Robotar ska lära djur kommunicera

2016-10-21 06:00 Michael Stenberg  

Fiskarna i akvariet följer robotfiskens rörelser. Bina i kupan strax intill svävar lika slaviskt efter de små robotbinas subtila signaler. Nästa steg är att kunna styra djuren så att de börjar prata med varandra över artgränserna.

Den schweiziske forskaren Frank Bonnet håller upp en liten robotfisk mellan fingrarna. Den ser ut som en riktig fisk, har små fina led-ögon och en stjärt som kan slå med olika frekvenser och amplituder.

Inne i en bikupa några meter bort är ett antal birobotar utplacerade. De är små och fast fixerade vid olika punkter i kupan. Var och en kan avge värme och vibrationer och uppfattas av de levande bina som en av de egna. Och det är precis det som det EU-finansierade Assisibf-projektet går ut på.

– Vi vill verkligen få djuren att se roboten som en artfrände, som en i gänget, säger Frank Bonnet.

Att ett robotdjur godtas som en artfrände av äkta djur är ett kraftfullt verktyg inom beteendebiologin och kan utnyttjas på många sätt.

– Först tar vi oss in i deras samhällen, likt spioner, och försöker lära deras språk så att vi kan upprätta en dialog mellan djuren, oss och maskinerna.

Robotarna programmerar hela tiden om sig själva genom evolutionära algoritmer tills de har lärt sig att interagera med djuren på önskat sätt. Det är en ny teknik som antagligen kommer förändra sättet som människor kan interagera med djursamhällen, för att till exempel hjälpa djuren att överleva.

– Bin dör över hela jorden, av bekämpningsmedel, klimatförändringar och annat. Fiskarter utsätts för rovfiske och bestånden minskar. Med hjälp av ett antal robotar skulle vi till exempel kunna upptäcka olika typer av avvikelser och styra populationerna till säkrare platser, säger Frank Bonnet.

Nu vill han och hans kolleger i Assisibf-projektet gå ännu längre och försöka använda djurrobotarna som mellanhänder för informationsutbyte mellan olika djurarter. Det är något helt nytt och som forskarna menar kan få stor betydelse för framtida ekologiskt arbete.

Frank Bonnet

Det kan handla om att en art A tar ett enkelt kollektivt beslut om att de ska hålla till på den ena sidan av skogen för att det finns mer föda där. Art A-robotarna får också tillgång till den informationen och kan leverera den vidare till art B-robotarna i området. De kan i sin tur påverka det kollektiva beslutet hos art B, att även de ska samlas och hålla till på den speciella platsen i skogen.

– När vi får möjlighet att använda våra system utanför bikupor och akvarier, i en mer realistisk miljö, då kan man lätt tänka sig många typer av information som ett djur kan uppfatta och dela med sig av till andra arter i området. Föroreningar, rovdjur, tillgång på mat och liknande. Möjligheterna är oändliga, säger Frank Bonnet.

Michael Stenberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt

SPONSRAT INNEHÅLL

ANNONS