande aktör. De behöver stöd från forskning och infrastruktur för att kunna växa och EU vill ge dem detta.

Men hur ser då situationen ut i Sverige?

Sverige hade ett lysande 1990-tal inom fotonik med Ericsson och Telia i spetsen, centrala satsningar från VINNOVA (och dess föregångare), samt flera världsledande start-ups. Från tungt telekomfokus före 2000 har fotoniken i Sverige idag nått stor diversitet. Vi har runt 150 företag, med ca 6000 anställda och nästan 20 miljarder kronor i omsättning. Dock har de stora spelarna (inklusive staten) tackat för sig och den bantade svenska fotoniken har inte längre ’kritisk massa’. Fragmenteringen är stor - 95 procent av företagen har färre än 250 anställda. Trots detta har branschen en tillväxt klart högre än snittet och en imponerande innovationsförmåga.

Kapital- och kompetensförsörjning är de stora problemen och helt avgörande för dessa företags framtid. Den nödvändiga investeringen i FoU på mellan 10-20 procent av omsättningen samt bred tillgång på kompetens för att kunna konkurrera på världsmarknaden är helt enkelt inte möjlig utan centrala satsningar.

I flera av de europeiska länderna åtföljs därför EU-kommissionens satsningar av inhemska; stöd till klusterbildningar, forsknings- och innovationsprogram för att stimulera samarbeten mellan akademi och mindre företag inom fotonik och de övriga fem nyckelteknologier som EU definierat.

Det är därför förvånande att Sverige inte gör motsvarande satsningar nationellt inom dessa områden.

Med forskningsfinansiärernas satsning på strategiska innovationsprogram, där fotonik försvinner bland mer mogna tekniker som elektronik, prioriteras en nedifrån-och-upp-process. För nyckelteknologier har dock omvärlden valt att bygga uppifrån och ned. Vi föreslår därför att den nya regeringen noga analyserar situationen för EUs nyckelteknologier (KETs) i Sverige och gör de satsningar som behövs! Vi hoppas att nästa år, som utsetts av FN till det Internationella Ljusåret, blir året då fotonik sätts i centrum och startpunkten för ett svenskt strategiskt fokus på fotonik.

Magnus Breidne, Ordförande PhotonicSweden

Pierre-Yves Fonjallaz, PhotonicSwedens ledning, medgrundare

Petra Bindig, PhotonicSwedens ledning

Leif Ljungqvist, VD Acreo Swedish ICT AB

Anders Larsson, Prof. Chalmers

Gunnar Björk, Professor KTH, Styrelseledamot i European Optical Society

Lena Olving, VD Mycronic AB

Michael Cohn, VD Nanor AB

Anders Garnell, VD Optonova AB

Conny Nordin, VD SiTek Electro Optics AB

Håkan Karlsson, VD Cobolt AB

Kennet Vilhelmsson, VD Alfa Exx AB

Lars Rymell, VD Eclipse Optics AB

Bo Hammarlund, VD Nocilis Materials AB

Björn Hansson, VD Excillum (på NyTekniks ”33-listan” 2013 & 2014)

Hans Martin, CTO och grundare av SenseAir AB

Jonas Olsson, VD Thorlabs Sweden AB

Urban Konradsson Botes, Styrelseordf. Optonyx AB

Martin Uddén, VD Optoskand AB

Erik Böttcher, VD Nyfors AB

Johan Westermark, VD PiezoMotor AB

Fredrik Navjord, VD Metric Industrial AB

Peter Fredriksson, VD på Optronic