”Styr bränslekraven i rätt riktning”

I dag sker den första av regeringens tre seminarier om hur Sverige skall nå en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030. Seminariet tar sin startpunkt i de förslag som presenterades i höstens stora utredning.

Inte oväntat är biodrivmedel – som i utredningen lyfts fram som en nyckelfaktor för att nå klimatmålen – ämnet för inledningsseminariet. Om målen skall kunna nås, och om kommersiellt drivna storskaliga satsningar skall göras, krävs att kostnadseffektivitet och teknikneutralitet utgör grunden för dagens diskussioner.

Vi förväntar oss att regeringen omgående påbörjar arbetet med att införa klimat- och kostnadseffektiva styrmedel för biodrivmedel, vilket medför besparingar för såväl bilägarna som staten och gynnar även inhemsk utveckling och produktion av världsledande biodrivmedel.

Lantmännen Energi och Preem har sammanlagt investerat närmare tre miljarder kronor i högkvalitativ biodrivmedelsproduktion, vilket är den absolut största delen av de kommersiella satsningar som har gjorts i Sverige. Till skillnad från flera andra biodrivmedelssatsningar, som ännu inte lämnat pilotstadiet, har Lantmännen Energi och Preem, på var sitt håll, byggt upp stora industriella produktionsanläggningar som ligger i den absoluta världstoppen när det gäller reduktion av utsläppen per liter.

Lantmännens etanol och Preems biodiesel minskar klimatgasutsläppen med minst 90 procent jämfört med de fossila drivmedel som ersätts.

Den 1 maj träder en ny kvotlag för biodrivmedel i kraft. Lagen ställer krav på vilka volymer biodrivmedel, som skall blandas in i bensin och diesel, men tar ingen hänsyn till de olika biodrivmedlens radikalt olika förmåga att reducera utsläppen. Dålig majsetanol med en klimatgasreduktion på 35 procent räknas till exempel på samma sätt som svenskproducerad etanol med en reduktionsnivå på snart över 90 procent.

Ett av utredningens förslag är att volymkvoter för biodrivmedel måste ersättas av kvoter för utsläppsreduktion. Ett förslag som vi välkomnar och som bör införas redan 2015.

Biodrivmedel, elektrifiering och effektiviseringar kommer att utgöra grunden om regeringens mål med en fossilfri fordonsflotta till år 2030 skall kunna nås. Om regeringen menar allvar med målet krävs att potentialen i den svenska skogen, avfallet och lantbruket utnyttjas betydligt bättre. Vi är beredda att fortsätta satsa, men vet också att detta kräver förändrade utgångspunkter. Framförallt krävs det att:

• Kostnadseffektivitet måste utgöra grunden för utformningen av styrmedel. Fokus måste vara att reducera klimatgasutsläppen på det samhällsekonomiskt mest lönsamma sättet, vilket innebär att klimatgasreduktionen, och inte volymen biodrivmedel, måste vara styrande.
• Styrmedlen bör genomsyras av teknikneutralitet. Om utgångspunkten är klimatgasreduktion, och inte vilken råvara eller produktionsteknik som används, kommer olika biodrivmedel att kunna utvecklas parallellt inom ramen för ett stabilt och långsiktigt fungerande system.
• De nya kvoterna för reduktion av utsläppen måste sättas på ett sådant sätt att de stimulerar till nya satsningar, och inte som nu riskera att utgöra ett produktionstak för extremt klimateffektiva biodrivmedel.
• Vi måste se den svenska potentialen. Redan idag produceras världsledande biodrivmedel i Sverige. Samtidigt har vi än så länge bara skrapat på ytan. Genom att bland annat använda produkter och restavfall från jord och skog, med nya produktionstekniker, har vi chans att mångdubbla produktionen och skapa en ny basindustri som skapar hållbara jobb och ekonomisk tillväxt.

Carl von Schantz, divisionschef Lantmännen Energi

Petter Holland, vd Preem