”Branschen behöver 8000 elkraftingenjörer”

Var ska Sverige hitta framtidens ingenjörer och tekniker som ska säkra Sveriges framtida energiförsörjning och klara av den nödvändiga energiomställningen? I en tid men hög arbetslöshet så är det verkligen inte en fråga som borde behöva ställas. Men den krassa verkligheten är att elkraftsbranschen skriker efter utbildad arbetskraft och att denna efterfrågan inte möts med utbildningsplatser.

Jobben finns. Det handlar om jobb på andra sidan elmätaren, det är elnät och elproduktion som ska byggas och underhållas. Många ska arbeta med energieffektivisering.

Vad ligger bakom detta behov av arbetskraft? Stamnätet byggs ut. Svenska Kraftnät har tredubblat sin budget för nätutbyggnad. Den behövs för att förbättra överföringskapaciteten mellan olika delar av landet och med omvärlden och för att koppla in ny kraftproduktion till nätet, inte minst vid den stora vindkraftsutbyggnaden.

Elnätsbolagen säkrar elen från avbrott vid extremt väder genom att byta luftledningar mot kabel och ska ställa om sina nät till framtidens smarta elnät för att klara småskalig inmatning av förnybar el, elbilar och för att balansera elproduktion och elkonsumtion. Elproducenterna bygger ut kraftproduktionen. Elcertifikatsystemet är främsta drivkraften som ger ett tillskott på drygt 1 TWh el per år de kommande åren. Totalt pratar Svensk Energi om att elkraftsbranschen behöver anställa 8 000 ingenjörer och elkraftstekniker under de närmaste fem åren.

Arbetskraften finns. Arbetslösheten ligger på rekordnivåer. 8,6 % är arbetslösa och ungdomsarbetslösheten ligger på skrämmande 23,9 %. Här finns människor som inget hellre vill än att få ett meningsfullt och givande arbete. I dag sitter ingenjörer och tekniker med annat modersmål än svenska och kör taxi för att deras utbildningar och yrkeskunskaper inte validerats eller kompletterats.

Matchningen saknas. Just nu finns det 171 platsannonser inom elkraft på arbetsförmedlingens hemsida. Branschen skriker efter arbetskraft. Antalet utbildningsplatser som distributionselektriker och eltekniker och till högskoleingenjörer inom elkraft är samtidigt inte mer än cirka hundrafemtio per år. Väldigt få tekniker och ingenjörer med examen från andra länder får sina utbildningar validerade.

Det är uppenbart att vi inte har ett fungerande system för att se till att både Yrkeshögskola och Universitet matchar ett framtida behov av arbetskraft. Var finns utbildningsplatserna till 8 000 elkraftsjobb? Något är fel när branschen måste garantera ekonomin för utbildningsplatser vid en av dagens två högskoleingenjörsutbildningar.

Något är fel när flera utbildningar till elkraftstekniker och distributionselektriker nekas statsbidrag för 2014 och 2015. Något är fel när det sammantaget utbildas mellan 100 och 200 personer till en bransch som vill anställa 8 000 personer.

Vad behöver förändras? Vi behöver se en fungerande samordning och dialog mellan de sektorer som har arbetskraftsbrist, utbildningsanordnare och de instanser som fördelar statliga resurser. Yrkeshögskolan, YH-myndigheten och Universiteten behöver dessutom få de nödvändiga statliga resurserna och framförhållningen för att de kunna satsa på dessa utbildningar. Och det behöver bli handling så att man satsar på den kompetens som finns hos ingenjörer och tekniker med ett annat modersmål än svenska.

Det är inte bara ett misslyckande utan också ett hot mot framtidens välfärd att regeringen inte lyckas säkerställa matchningen av arbetskraft i en så viktig sektor. Det borde vara enkelt. Jobben finns. Arbetskraften finns. Det som behövs är en satsning på utbildningsplatserna.

Yvonne Ruwaida, miljöpartist och blivande elkraftsingenjör

(gillar serien CSI om rättstekniker och skulle gärna se en om elkraft)