DEBATT
”Efter att bonusen tagits bort – kommuner bör driva på för fler elbilar”
DEBATT. Kommunerna kan göra mer för att driva på omställningen till elfordon. Men de behöver få fler verktyg av staten, skriver Klimatkollen, 2030-sekretariatet och Power Circle.
Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribenternas egna.
Elbilar är en het potatis, som plötsligt blivit iskall.
Försäljningen av laddbara bilar till privatpersoner har störtdykt under vintern
och nu tvistas det om den nationella elbilspolitiken.
Klimatkollen med samarbetspartners sjösätter nu ett nytt initiativ där vi tar tempen på takten i klimatomställningen i kommunerna. Först ut är transportsektorn och övergången från fossilbilar till laddbara bilar – ett skifte som kan minska utsläppen med över tre miljoner ton koldioxid till år 2030.
Utsläppen från trafiken är en av Sveriges största klimatutmaningar och står för en tredjedel av utsläppen på nationell nivå – i över hundra kommuner är det mer än hälften. Till 2030 ska utsläppen från transporter ha minskat med 70 procent men nuvarande insatser tar oss bara halvvägs, enligt Trafikverket.
För att undersöka takten i elbilsomställningen har vi analyserat nyregistreringar av laddbara bilar från Parisavtalsåret 2015 fram till och med 2022. Statistiken visar en del intressanta mönster.
Aktiva kommuner kan bidra till en snabbare omställning, exempelvis genom att ställa om den egna bilparken, anordna laddställen på offentliga parkeringsplatser, ställa krav i upphandling av fordon och transporter, införa utsläppsfria zoner i städer och jobba med beteendeförändrande kampanjer.
För det första: Den nationella klimatbonusen har haft en väldigt stor betydelse. I samtliga 290 kommuner ökade andelen laddbilar mycket snabbt när bonusen infördes. För kommunerna sammantaget var andelen nyregistrerade laddbilar i genomsnitt bara runt tre procent under åren 2015–2018, men nästan 30 procent 2019–2022.
För det andra: Omställningen riskerar att bromsa in, när den borde gasa. Ökningstakten för andelen nyregistrerade laddbilar i Sverige är sju procentenheter per år sedan 2015. Det är visserligen en tydlig uppgång, men det skulle kunna gå ännu snabbare. Som jämförelse utgjorde elbilar hela 79,3 procent av nybilsförsäljningen i Norge i fjol, medan samma siffra för laddbara bilar i Sverige är 50 procent.
För det tredje: Inkomst är en viktig förklaringsfaktor för ökningstakten. Sundbyberg och Danderyd ligger i topp, med elva respektive tio procentenheter per år, medan många kommuner med lägre genomsnittliga inkomster ligger under fem procentenheter. För att alla ska kunna köra laddbart i hela Sverige, är det därför extra olyckligt att bonusen tagits bort – då förstärks bilden av att det främst är höginkomsttagare som har råd med skiftet.
Men här finns också variationer som inte förklaras av inkomst. Några kommuner får draghjälp i rankingen av att många leasingbilar är registrerade där, medan andra kommuner hamnar längre ner trots att de var tidigt ute med elektrifieringen.
Aktiva kommuner kan bidra till en snabbare omställning, exempelvis genom att ställa om den egna bilparken, anordna laddställen på offentliga parkeringsplatser, ställa krav i upphandling av fordon och transporter, införa utsläppsfria zoner i städer och jobba med beteendeförändrande kampanjer.
Men kommunernas verktygslåda måste också fyllas på. Exempelvis bör lagstiftningen uppdateras så att kommuner får reservera parkeringsplatser för laddbara bilar, ges möjlighet att differentiera p-avgifter, tillåts hyra ut kommunens fordon när de inte används och får införa miljödifferentierade trängselavgifter där de själva förfogar över intäkterna.
Tiden är rätt att fokusera mer på kommunernas roll i elbilsomställningen. I avsaknad av skarpa nationella styrmedel och åtgärder behöver de kliva fram. Men samtidigt behöver riksdag och regering utöka den kommunala verktygslådan för fossilfri mobilitet och transparensen i omställningen förbättras gentemot medborgarna.
Då kan kommunernas bidrag till klimatomställningen öka, utsläppen minska och klimatmålen nås.
Frida Berry Eklund och Ola Spännar, Klimatkollen
Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet
Johanna Lakso, Power Circle
