”Ingenjörer - redan en bristvara”

Genom globaliseringen står vi idag inför en mängd utmaningar. För att behålla vårt välstånd måste industrin kunna hävda sig på världsmarknaden. Då krävs att vi utbildar framtidens tekniker.

Det råder brist på ingenjörer/tekniker när 40-talisterna nu går i pension. En stor del av dessa nyblivna pensionärer är gymnasieingenjörer. De sista gymnasieingenjörerna utexaminerades i början på 1990-talet.

Tanken var att gymnasieingenjörer skulle ersättas av högskoleingenjörer, men facit visar att intresset hos ungdomarna saknas och att ett otillräckligt antal ingenjörer utbildats. Industrin går nu in i en situation där det råder ett stort behov av ingenjörer.

För att locka ungdomar till ingenjörsyrket genomför nu regeringen, Kungliga Vetenskapsakademien, Teknikföretagen och fackliga organisationer en storsatsning, Tekniksprånget. Enbart regeringen satsar 100 miljoner kronor.

Genom Tekniksprånget erbjuds ungdomar som avslutat sin gymnasieutbildning på naturvetenskaps- och teknikprogrammen att pröva på ingenjörsyrket under 16 veckor. På företagen handleds ungdomarna av en erfaren ingenjör och får se flera olika delar av teknikintensiva företag. Många stora företag som Ericsson, Sandvik, Volvo, SCA, m.fl. har engagerat sig i Tekniksprånget, vilket rönt stort intresse från ungdomar.

Detta är vällovligt. Men varför uppfinna hjulet på nytt?

Vi på Teknikprogrammet i Eslöv har kunnat erbjuda motsvarande utbildning i 15 år inom ramen för gymnasieskolan. I vårt Teknikprogram ingår fyra perioder APL, arbetsplatsförlagt lärande, om fyra veckor vardera. De deltagande företagen är verksamma i den mittskånska regionen och innefattar såväl medelstora företag, som ingår i internationella koncerner, som relativt små företag.

Från företagens sida vill man rekrytera personer som kan fungera som projektledare nära produktionen. Utbildningen omfattar 3000 poäng och kallades från början det ”Specialutformade Teknikerprogrammet” och utgick från det Naturvetenskapliga programmet.

Utbildningen kompletteras med tekniska kurser hämtade från Industriprogrammet och Elprogrammet, allt enligt företagens önskemål. Varje period ute på företaget avslutas med en skriftlig rapport och att eleverna redovisar sina projekt för företagen samt lärare och övriga elever på programmet.

Projekten som elevgruppen genomför bestäms i samverkan mellan skola och företag och utgår från ett problem eller en uppgift som företagen har i sin dagliga verksamhet. Eleverna handleds av en tjänsteman från företaget och deltar i företagets dagliga verksamhet för att lösa uppgiften.

Ett krav från företagen är att elevernas arbetsdag sträcker sig från klockan 8 till 16. All undervisning utom laborativa ämnen, gymnastik och individuella val bedrivs i hemklassrummet.

Fyra lärare med civilingenjörsexamen och med erfarenhet från arbete inom industrin bildar ett arbetslag knutet till programmet. En av lärarna är programföreståndare med huvudansvar för bland annat kontakterna med engagerade företag. I styrgruppen finns representanter från företagen, skolan och elevrepresentanter.

Många elever har efter avslutade gymnasiestudier fått anställning som tekniker i det lokala näringslivet, medan andra valt att studera vidare.

En tredje kategori utgör de elever som startat eget företag, inte nödvändigtvis inriktat mot teknik. Samtliga elever framhåller APL som det utbildningsmoment de haft mest nytta av. Vi som arbetar med detta program och tidigare elever, konstaterar att utbildningen har varit mycket värdefull och vi ser en tydlig utvecklingspotential för den del av utbildningen som är arbetsplatsförlagd. Ingenjörsyrket är framtiden för många av våra ungdomar.

Och. Allt finns redan här. Låt det snurra så.

Jerker Modéer, vik biträdande rektor Bergagymnasiet

Frank Helmer, lektor och programansvarig Teknikprogrammet, Bergagymnasiet

Stellan Trappe, civilingenjör och adjunkt på Teknikprogrammet, Bergagymnasiet