”Hatt - ta tag i miljöbilspremien nu”

Klimatförändringen är i full gång, miljontals människor drabbas, extremvädren blir vanligare, även här i Sverige. Som en följd premierar Sverige köp av supermiljöbilar med 40 000 kronor till de 5 000 första. Det kostar oss skattebetalare 200 miljoner.

Det går att göra bra bilar med låga utsläpp. Volvos V60 modell finns som värstingvariant, T6 AWD automat, 237 g/km CO2 och som plug-in hybrid med samma prestanda, 48 g/km, nästan fem gånger lägre emissioner och ändå samma bilmodell.

Varför händer då så lite när tekniken finns att köpa? Jo, bilar med riktigt låga utsläpp är dyra. V60 plug-in kostar 560 000 kronor, 160 000 kronor mer än T6 AWD automat. Elbilen Nissan Leaf kostar 360 000 kronor jämfört med en Golf för runt 170 000 kronor. Även med supermiljöbilspremien på 40 000 kronor är de miljövänligaste alternativen utom räckhåll för många nybilsköpare.

Riksbanken gav 2009 pris till Alfred Nobels minne till Elenor Ostrom för hennes forskning i hur resurser, som till exempel luften vi andas, kan förbli gemensamma och ändå inte förstöras.

Hon har studerat resurser som förstörts och som bevarats och sett det styrande regelverkets betydelse. Det krävs bland annat ett långsiktigt och begripligt regelverk där man straffas efter hur mycket man förstör.

”Bonus-malus” är ett sådant regelverk som diskuterats i Sverige, men det har inte tagits i bruk. Vi har istället lagstiftning om alternativbränslepumpar, skattelättnader, förmåner som gratis parkering och premier baserade på miljöbilsdefinitioner som vi ändrar då och då, nu senast vid årsskiftet 2012-2013.

Blir det populärt så blir det dyrt och man tvingas ändra reglerna. Det är typiskt för system som inte bara är styrmedel utan samtidigt intäkter/utgifter för stat och kommun. Upplägget går tvärt emot de insikter som Sverige alltså belönat med ett av världens mest prestigefyllda pris.

I bonus-malus jämförs bilar mot en referens. De som är sämre än referensen får en extra avgift medan de bättre får rabatt.

Både avgifter och rabatter kan göras stora om man vill se en snabb förändring till miljövänligare teknologi. Med till exempel referensen 142,5 g/km CO2 och 1 693 kr per g CO2 i belöning och bestraffning blir V60 AWD automat i exemplet ovan 160 000 kronor dyrare än idag och V60 plug-in hybrid 160 000 kronor billigare. Är inte det rimligt med tanke på den skada CO2-utsläpp förorsakar?

Bonus-malus kan utformas så att avgifterna finansierar rabatterna. Det blir gratis för staten, kan fungera under lång tid och ge stabilitet så företag vågar satsa på miljövänligare teknologi.

Det påverkar inte heller köpkraften, varken ökar den, som supermiljöbilspremien gör, eller minskar den, som skatter gör. Sådant kan bidra till hög acceptans.

Lägre CO2-utsläpp ligger i allas intresse men det är för dyrt för många av oss. Det är orimligt att begära att bilköpare skall betala hundratusentals kronor för att hjälpa samhället undvika klimatkatastrofer. Det är mer rimligt att de som väljer att inte hjälpa till får den extra kostnaden.

Det finns välgrundad kunskap om hur man utformar sådana regelverk. Bonus-malus är ett. Varför inte använda det?

Mats Williander, doktor, forskningsledare Viktoria Swedish ICT