En modell av landaren Venera 4, en av föregångarna till Kosmos 482.Rave via Wikimedia
Sovjetisk rymdfarkost gör comeback med en kraschlandning
Den sovjetiska rymdsonden sköts upp 1972 med sikte på Venus, men den fastnade i omlopp runt jorden. Nu ser det ut som att Kosmos 482 kommer att återvända till jorden med en kraschlandning.
Från Kosmodromen i Bajkonur i Kazakstan sköts en sovjetisk Sojuz-raket upp i mars 1972. Med sig hade den en rymdfarkost med slutdestination Venus.
Uppskjutningen gick dock inte helt enligt plan. Efter att ha placerats i omlopp runt jorden skulle en raketmotor tändas för att få in den på rätt bana mot Venus. Men då bröts den i stället sönder i fyra delar. Två av delarna föll snabbt in mot jorden, men två hamnade i en högre omloppsbana, enligt Nasa.
Nu, efter 53 år i omlopp runt jorden, verkar det som att en del av rymdfarkosten som blev kvar där uppe kommer att återvända och kraschlanda på jorden, något som bland annat Aftonbladet och GP rapporterat om.
Uppgifterna kommer från den nederländska forskaren Marco Langbroek som skriver om rymdskrotet på sin blogg.
– Under andra veckan i maj 2025 kommer ett ovanligt objekt träda in i jordens atmosfär. Det gäller landaren från Kosmos 482. Då det är en landare som var konstruerad för att överleva passagen genom Venus atmosfär är det möjligt att den kommer att överleva återinträdet genom jordens atmosfär, skriver Marco Langbroek på sin blogg.
Farkosten väger strax under 500 kg och har en diameter på runt 1 meter. Det finns dock en del osäkerheter kopplade till inträdesbanan samt åldern på farkosten som kan påverka om den överlever återinträdet i atmosfären eller inte, enligt Marco Langbroek.
Annons
– Med tanke på att jorden mest består av vatten och obebodda områden är risken väldigt liten att den slår ner bland människor, men vi får vänta lite närmare innan vi kan veta var den slår ner, säger astronomen Eric Stempels vid Uppsala universitet till Aftonbladet.
Venera 4, en av sonderna som föregick de lyckade mjuklandningar, förbereds innan uppskjutning mot Venus 1967.Sovfoto/Universal Images Group/REX/TT
Andra sovjetiska sonder tog sig till Venus
Även om Kosmos 482 inte tog sig till Venus, så lyckades Sovjetunionen ta sig dit med en landare som sköts upp bara fyra dagar tidigare. Venera 8 sköts även den upp i mars 1972 och tog sig till Venus på 117 dagar.
Venera 8 var den andra lyckade mjuklandningen på Venus för Sovjetunionen. Den första var Venera 7 som i december 1970 blev den första rymdfarkosten att genomföra en mjuk landning på en annan planet, och dessutom lyckas skicka tillbaka data till jorden.
Anledningen till att landaren som nu väntas kraschlanda på jorden kallas Kosmos och inte Venera som sina systersonder är för att den blev kvar i omlopp runt jorden. Sovjetiska rymdsonder som hamnade i jordens omloppsbana, oavsett om de placerades där med flit eller om det skedde av misstag, döptes till Kosmos från 1962, enligt Nasa.