”Måste bli lönsamt för lastbilar att tanka förnybart”

Utsläppen från svenska lastbilar ökade förra året, efter att de kontinuerligt minskat sedan 2010. Ökningen skedde trots att andelen biodrivmedel i vägtrafiken ökade från 19 till 21 procent under 2017. Lastbilarna körde 8,5 miljoner mil längre i fjol, en ökning med 2 procent.

För att vi ska nå Parisavtalets mål och ett fossilfritt Sverige måste utsläppen minska även under högkonjunktur. Därför behöver EU och Sverige öka sina klimatambitioner. Vi vill medverka till att utsläppen från lastbilstrafiken i Sverige och EU snabbt minskar. Eldrift är positivt och kan på sikt spela stor roll, men i närtid kommer det inte ha någon nämnvärd betydelse för tunga godstransporter.

Ska vi minska utsläppen från den tunga trafiken måste det vara både lönsamt och tryggt att välja biodrivmedel. Både biodiesel och etanol är väl beprövade drivmedel, där biodiesel står för 85 procent av biodrivmedelsanvändningen i Sverige och etanol är det överlägset största biodrivmedlet i världen, med en marknadsandel på över 70 procent.

Klimatnyttan är stor, biodrivmedel som görs på restprodukter från svensk skog minskar till exempel klimatutsläppen med 90 procent. Men för många åkerier är marginalerna små och då behövs långsiktiga ekonomiska incitament.

Nedan listar vi tre åtgärder för minskade utsläpp.

Skala upp produktionen av biodrivmedel. Den 1 juli införs reduktionsplikten i Sverige, vilket ställer krav på alla drivmedelsleverantörer att blanda in biodrivmedel för att minska de fossila utsläppen från traditionell bensin och diesel.

Det är i grunden mycket bra. Men samtidigt riskerar det att bli brist på biodrivmedel, eftersom mängden råvaror på kort sikt är begränsade. Eftersom reduktionsplikten gäller låginblandade drivmedel riskerar bristen leda till att höginblandade drivmedel nedprioriteras. Det vore djupt olyckligt. Höginblandade biodrivmedel, som många åkerier använder, måsta kunna öka parallellt med de låginblandade.

Fossilfria transporter är viktigt i ett land som ska vara ett föredöme för det globala klimatarbetet. Reduktionsplikten kommer att minska utsläppen från drivmedel i hela transportsystemet, men de redan helt fossilfria transporterna med höginblandade biodrivmedel är avgörande för omställningsarbetet.

Därför behöver produktionen av avancerade biodrivmedel öka. Det finns tekniker som är redo att skalas upp för kommersiell produktion. Det kan ske genom olika typer av hjälp till exempel medfinansiering eller införande av bindande mål för avancerade biodrivmedel baserade på bland annat sågspån och skogsrester.

Det måste vara konkurrenskraftigt att tanka förnybara drivmedel. I höstas beslutade EU-kommissionen att Sverige får fortsätta att ge rena och höginblandade biodrivmedel skattelättnader till och med 2020. Det är mycket positivt. Men det är oklart vad som händer efter 2020.

Vi vill ha besked om fortsatt skattebefrielse av höginblandade biodrivmedel – alternativt besked om något annat långsiktigt styrmedel. För att de hållbara drivmedlen ska kunna konkurrera med de fossila krävs politiska beslut. Det är av avgörande betydelse att Sverige inom kort beslutar om ett långsiktigt system som gynnar höginblandade biodrivmedel.

Inför styrmedel som gynnar bättre lastbilar. Vi vill se styrmedel som premierar lastbilar som ger låga koldioxidutsläpp. Den 1 juli träder det nya bonus malus-systemet för personbilar i kraft. Det är en bra reform, men betydligt svårare att genomföra för tunga fordon.

Åkerinäringen är kraftigt varierad och en lastbil i hög grad specialiserad. Ett system med olika klasser för koldioxidutsläpp, liknande hur Euroklasserna är utformade för att styra andra utsläpp, är mer anpassat för en heterogen tung trafik. Med ett sådant system skulle den som investerar i en ny lastbil vara tvungen att köpa den bästa utsläppsklassen, och fordonsparken blir klimateffektivare i normal investeringstakt.

Fungerande transporter är helt nödvändiga, men transporternas klimatpåverkan måste minska. Det behövs ett system som främjar användningen av förnybara drivmedel och samtidigt fungerar långsiktigt med EU:s regelverk.

Lena Nordgren, biodrivmedelsexpert, SEKAB

Catherine Löfquist, hållbarhetschef, Bring

Jakob Lagercrantz, grundare och verksamhetsledare, 2030-sekretariatet