Opinion
”Svenskt bredband är bäst - vik inte ner er”
DEBATT. Svenska modellen med öppna bredbandsnät är bäst. EUs nya förordning skulle bromsa både utbyggnadstakten och innebära ett tekniskt steg tillbaka. Regeringen bör kräva undantag för våra öppna nät, skriver Anders Johansson.
Vi har en mycket snabb utbyggnad av fibernät i Sverige. Till exempel har drygt 50 procent av allmännyttans bostäder och lokaler öppna nät. Och utbyggnaden går snabbt – det senaste året har 100 000 lägenheter fått nya nät.
Det finns knappast ett bättre sätt att snabbt bygga digital infrastruktur och pressa priset än den svenska modellen med öppna fibernät. Därför är vi djupt oroade över det förslag till ny förordning som EU-kommissionen presenterat. Den riskerar att kraftigt bromsa vår digitala utveckling och näringsdepartementet bör göra allt det kan för att säkra modellen med öppna nät och tjänstekonkurrens.
I öppna nät äger bostadsföretaget husets infrastruktur, som i sin tur är kopplat till ett lokalt öppet fibernät. För driften tecknas avtal mellan bostadsföretag och en kommunikationsoperatör som i sin tur ger tjänsteleverantörer tillträde till de boende på lika villkor.
Vinsten för hyresgästerna är tydlig: När tjänsteleverantörerna konkurrerar ökar valfriheten och priserna pressas. I dag är de bredbandsabonnemang som tecknas via öppna nät hela 20-30 procent billigare än motsvarande erbjudanden, enligt statistik från PTS, Post- och Telestyrelsen.
Modellen med öppna nät garanterar också att våra samhällstjänster är stabila. Det är bland annat viktigt för att säkra tryggheten för personer beroende av vård och omsorg i hemmet. Genom hårda krav i upphandlingar och i avtal tar kommunala bostadsföretag, stadsnät och kommunikationsoperatörer ett stort samhällsansvar. Och det gör vi gärna.
Detta är allmännytta på bred front som vi vill fortsätta utveckla för att gemensamt bygga en säker välfärd. Ett exempel på det är Välfärdsbredband med till exempel digital tillsyn på natten, spisvakter och automatiserat ledljus nattetid. Den är en grund för alla samhällstjänster till medborgarna, ett konkret bidrag till regeringens digitala agenda "It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige".
Sverige praktiserar alltså redan det som EU-kommissionens förordning ska uppnå; att effektivisera utbyggnaden av fibernät i Europa samt sänka kostnaderna för detta.
Men förordningens nuvarande utformning avskräcker. Kommissionen föreslår bland annat att nätoperatörer ska kunna installera infrastruktur och utrustning i andras fastigheter. Tekniskt sett innebär det ett steg tillbaka eftersom det tvingar fram parallella strukturer. Dessutom är det en inskränkning i äganderätten.
Konsekvenserna för hushållen är än mer bekymmersamma. Låt oss ge ett exempel: Landstinget Kronoberg, Växjö kommun, Växjöhem och Wexnet samarbetar i dag för att utveckla olika välfärdstjänster som gör det möjligt för äldre att bo kvar hemma. Några exempel är digitala trygghetslarm och larm som visar när en dörr eller ett fönster står öppet. Om förslaget går igenom skulle nuvarande låga priser öka och det skulle vara upp till varje operatör att avgöra vilka tjänster som erbjuds.
Det viktigaste borde vara att vi ökar takten i utbyggnaden av fibernät, inte att lösningen ser likadan ut i alla länder. Näringsdepartementet bör därför argumentera för att Sverige får ett undantag för våra öppna nät. Man bör även arbeta för att förordningen utformas som ett direktiv. Det gör det möjligt för Sverige att behålla vår modell.
Näringsminister Anna-Karin Hatt har länge arbetat för att genomföra den Digitala Agendan i Sverige. Det arbetet får inte kastas bort. Valfrihet, stabil välfärdsteknik, prispress och snabb utbyggnad av fibernät är värda att kämpa för.
Anders Johansson, IT-expert, SABO Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag
