”Kraftsystemet kan bli säkert utan kärnkraft”

Klas Roudén skriver på Ny Teknik under rubriken ”Kärnkraften behövs för ett driftssäkert elsystem” bland annat att: ”Mot ovanstående bakgrund kommer ett mycket allvarligt läge att uppstå i det nordiska kraftsystemet vid fortsatt kärnkraftavveckling i Sverige. Det handlar alltså inte ”bara” om risken för effektbrist utan också om den för allmänheten mer dolda faran med ett instabilt och ”svängigt” kraftsystem med försämrad driftsäkerhet”.

Läget i Sverige är just nu att det pågår en aktiv planering för hur vi ska klara en kraftförsörjning utan kärnkraft. Den 6 april 2016 hade Svenska Kraftnät sitt ”Kund och intressentmöte”. Vid detta möte sa Svenska Kraftnäts GD, Mikael Odenberg, bland annat följande om ny kärnkraft: ”Man måste vara lätt rubbad för att våga investera 60, 70, 80 miljarder kronor i något som ska producera el om 15 år på en marknad som man inte har en aning om hur den ser ut. Det finansiella risktagandet blir helt enkelt för stort”.

På DN debatt lördagen den 9 april skriver koncerncheferna för Vattenfall och Eon: ”Nya reaktorer i Sverige är en icke-fråga överspelad av såväl teknologiutvecklingen som ekonomiska realiteter”. Koncerncheferna skriver också: ”Just nu pågår ett paradigmskifte inom energibranschen” samt ”Vi anser att företagen ska anta dessa utmaningar och aktivt driva på omställningen mot ett helt förnybart energisystem”

Inriktningen är därmed helt klar. De frågor som Klas Roudén tar upp har också behandlats i flera rapporter och seminarier och det finns flera lösningar på dessa utmaningar. Det finns ett flertal rapporter inom området, t ex NEPP-rapporterna: ”Reglering av kraftsystemet med stort inslag av variabel produktion”, och ”Reglering av ett framtida svenska kraftsystem”.

Svenska Kraftnät publicerade också den 18 december 2015 en rapport där detta ingår: ”Anpassning av elsystemet med en stor mängd förnybar elproduktion”.

Om ”svängmassa” så måste man först utreda faktiskt behov för en framtida situation med en annan mängd kärnkraft än i dag. Man måste då beakta att Sverige är en del av det nordiska kraftsystemet och de kraftverk som finns i våra grannländer vilket också har en stor betydelse. Om det då visar sig att vi behöver mer svängmassa så är möjliga lösningar t ex:

• Kraftelektronik som kan ge vindkraftverk liknande egenskaper som synkronmaskiner.
• Importera masströghet genom mycket snabb reglering av HVDC-förbindelser och från energilager.
• Investera i synkrondriftmöjlighet i befintliga (t ex nedlagda kärnkraftverk) och nya kraftstationer (dvs. möjlighet att ”snurra med på tomgång”).
• Investera i speciella anläggningar som levererar svängmassa, så kallade synkronkompensatorer

Klas Roudén tar upp viktiga utmaningar, men där det också finns flera möjliga lösningar. Det som diskuteras nu är snarast vilka av dessa som är de bäst lämpade ur såväl ekonomisk som teknisk synvinkel. Som många tekniska detaljer är säkert även dessa ”dolda för allmänheten”, och för denna fråga finns många intressanta ingenjörsutmaningar, precis som inom många andra teknikområden!

Lennart Söder

Professor i Elektriska Energisystem, KTH