Därför möglade Falu rödfärg

2002-04-30 23:00  


Sommaren år 2000 upptäckte ett antal villaägare i Mälardalen att deras nymålade faluröda fasader möglade. Ett forskningsarbete på lantbruksuniversitetet i Uppsala har nu avslöjat boven i dramat: växthuseffekten.

Var och en som upptäckt att ens nymålade faluröda hus plötsligt blivit alldeles grönluddigt vet hur förvånad man blir. Det första man gör är att gnugga sig i ögonen och sedan titta efter en gång till. När man sedan konstaterat att det faktiskt rör sig om stora mängder mögel på fasaderna ringer man ilsket till i tur och ordning färghandlaren, färgfabrikanten och Stora Kopparberg i Falun som tillverkar pigmentet i Falu rödfärg.

Självklart, ryter man i luren, har någon illvillig skurk mixtrat med färgblandningen. Var och en vet att Falu rödfärg, den berömda slamfärgen med pigment från Falu koppargruva och som tillverkats ända sedan 1700-talet, inte kan mögla.

Men nu har den gjort det. Möglat. Fasaden är förstörd. Den måste tvättas och målas om, och vem ska betala det?

Alla slår ifrån sig. Färghandlare, färgfabrikanter och pigmenttillverkare bedyrar att det är precis samma Falu rödfärg som alltid. Ingenting har ändrats i färgreceptet. Varför möglade då ett flertal nymålade fasader sommaren 2000?

För att få svar på den frågan startades hösten 2001 ett forskningsprojekt på SLU, Statens lantbruksuniversitet i Ultuna utanför Uppsala. Projektledare var träforskaren Stig Bardage.

Det första Stig gjorde var att undersöka om pigmentet på något sätt hade förändrats. Pigmentet i Falu rödfärg får man av vittrade restprodukter från malmbrytningen i Falu gruva. I området kring Stora Stöten finns sedan århundraden stora högar av varpsten, det vill säga malmfattig sten som när gruvan var verksam sorterades ut och kastades (Ordet varpsten kommer från tyskans "werfen" - kasta). Varpstenen innehåller svavelhaltig kis, vilket gör att den vittrar sönder i luften. Resultatet blir ett gult pulver. Det är detta pulver som är gunden för Falu rödfärg.

Pulvret bränns i ugn, varvid det får sin faluröda kulör. Ju längre man bränner, desto mörkare blir nyansen. I själva verket finns Falu rödfärg i sex olika nyanser, från ockragul via röd och brun till svart. Fast den klassiska faluröda nyansen utgör fortfarande 99 procent av försäljningen.

Pigmentets kemiska sammansättning varierar något beroende från vilken av varpstenshögarna man hämtat materialet, men är förhållandevis konstant. Pigmentet innehåller:


SiO2 47-54 procent

Al2O3 6

CaO 3

MgO 5

CuO . ZnO och PbO4SO4 tillsammans 3

S 1

Fe2O3 28-35


Stig Bardage undersökte pigment från olika år och fann att det inte var någon skillnad på det pigment som använts på fasaderna som möglade och på dem som var intakta. Pigmentet innehöll precis lika mycket (eller snarare lite) av tungmetallerna bly, zink och koppar som det alltid hade gjort.

Men om inte pigmentet förändrats, vad var det då som gjort att färgen plötsligt möglade?

Falu rödfärg är en slamfärg. Den färdiga färgen består av 18 procent pigment i en redning av vetemjöl och vatten. Till detta sätter man en slurk linolja som förstärkning.

Färgens huvudsakliga bindemedel är alltså vetemjölsklister. Mjöl är mat för mikroorganismer. Vem som helst kan räkna ut att om man smörjer in ett blött hus med gröt är det stor risk för att det möglar.

Men verkar inte pigmentet konserverande? Är det inte det som är finessen med Falu rödfärg, att metallerna från gruvan ser till att skydda mot röta och annat otyg?

Mja, säger Stig Bardage. Sanningen är nog den att rödfärgspigmentet inte har någon större inverkan. I själva verket växer alla möjliga mikroorganismer både på färgen och under den. Halten tungmetaller skulle behöva ökas hundrafalt för att få färgen giftig nog för att kunna ta död på mögel och blåsvamp.

Men rödfärgen har ju använts sedan 1700-talet med utmärkt resultat. Hur kan den ha varit så bra förr och så dålig nu?

Den är inte alls dålig. Den är en slamfärg som skyddar träet, men låter det andas och torka ut. Rödfärgen håller inte kvar fukten som 1970-talets katastrofala plastfärger gjorde. Där kom rötan som ett brev på posten.

På landsbygden vet alla att den ved som inte är kluven till midsommar inte går att använda till vintern. Höstarna dryper av fukt, och veden torkar aldrig. Därför ska hus målas på våren. Träet ska vara torrt när det målas, och färgen ska kunna torka ordentligt.

Våren 2000 var ovanligt regnig, och sommaren var varm och blöt. Det var ingen bra tid för målning. Träet var fuktigt och färgen torkade aldrig riktigt. Till slut började den mögla.

Så enkelt var det. Det var vädrets fel, säger Stig.

Hur blir det då med klimatet i framtiden?

Enligt SMHIs statistik för de senaste hundra åren blir det varmare och fuktigare. Blir ett resultat av växthuseffekten att Falu rödfärg mister sin ställning som Sveriges traditionella fasadfärg?
 
 

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt