KTH-forskare utreds för att ha gynnat FoU-bolag för mycket

2016-03-23 06:00 Monica Kleja  
Professor Joakim Lundeberg . | fotograf: Håkan Lindgren

En framstående forskare på KTH utreds nu av universitetet för att ha blandat ihop sin akademiska forskning med verksamhet i hans bolag. Medgrundare är en känd professor på KI.

Ledningen för KTH, Kungliga Tekniska högskolan, har under våren dragit i gång en utredning kring chefen för avdelningen för genteknik, professor Joakim Lundeberg.

Han har tillsammans med Jonas Frisén, stamcellsprofessor på KI (Karolinska institutet) fått stora forskningsanslag för att utveckla metoden att i hög upplösning studera vilka gener (rna) som är aktiva på cellnivå i olika vävnader och hur dessa tillverkar proteiner (spatial transkriptomik).

Bland annat har Knut och Alice Wallenbergs stiftelse bidragit med över 40 miljoner kronor till studier av vilka gener som är aktiva i enskilda hjärnceller. Andra projekt har koppling till bröst- och hudcancer. Sammanlagt har forskarna beviljats minst 75 miljoner kronor för forskningen.

Utredningen granskar nu om Joakim Lundeberg blandat ihop sitt arbete i bland annat projektet ”Spatial Transcriptomics of the Brain” – med verksamheten i bolaget Spatial Transcriptomics AB.  Både han och Jonas Frisén är delägare i bolaget.

Att knoppa av FoU-resultat i bolagsform är vanligt och uppmuntras av lärosätena. Men enligt högskolelagen måste forskarna samtidigt hålla isär arbetet i sin anställning och sina bisysslor.

– Våra forskare är ofta väldigt lyckosamma och tar fram resultat som är kommersiellt gångbara och de har ju rätten att kommersialisera sina resultat, och kan till och med få hjälp med detta från KTH:s innovationskontor. Men bisysslorna ska hållas ”klart åtskilda” från arbetet de har på lärosätet, säger Christina Engström, chefsjurist på KTH.

Bland annat får de inte ta universitetets anställda, materiel eller utrustning i anspråk i sina bolag.

Amelie Eriksson Karlström, dekan och chef för Skolan för bioteknik på KTH – och Lundebergs närmaste chef – har på uppdrag av rektor gjort en första kartläggning av situationen kring genteknikbolaget. I en färsk promemoria listar hon omständigheterna.

KTH-anställda doktorander och forskare som arbetar i Lundebergs och Friséns forskningsprojekt, har skrivit på avtal om att överlåta sina rättigheter till FoU-resultat och innovationer – till bolaget – mot optioner.

– Att anställda och/eller doktorander överlåter sina resultat till chef/professor/handledare eller dennes bolag är problematiskt. Det blir ju svårare att säga ifrån, säger Christina Engström.

Samtidigt säger hon att sådana överlåtelser sker emellanåt.

KTH- och KI-anställda forskare arbetar extra som timanställda i bolaget med att utföra tjänster, baserade på tekniken som utvecklats i forskningsprojekten. Företaget har också en deltidsanställd som jobbar med detta.

Enligt bolagets hemsida erbjuds kunder hjälp med att mäta och undersöka hur gener tillverkar proteiner på cellnivå.

Likaså har två KTH-anställda it-tekniker, som utvecklar mjukvara för att visualisera data (genuttrycken), signerat liknande avtal som doktoranderna om att överlåta immateriella rättigheter till bolaget.

Teknikernas avtal är dock ogiltiga, enligt KTH:s chefsjurist Christina Engström. Systemtekniker omfattas nämligen inte av ”lärarundantaget”, som ger lärare och forskare rätten till sina forskningsresultat.

I februari annullerade bolaget avtalen med it-teknikerna.

– It-teknikerna har inte riktigt förstått vad de har skrivit på, tror jag, säger Christina Engström. KTH bedömer nu att det är universitetet som äger mjukvaran som de utvecklat.

I brev till Skolan för Bioteknik den 7 mars skriver Mikael Samuelsson, vd för Spatial Transcriptomics AB, att bolaget avsäger sig rätten till en programvara kallad Spatial Transcriptomics Viewer. Joakim Lundberg har uppgett för KTH att den ska göras publikt tillgänglig.

Ytterligare ett tecken på att akademisk forskning kan ha blandats ihop med kommersiellt arbete är att vd:n för bolaget Spatial Transcriptomics sänt e-post och kallat de KTH-anställda it-teknikerna till möten för att diskutera programvaruutveckling.

Lundebergs chef Amelie Eriksson Karlström uppger att hon fick del av de ovan beskrivna omständigheterna för någon månad sedan.

– Jag kände inte till att de här doktoranderna hade skrivit över sina immateriella rättigheter, säger hon. Det jag i dag ser som ett fel som begåtts är att teknisk-administrativ personal skrivit över sina rättigheter.

Frågan om detta är lämpligt undersöks nu i utredningen. Samtidigt tycker hon att det är bra att doktoranderna som avskriver sina immateriella rättigheter till bolaget erbjuds optioner i bolaget.

Nyligen sa Amelie Eriksson Karlström dock upp dess andrahandshyreskontrakt i lokaler på Science for Life Laboratory, där forskningsarbetet bedrivs. Sedan i november 2015 har bolaget hyrt en kontorsplats och en labbplats.

– Vi upplevde att det fanns en risk för gränsdragningsproblematik, förklarar hon.

Anders Lundgren, förvaltningschef på KTH, som håller i utredningen på uppdrag av rektor Peter Gudmundson, tillägger:

– Vi har sagt upp platserna eftersom folk egentligen inte riktigt förstått vad de har jobbat för, säger han.

Utredningen på KTH fortsätter nu.

Enligt Amelie Eriksson Karlström ska de bland annat undersöka hur universitetets resurser hanterats – och om KTH-personal utfört kommersiellt arbete i sin anställning.

Granskningen görs av KTH. Jonas Friséns arbetsgivare KI avvaktar tills KTH kommit längre i sin utredning.

– Jag har fått information om att rektorn på KTH beslutat att ärendet ska utredas och att denna utredning ska vara klar till någon gång efter påsk. Det är bra att detta utreds, men eftersom frågan till allra största delen berör KTH kommer KI i dagsläget inte att vidta några åtgärder, säger Karin Dahlman-Wright, vikarierande rektor vid KI.

– Däremot följer vi KTH:s utredning och tar ställning till eventuella åtgärder när vi sett resultatet av den.

 

Se brevet nedan.

Relaterade dokument

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Sponsrat innehåll

ANNONS

Debatt