”Släpp handbromsen på förnybara bränslen”

I december och januari höjdes skatten på miljödrivmedlet E85 med över en krona per liter efter en godtycklig tolkning av EU reglerna. Nu föreslår regeringen att skatten på det förnybara ska sänkas i augusti, men klart mindre än den möjlighet som Energimyndigheten lyfter fram - eftersom man vill ha en ”säkerhetsmarginal”.

I praktiken betyder det att regeringen fortsatt belönar förorenaren i stället för den som gör ett bra miljöval. Här måste regeringen tänka om.

Det här är bara ett litet exempel på den politiska beslutsångest som avhåller en investeringsvillig industri att göra riktigt stora satsningar på en fossilfri energi.

I våras invigde energiminister Ibrahim Baylan i Göteborg en etanolfabrik där man tillverkar en etisk, närproducerad etanol tillverkad av gammalt godis, otjänligt bröd och annat som ingen vill ha. Andra aktörer på marknaden som till exempel Lantmännen har också produktion av etisk etanol som inte heller tar mat ur munnen på någon.

Att bilarna skulle gå sämre, eller ha lägre effekt är också en gammal myt. Existerande drivmedelsstationer som kan sälja E85 har en försäljningskapacitet som motsvarar 30-35 procent av allt drivmedel som säljs i Sverige. Detta är den snabbaste vägen att reducera de fossila utsläppen. Här finns redan en fungerande infrastruktur, etanol kan man köpa på de flesta mackar i Sverige.

Skattebråket med EU om etanol har Finland redan kommit runt genom egna förhandlingar, och det kan Sverige också göra. I Sverige finns redan mer än 250 000 flexifuel bilar vars ägare gärna vill göra en ordentlig miljöinsats utan att det kostar för mycket.

Detta handlar egentligen inte om etanol. Det handlar om att politikerna måste ge industrin långsiktiga, politiska spelregler, så att industrin vågar satsa i bred forskning och utveckling kring alla förnybara bränslen. Det har den inte nu, därför kör man med handbromsen hårt åtdragen till dess att man är säker på att investeringarna kan ge avkastning.

Industrin är mycket investeringsvillig. Pengarna finns, tekniken finns och råvarorna finns. Vad beträffar trovärdigheten är det mycket enkelt, den styrs i mycket av kommersiella skäl. Industrin vill investera därför att man förstår att framtiden inte ligger i oljan, det fossila. Framtiden ligger i energi som är bra för miljön.

Drivmedel som ersätter bensin och diesel finns redan, det handlar bara om att få ut dessa på marknaden så fort och så mycket som möjligt. Detta gäller naturligtvis även andra energislag och användningsområden. Redan nu kan regeringen, med brett stöd från riksdagen och marknadens aktörer och utan att riskera bannor från EU, göra tre saker

1. Lyssna på marknadens aktörer. När regeringen hävdade att etanolen var överkompenserad och chockhöjde skatten, visste vi som jobbar med biodrivmedel att det inte stämde. Om regeringen inrättade ett 2030-råd skulle man få bättre förståelse för marknaden och slippa stå med skammen av att ha punkterat en växande grön marknad.

2. Gynna klimatnytta. Etanol och andra biodrivmedel har mycket hög klimatnytta. Tyskland och Finland gynnar etanolen redan i dag, på vart sitt sätt, det är dags för Sverige att göra det också.

3. Slå fast målet. Sju riksdagspartier och två regeringar i rad står bakom att Sverige år 2030 ska ha en fossiloberoende fordonsflotta. Den dag det klubbas i riksdagen som lag tar omställningen väldig fart, och tål då också lite mer av ryckighet eftersom slutmålet är bestämt. Det är dags för regeringen att låta riksdagen ta 2030-beslutet!

Detta skulle göra det lätt för industrin att våga satsa på de förnybara alternativen, släppa på handbromsen, och trycka gasen i botten!

Hilde Wahl, vd, St1

Jakob Lagercrantz, programchef 2030 sekretariatet