”Fler robotar i vården kan minska undernäring bland äldre”

Inom äldrevården finns en rädsla för att jobb och kunskap ska försvinna på grund av robotik och ny teknik. Men det hela grundar sig i missuppfattning och feltänk – på bekostnad av de äldres värdighet.

Senast häromveckan uppmärksammades statistik från Socialstyrelsen och Senior alert som tyder på att närmare 40 000 äldre som vårdas inom äldreomsorgen lider av undernäring. Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér menar att en av anledningarna till att så många lider av undernäring är att det är stor stress bland personalen.

Och det är inte särskilt förvånande när många kommuner rapporterar om att hemtjänstpersonalen har så lite som 30 minuter på sig att laga, värma, servera, äta och diska en kunds måltid. I vissa fall behöver personalen mata upp till tre eller fyra personer samtidigt under måltiderna på äldreboenden, och så sent som i oktober 2016 rapporterade Stockholmstidningen Mitti om en äldre man, 90 år gammal, som hade åtta minuter på sig att äta sin lunch.

Detta är skrämmande information som bekräftar att Sveriges äldreomsorg i dag är långt ifrån acceptabel, och långt ifrån det digitala samhälle vi strävar efter att vara. Samtidigt ser framtiden ännu mörkare ut så länge ingen förändring sker snabbt: andelen äldre i befolkningen förväntas öka med 30 procent mellan 2010 och 2050, enligt SCB:s befolkningsprognos. Det innebär att en fjärdedel av befolkningen kommer att vara 65 år eller äldre år 2050.

För att kunna hantera denna demografiska förändring krävs rejäla krafttag från politiker och kommuner. Vårt sätt att se på och hantera omsorgen av äldre måste förändras drastiskt – inte bara på grund av personal- och resursbrist utan också för att dagens system motverkar den självständighet och värdighet äldre och funktionshindrade förtjänar. Robotik måste implementeras och finnas tillgänglig i äldrevården och omsorgen för de som vill och kan använda det.

Ingen vuxen människa vill bli matad, ännu mindre vill man bli matad av någon som är stressad. Att kunna äta sin måltid i lugn och ro, utan att känna sig besvärlig, borde vara en självklarhet. Men i dag saknar många kommuner möjligheten att erbjuda det alternativet, trots att det finns välprövade och uppskattade lösningar tillgängliga på marknaden som möjliggör detta.

Det måste finnas en tydligare plan för hur ny teknik, i form av exempelvis robotik, som möjliggör ett självständigare och mer värdigt liv, ska implementeras i äldrevården och omsorgen. I dag finns alltifrån ätrobotar och duschrobotar till kommunikationssystem och Augmented Reality-lösningar, AR, som aktiverar hjärta och hjärna, tillgängliga på marknaden. Produkter och lösningar som avsevärt skulle öka livskvaliteten och möjliggöra ett mer självständigt och värdigt liv för både äldre och funktionshindrade. Teknik som minskar stressen i vården för alla.

Men vi måste förändra vår syn på robotik inom vården. Det saknas en gemensam strategi och tydliga riktlinjer för att implementera dessa lösningar i Sverige, och på så sätt skapa ett långsiktigt hållbart vårdsystem. Detta trots att regeringen har uttalade mål kring att återta sin position som världsledande inom digitalisering.

Att vi i dag diskuterar hur man ska motverka svält inom äldrevården visar hur långt ifrån den positionen vi fortfarande är. Det är oerhört bekymmersamt att vi inte i högre grad tar vara på digitaliseringens möjligheter, i form av exempelvis robotik och AR, för att effektivisera omsorgsarbetet, förbättra tillvaron för äldre och frigöra tid hos vårdpersonalen.

Robotiken måste bli en stor del av den moderna vården för att vi ska kunna ta steget till det digitala samhället på riktigt.

Catharina Borgenstierna, vd på vårdbolaget Camanio Care