Övriga nyheter
Anders Wijkman: Det blir inte fler jobb
DEBATT. Alla i den pågående valrörelsen lovar fler jobb. Men robotisering och artificiell intelligens gör att jobben kommer bli färre. Det pågående teknikskiftet är något som politiker inte nämner med ett ord i jobbdebatten, skriver Anders Wijkman.
Elefanten i rummet – bara så kan man förklara att partierna inte med ett ord berör det pågående snabba teknikskiftet i valrörelsen. När jobben diskuteras finns digitaliseringen och dess konsekvenser inte med. Ändå borde det vara uppenbart för alla att förutsättningarna för värdeskapande och sysselsättning radikalt förändrats. Vi befinner oss inte längre i industrisamhället där ökad produktion automatiskt gav fler jobb.
Digitaliseringen via internet har revolutionerat vårt sätt att kommunicera, bygga kunskap, lyssna på musik, shoppa, finansiera startups och mycket mera. Men vi har bara sett början.
Datakraften i samhället fördubblas snabbt. Resultatet är inget mindre än en revolution. Rader av nya användningsområden öppnas. Produkter och tjänster görs mångdubbelt effektivare och billigare. Många tjänster är helt gratis, en helt otrolig utveckling.
Men effekterna är inte odelat positiva. Den nya tekniken tränger in på nya områden, tar över arbetsuppgifter och gör människor arbetslösa. Samtidigt ökar inkomstskillnaderna.
Två amerikanska forskare – Erik Brynjolfsson och Andrew McAfee – har myntat begreppet ”den andra maskinåldern”. Den första maskinåldern handlade om att ersätta muskelkraft med ånga och fossila bränslen. Teknikskiftet nu handlar om att ersätta och komplettera människans hjärnkraft med robotisering och artificiell intelligens.
Effekterna har vi redan sett på verkstadsgolvet och nu är datorerna på bred frammarsch inom andra yrken. Bank och försäkring, administration och bokföring, dagligvaruhandel, transporter och logistik, ordermottagning och laboratorier är exempel där vi kommer att se en snabb utslagning av jobb. Analyser i USA pekar mot att cirka hälften av jobben på den amerikanska arbetsmarknaden är i riskzonen i en nära framtid.
Självklart skapas nya jobb i dataåldern. Men de flesta forskare är överens om att de nya arbetstillfällena är betydligt färre än de som försvinner. Därtill kräver de hög kompetens och därmed en annorlunda utbildning än dagens.
Debattens vågor är höga i USA om digitaliseringen och dess konsekvenser. I Sverige är det mer eller mindre tyst. Man frågar sig om inte regeringskansliet har omvärldsbevakning? Eller partierna?
En förklaring till tystnaden kan vara att ny och smartare teknik hittills alltid lett till att jobben totalt i samhället ökat. Varför skulle det inte vara likadant nu?
Svaret är att digitaliseringen är en så kallad generisk teknologi. Den påverkar överallt och med stor snabbhet. Forskare i USA och England förutspår att i stort sett alla arbetsuppgifter av repetitiv karaktär kommer att datoriseras. Det blir billigare för företagen och det förbättrar kvaliteten. Även uppgifter av mer avancerad karaktär kommer att digitaliseras. Spektakulära exempel är Googles självstyrande bilar och IBM:s lärande dator, Watson.
I USA är mönstret tydligt. Kopplingen mellan ökad produktivitet och nya jobb (se kurvan) bröts i början av detta sekel. Många har trott att nedgången i sysselsättningen berodde på finanskrisen och outsourcing av jobb till Kina. Men ny forskning visar att teknikskiftet är den viktigaste orsaken. Och även om företagen bygger ut i USA blir det få nya jobb. Fabrikerna är nästan helt automatiserade.
Redan Keynes skrev om ”teknologisk arbetslöshet”. Han såg det som både en möjlighet och en fara. Om nu maskinerna tar över mycket av arbetet kan vi människor ägna oss åt andra aktiviteter, som kultur och umgås med varandra. Men så länge människors försörjning, sociala sammanhang och identitet till stor del vilar på att ha ett betalt arbete så är teknikskiftet en stor utmaning.
Att stoppa huvudet i sanden och inte tala om det duger inte. Politik är att leda och vi behöver starta en diskussion, både hur vi bäst utnyttjar de många fördelarna av digitaliseringen men också hanterar riskerna.
En given åtgärd vore att ta bort skatten på vanliga inkomster. Då blir det billigare att anställa folk. Lägg i stället skatten på användningen av jungfruliga naturresurser. Då stimuleras återvinning och återanvändning – en cirkulär ekonomi – vilket i sin tur skulle leda till fler jobb.
Anders Wijkman, ordförande Romklubben och Återvinningsindustrierna.
Läs replik här:
