”Digitala betalningar för alla kräver innovation”

”Det är så enkelt att swisha” är en replik som yttras av alla från tonåringar till pensionärer. Omdömet gäller även en mängd andra moderna lösningar för att handla och betala. De nya lösningarna används också flitigt. Enligt Riksbanken användes både bankkort och Swish klart mer än kontanter för betalningar i Sverige under 2020.

För dem som med enkelhet drar nytta av alla lösningar som är populära i dag är det samtidigt svårt att förstå problemen för dem som av olika anledningar inte förmår göra det.

För de betallösningar som finns i dag behöver utvecklas och det behövs flera alternativ för att alla ska kunna använda dem. Annars riskerar vi att få ett samhälle där en väldigt stor grupp människor förvandlas till andra klassens medborgare.

Det är en demokratisk rättighet att kunna delta i och bidra till det digitala samhället. Det lyfts inte bara fram i strategier av aktörer som olika myndigheter, utan torde också omfamnas av flertalet svenskar.

Länsstyrelserna beskriver en del av de problem som finns i rapporten ”Bevakning av grundläggande betaltjänster 2020”. Till exempel problem och hinder vad gäller betaltjänster för äldre, personer med funktionsnedsättningar, samt asylsökande och nyanlända. Ett exempel är att betalterminaler med pekskärmar allt oftare används för försäljning, vilka är omöjliga att använda för personer som är gravt synskadade.

I en rapport om digitalt utanförskap från Internetstiftelsen framgår det att av de som är 76 år eller äldre behöver 6 av 10 hjälp med att skaffa ett Mobilt Bank-id, vilket är en förutsättning för att kunna ta del av digitala betaltjänster.

Begripsam beskriver i en studie från 2019 att personer med funktionsnedsättning redan i unga år behöver hjälp med moderna betallösningar, till exempel med att identifiera sig och betala räkningar. Det innebär att en klyfta etableras som riskerar att vara livet ut gentemot personer utan funktionsnedsättning. Undersökningen visar att så många som en tredjedel av de personer som har någon form av funktionsnedsättning inte tycks ha något sätt att identifiera sig digitalt.

Det här är inga svårigheter på marginalen; uppemot två miljoner människor i Sverige har nedsatta funktionsförmågor i någon form.

Problemen har i många avseenden förvärrats av den pågående pandemin. Internetstiftelsen beskriver i rapporten ”Svenskarna och internet 2020” att drygt en fjärdedel av svenskarna har blivit nya eller mer frekventa e-shoppare under pandemin. Det här innebär att många som av olika skäl inte kunnat eller velat använda digitala lösningar tidigare tvingats göra det. För dem som inte lyckats innebär det kännbara praktiska problem i vardagen, förutom en känsla av utanförskap.

Digitaliseringen innebär en stor omdaning av betaltjänstemarknaden och en mängd aktörer kommer nu i rask takt med nya digitala betallösningar. Om inte ett stort antal människor ska hamna i digitalt utanförskap krävs det långsiktigt hållbara lösningar som inkluderar även dem.

Men om man tar hänsyn till principen om universell utformning går det utmärkt att kombinera samhällsnytta, utmanande tekniska projekt och chansen att tjäna pengar. Det finns ingen motsättning mellan de olika motivationsfaktorerna och att rikta sig mot så många som möjligt är dessutom ofta det mest lönsamma.

Ett av PTS bidrag till arbetet med smarta digitala betallösningar är innovationstävlingen ”Betaltjänster för alla”. Det går att anmäla sig fram till 25 februari. Exempel på målgrupper för tävlingen är olika typer av banker, finansföretag, fintechbolag, samt bransch- och intresseorganisationer. Även deltagande av aktörer som normalt inte jobbar med den här typen av lösningar uppskattas.

Innovatörer, ta chansen att bidra till betaltjänster för alla – anmäl er idé i dag.

Björn Blondell, divisionschef för marknadsutveckling på PTS