Opinion
”Kall fusion strider mot vetenskaplig kunskap”
Ulrika Björkstén, chef för vetenskapsredaktionen på Sveriges Radio, svarar på kritiken i förra veckans debattartikel. Svenska forskare kallade Vetenskapsradions program om Andrea Rossi och hans energikatalysator oseriösa. Foto: Stina Gullander
REPLIK. Varför någon vill ge Andrea Rossi trovärdighet i form av vetenskapliga rapporter är ett mysterium. Hans projekt visar tydlig varningsflagg, skriver Ulrika Björkstén, chef för vetenskapsredaktionen på Sveriges Radio.
Att Andrea Rossis energikatalysator är bluff går naturligtvis inte att veta. Det är i princip en vetenskaplig omöjlighet att bevisa att en effekt inte finns.
Och ja, det är vetenskaparens uppgift att ha ett öppet och nyfiket sinne. Ibland upptäcks helt nya och oväntade mekanismer som revolutionerar vår syn på tillvaron.
Universiteten och universitetsforskarna har en särställning i vårt samhälle. Det handlar om institutioner och människor som med skattemedel satts att förvalta och utveckla vår gemensamma kunskapsbank. Det är med skattemedel vi betalt forskarnas utbildning, universitetens infrastruktur och de fria forskartimmarna.
Det finns alltså all anledning i en demokrati att värna universiteten och universitetsforskarnas särställning. Men denna särställning innebär också förpliktelser. Vi har rätt att förvänta oss att de som verkar med universiteten som grund använder sig av ett vetenskapligt tillvägagångssätt. För vad har vi annars för anledning att lita mer på universitetsforskarnas expertis än på någon annans?
Ny Teknik kallar vår granskning tunn. Vi har talat med en lång rad källor i Italien – domare, advokater, tekniska experter och människor som drabbats av Rossis tidigare verksamhet. Vi har också gett Andrea Rossi själv möjlighet att kommentera, men han har avböjt.
När det gäller Andrea Rossis påstådda uppfinning, så har vår granskning visat att det finns fyra tydliga varningsflaggor som sammantaget ger bilden att de forskare som ägnar sig åt att hjälpa honom undersöka sin maskin knappast tar sitt vetenskapliga ansvar:
- Han saknar formell utbildning inom relevant område.
- Hans energikatalysator påstås fungera genom någon form av kall fusion, LENR, eller vad man nu väljer att benämna effekten. Det är en reaktion som i så fall strider mot tidigare vetenskaplig kunskap och ett område som har en historia av en lång rad påstådda genombrott som inte kunnat bekräftas.
- Han har själv en kriminellt belastad historia med anknytning till tidigare påstådda uppfinningar inom energiområdet.
- Han vägrar låta någon titta in i den hemliga lådan och undersöka vad som verkligen händer där.
Att Andrea Rossi är tidigare fängelsedömd är självklart inte i sig skäl att för all framtid misstro honom. Men det är en högst relevant pusselbit, tillsammans med de övriga tre punkterna ovan, särskilt som domarna är kopplade till verksamhet med många paralleller till hans agerande när det gäller den påstådda energikatalysatorn.
Ett flertal studier ger dessutom starka belägg för att Andrea Rossis påståenden inte stämmer, däribland den isotopanalys som utförts vid Naturhistoriska riksmuseet (enligt vilken ingen kärnreaktion med nickel inblandat har skett) och den mätning som gjorts av SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut, på besök i Bologna (inget överskott av energi mättes upp).
Vad det finns för skäl att ge Andrea Rossi trovärdighet i form av vetenskapliga rapporter är däremot ett mysterium.
Ulrika Björkstén Chef för vetenskapsredaktionen, Sveriges Radio