Mikroplast i kosmetika fasas ut

2016-01-13 05:00 Ulla Karlsson-Ottosson  

På fredag överlämnar Kemikalieinspektionen en utredning kring möjligheterna att förbjuda mikroplaster i allt från tandkräm till duschkrämer.

Den 30 december blev USA först ut med en lag mot mikroplast i kosmetiska produkter. Dit räknas allt från smink till tandkräm och duschkrämer med kroppsskrubbande funktion. Även Sveriges regering är på hugget.

På fredag presenterar Kemikalieinspektionen en utredning om det är lämpligt att göra samma sak i Sverige. Utredningen är ett regeringsuppdrag.

Miljöminister Åsa Romson uttalar sig inte om något förbud innan hon har tagit del av utredningen.

– Vi vill minska spridningen av mikroplast, inte minst till haven där forskarna pekar på betydande risker. En del i det arbetet är att ta bort plasten i produkter där den är onödig – som i kroppsvårdsprodukter, säger Åsa Romson (MP).

Tycker du att mikroplast i havet är ett allvarligt problem?

– Ja, det är ett allvarligt problem. När forskarna gör sammanställningar över hot mot haven och potentiella risker i framtiden pekar de ut mikroplaster och plastskräp. Vi matar djur med plast i dag i haven och i naturen.

För Östersjön, som är ett särskilt känsligt innanhav, innebär det ytterligare ett hot utöver syrefattiga bottnar, övergödning och tidigare utsläpp av miljögifter som DDT.

– Mikroplaster innebär dessutom en risk att vi sprider farliga ämnen genom att de fäster vid plastpartiklarna, säger Åsa Romson.

Om Kemikalieinspektionens utredning föreslår en nationell lag mot mikroplast i kroppsprodukter och smink kommer ett lagförslag att beredas och gå ut på remiss.

Kemi-tekniska leverantörsförbundet, KTF, är redan klar över sin inställning. Branschorganisationen har tidigare i höst fått förslaget om en lag presenterat under ett möte med Kemikalieinspektionen.

– Vi vill inte ha en tvingande lag. Majoriteten av våra medlemmar har redan fasat ut mikroplaster ur sina kosmetiska produkter. Även den europeiska branschföreningen Cosmetics Europe rekommenderar sina medlemmar att göra samma sak, säger Peter Jansson på KTF.

Men Åsa Romson ser ingen motsättning mellan lagstiftning och frivillig utfasning.

– Inom andra områden har jag sett hur frivilliga eldsjälar går före och driver på en utveckling. Sedan, när den har etablerats inom en bransch, är det viktigt att lagstiftningen hänger med så att företag som gjort ett bra miljöarbete inte får negativa konkurrensfördelar, säger Åsa Romson.

Hon konstaterar att det är positivt att branschen själv vill fasa ut.

– Jag tror det är en önskan hos de flesta svenska konsumenter, att man ska känns sig trygg när man köper kroppsvårdsprodukter i Sverige, att de inte innehåller onödiga miljöfarliga partiklar, i det här fallet mikropartiklar.

Samtidigt är Åsa Romson väl medveten om att det inte bara är mikroplast från kosmetikaprodukter som sprids till havet. Naturvårdsverket fick därför i höstas i uppdrag att kartlägga och prioritera vilka källor i Sverige som i första hand bör åtgärdas för att minska utsläppen av mikroplast. Utredningen ska vara klar i sommar.

Som en del i det arbetet räknar ekotoxikologen Kerstin Magnusson på IVL Svenska Miljöinstitutet på hur stora mängder mikroplast som förs ut i havet genom användning av kosmetiska produkter i Sverige.

– Mikroplast i kosmetiska produkter är inte någon stor källa, men det är en onödig sådan. Att använda dem i produkter är helt vansinnigt. Det tror jag företagen insett eftersom många fasar ut dem, säger Kerstin Magnusson på IVL.

Samtidigt höjer hon ett varnande finger för att enbart fokusera på mikroplast som tillsatts i produkter. De små plastbitarna skapas också när större plastföremål bryts ner i naturen.

– Den största kvantiteten kommer troligtvis från plastföremål i haven och plast som slängs i naturen.

Större plast bryts ned till mikro-plast

Med mikroplast menas pyttesmå plastpartiklar, oftast mellan en och fem millimeter långa. Många är betydligt mindre än så, partiklar mellan 10 och 50 mikrometer har hittats utanför hela Sveriges kust av forskare.

Mikroplastkulor används dels i industrin, men den största källan är troligtvis större plastföremål som långsamt bryts ner i naturen. Eftersom nedbrytningen går så långsamt ökar halterna oavbrutet så länge tillflödet fortsätter.

Ju mindre partiklarna blir, desto större är risken att de hamnar i marina djur som fiskar. Musslor och plankton som filtrerar vattnet för att få i sig föda får också i sig partiklarna.

Dessutom drar plasten till sig organiska miljögifter som kan transporteras vidare i näringskedjan och på sikt hota både djurlivet i havet och människors hälsa, konstaterar Naturvårdsverket.

Samtidigt förs mikroskopiskt små plastpartiklar ut i havet via dagvatten som innehåller mikroplast från bland annat konstgräsmattor och bildäck. Ytterligare andra kommer via reningsverken som släpper igenom runt tio procent av mikroskräpet som når dem via avloppet.

Från Henriksdals reningsverk utanför Stockholm handlar det om 27 miljoner mikroplastpartiklar i timmen, enligt en studie utförd av IVL.

Ulla Karlsson-Ottosson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt