Samhälle

Forskare varnar för risker med geoengineering

Anders Hansson Foto: Linköpings universitet

Riskerna med geoengineering, storskalig teknisk manipulation av klimatet, är stora. Och kunskapen är dålig. Det varnar Linköpingsforskare i en ny kartläggning.

Publicerad

Stora speglar i rymden, partiklar som sprejas ut i stratosfären eller koldioxiddammsugare. Det är några av manipulationsmetoderna som diskuteras för att minska den globala uppvärmningen. Metoderna har kommit i nytt fokus efter att världens ledare enades kring ett nytt klimatavtal i Paris strax före jul.

Men flera forskare från Linköpings universitet varnar för att kunskapen är dålig om flera av metoderna. De har gjort en genomgång av det vetenskapliga läget när det gäller geoengineering och konstaterar att metoderna innebär stora miljörisker samtidigt som det saknas kunskap om negativa effekter.

Forskningen om geoengineering befinner sig i ett konceptskede, enligt kartläggningen, och det förekommer mycket lite teknisk utveckling.

En av metoderna som ofta framhålls som en lösning på klimatproblemet är så kallad bio-CCS. Det handlar om att bränna biomassa, som redan har bundit koldioxid, och fånga upp den koldioxid som finns i röken. Gasen lagras sedan i berggrunden och ny biomassa planteras. Metoden skulle kunna vara ett sätt att minska mängden koldioxid som redan finns i atmosfären, samtidigt som värmen skulle kunna användas för uppvärmning av bostäder.

Linköpingsforskarna varnar dock för att metoden just har börjat testas i demonstrationsanläggningar i liten skala. Dessutom påpekar de att det finns flera frågetecken kring metoden, till exempel hur stora riskerna är för läckage, hur mycket lagringskapacitet som finns för koldioxiden i berggrunden och hur mycket odlingen av biomassa skulle konkurrera med matproduktion.

När det gäller att spreja stratosfären med svavelpartiklar, för att efterliknande den kylande effekten från stora vulkanutbrott, konstaterar Linköpingsforskarna att forskningen hittills mest handlar om datorsimuleringar.

”Det har bara gjorts ett fåtal mindre fältförsök på grund av riskerna med experiment utomhus”, skriver de i rapporten.

Samtidigt lyfter forskarna fram massiva miljörisker med sprejmetoden. Till exempel skulle den kunna leda till att haven försuras och att ozonlagret bryts ned.

Linköpingsforskarna har även frågat allmänheten om geoengineering. Många ser metoderna som ett sätt att angripa symptomen, snarare än orsakerna till klimatförändringarna, och befarar att de kan ta bort fokus från ansträngningarna att minska utsläppen.

Exempel på geoengineering

Speglar i rymden: Ska cirkla runt jorden på 1,5 miljoner kilometers höjd för att minska den inkommande strålningen.

Sprejning med svavelpartiklar: Ska spridas på cirka 20 kilometers höjd av flygplan eller ballonger för att fungera som speglar.

Konstgjorda moln: Båtar sprejar saltvattenånga över haven för att skapa reflekterande moln.

Reflekterande ytor: Genom att måla tak vita och plantera ljusa grödor ska det inkommande solljuset reflekteras.

Bio-CCS: Biomassa används av industrin, koldioxiden i rökgaserna fångas och lagras i berggrunden. Ny biomassa planteras sedan för att ta bort mer koldioxid. (CCS står för carbon capture and storage, det vill säga avskiljning och lagring av koldioxid)

Skogsplantering: Mer träd planteras än i dag, för att träden ska fånga upp koldioxid.

Förnyat jordbruk: Utveckling och odling av grödor som kan fånga upp stora mängder koldioxid. Till exempel kan sockerrör fånga upp nästan sju gånger så mycket koldioxid som vete eller ris.

Konstgjorda träd: Stora torn byggs som skrubbar koldioxid från atmosfären. Gasen lagras sedan i berggrunden.

Gödning av haven: Damm av järn, kväve eller fosfor sprids i haven för att stimulera alger som absorberar koldioxid.