DEBATT
Svenska kraftnät: Därför använder vi ifrågasatta metoden
REPLIK. Den statiska metoden säger inte något om den faktiska risken men ger den en fingervisning om att en sämre effektbalans också resulterar i faktiskt ökad risk, skriver Erik Böhlmark, Svenska kraftnät, i en replik.
Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.
Replik på debattartikel av Lennart Söder om metoder som används för att ta fram Kraftbalansrapporten.
Svenska kraftnät använder sig av både statiska och probabilistiska bedömningar för att uppskatta effekttillräcklighet i Sverige. Det redovisar vi bland annat i den årliga Kraftbalansrapporten.
Det är korrekt att de probabilistiska bedömningarna är mer träffsäkra och ger en faktisk bedömning av risken för effektbrist medan de så kallade statiska metoden mer ger en fingervisning om självförsörjningen av effekt vid en höglastsituation och lågt bidrag från väderberonde produktionskällor.
Dock visar även den probabilistiska metoden en ökande risk för effektbrist. åREN 2019-2022 påvisades endast mycket små värden för effektbrist, medan de senare rapporterna, 2023 respektive 2024, visar på risker som är högre än den satta normen (en timme per år) på några års sikt. Detta enligt den probabilistiska metoden.
Även om den statiska metoden inte säger något om den faktiska risken så ger den en fingervisning om att en sämre effektbalans också resulterar i faktiskt ökad risk.
Resultaten från den statiska metoden och de angivna tillgänglighetsfaktorerna för vindkraft har dock använts i debatten som ett argument för att ett system med hög grad av väderberonde produktion inte kan ge tillräcklig effekttillräcklighet.
Detta är felaktigt.
Däremot har ett system
med hög grad av väderberonde produktion ett ökat behov av överföringskapacitet,
både med avseende på effekttillräcklighet och effektiv drift av systemet (alltså
stabila elpriser) och eventuellt ett ökat behov av effektreserv.
Erik Böhlmark, enhetschef Elmarknadsanalys, Svenska kraftnät
läs ny tekniks elrapport • varje månad
-
Superlåga elpriser – så ligger Sverige till mot övriga Europa
-
Ovanligt mycket vind – men kärnkraften var ändå störst
-
Elrapport: Elpriserna halverade jämfört med förra sommaren
-
Rapport: Högre elpriser – men halva priset jämfört med i fjol
-
Nu börjar solkraften påverka svenska elproduktionen
-
Ovanligt mycket vindkraftsel – och ovanligt höga minuspriser
-
Efter årets rekordstart: Ovanligt låg nivå för vindkraften i mars
-
Stora skillnaden på ett år – elpriser i söder halverade
-
Rekordstor vindproduktion i Sverige – större än kärnkraften
-
Elpriset i december blev en tredjedel av rekordet året innan