Här, utanför Kungshamn i Sotenäs kommun i Bohuslän (vänster), planeras den stora fiskodlingen att byggas. Svenskarna äter ungefär 40 000 ton lax per år. Foto: Anders Frick och TT

Ny matindustri växer fram i Sverige: ”Ett stort experiment”

2021-06-03 06:00  

De tar steget från norska fjordar till svenska industriparker. Med flera miljardsatsningar på gång kan Sverige bli en stor producent av landodlad fisk. Tekniken har tagit stora kliv - men är inte utan risker.

Henning Eklund

Det låter enkelt. När Roy Höiås, chef för jätteprojektet Quality Salmon, berättar om hur tekniken för fiskodling på land utvecklats återkommer han till två saker. 

– Det ena som krävs är god vattenkvalitet. Det andra som krävs är stor yta. Har man de två kan man använda ras-tekniken för att odla fisk upp till fem kilo, säger han på länk från Oslo.

Roy Höiås är vd för Quality Salmon, som vill bygga en enorm laxodling i Bohuslän. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Ras är en förkortning för Recirculating Aquaculture System, alltså system där fisk odlas i stora tankar eller bassänger där vattnet hela tiden rör sig, renas och återanvänds. Tekniken har länge använts för att odla smolt, alltså unglaxar, som sedan sätts ut i havet där de får växa sig vuxna för att till sist fångas och sluta sina dagar på sushin eller julbordet. 

Men nu är det alltså, tack vare den tekniska utvecklingen, fullt möjligt att i stor skala och på marknadsmässiga villkor odla laxen i bassängerna under hela sina liv. Konsekvenserna är enorma: från att det bara varit möjligt att odla lax där vattenkvaliteten är bra nog, som utanför den norska kusten, är det nu möjligt att låta odlingen ske nästan varsomhelst.

Läs mer: De vill smärtlindra med heta ämnet i chili

Ammonik bryts ned med bakterier

Den stora utvecklingen har skett när det gäller vattenreningen. Och där är utmaningarna många. 

– Först handlar det om att komma åt partiklarna. Havs- eller sjövatten leds in i en trumma där partiklar samlas högst upp, och med dagens moderna trumfilter eller skivfilter kan du komma åt 60-70 procent av partiklarna, säger Anders Kiessling, professor i akvakultur vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU. 

Det gäller också att syresätta vattnet. 

– Luftning räcker inte om man har mycket fisk, då behövs syrgas. Det har utvecklats teknik där man kan pressa in syrgasen i vattnet på ett mycket effektivt sätt. Det finns också i dag möjligheter att plocka ut syret direkt från luften på platsen, för att slippa hålla på med tuber, säger Anders Kiessling.

Riskerna med ras-odling blir större ju mer fisk man har per kubikmeter vatten, enligt SLU-professorn Anders Kiessling. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

Laxodlaren behöver också få bort koldioxid ur vattnet, vilket i regel görs genom att låta vattnet passera över en stor yta över lång tid. Slutligen skapar fiskarna ammoniak i vattnet när de bryter ner protein 

– Det renas på biologisk väg, med bakterier, men först övergår ammoniak till ammonium som är mindre giftigt. Bakterierna använder sedan ammonium och omvandlar det till nitrit och sedan nitrat, säger Anders Kiessling. 

Nitratet är inte särskilt farligt för fiskarna, men går inte att få ur vattnet utan avancerade metoder, vilket är anledningen till att allt vatten inte kan återanvändas. Men på de bästa anläggningarna återvinns 99,9 procent av vattnet. 

– En modern ras-anläggning har i stort sett samma teknik som ett modernt reningsverk, fast man har slagit ihop den rening som sker vid in- och utflöde, sammanfattar Anders Kiessling.

Läs mer: Lundabolag vill minska matsvinnet med ätbar förpackning 

Kostar som halva Northvolt-fabriken

Men tekniken som ska skapa Europas största laxodling på land är betydligt mer avancerad än så. Företaget är Quality Salmon, platsen är Sotenäs kommun i Bohuslän. Det handlar inte bara om en fiskodling utan ett helt kretslopp. 

– Det är en cirkulär modell. Huvud, skinn och ben som blir över i slakten används för att producera omega 3-olja och proteiner, och de proteiner som renas ur vattnet används för att göra foder till fiskarna, säger Roy Höiås, vd för Quality Salmon. 

Här, utanför Kungshamn i Sotenäs kommun i Bohuslän, planeras den stora fiskodlingen att byggas. Foto: Anders Frick

Investeringen i industriparken för laxodling beräknas till mellan 17 och 20 miljarder kronor, vilket kan jämföras med Northvolts batterifabrik som från början beräknades kosta 40 miljarder kronor. Pengarna ska komma från finansbolaget Lighthouse Finance, med verksamhet i Norge, Sverige, Danmark och USA. 

Lokaltidningen Bohusläningen har rapporterat att Roy Höiås, vd för både Lighthouse Finance och Quality Salmon, har tagit olagliga lån av bolaget, och att likviditeten är ansträngd. Dessutom har de flera gånger hamnat hos Kronofogden med obetalda skulder på totalt 2,8 miljoner kronor. Roy Höiås menar dock att det bara är en liten del av bolaget som har haft ansträngd ekonomi, och att de affärer som hamnat hos Kronofogden nu har löst sig.

Läs mer: 3 svenska exempel på framtidens mat

Ai kan följa fiskar på individnivå

För att effektivisera anläggningen är digitalisering genom automation, simuleringsverktyg och artificiell intelligens en viktig del. Där tar Quality Salmon hjälp av Siemens, som bland annat bidrar med en teknik där ai kombineras med processparametrar och avancerad bildanalys. 

– Det gör att vi kan se hur fisken rör sig och utifrån det fatta beslut om hur den mår och avgöra när det är dags att sluta mata den. Vi testar också en annan lösning som kan följa individuella fiskar i en bassäng genom nästa nivå av individigenkänning. I dag har man problem med att särskilja fiskar från varandra, men när man kan börja följa dem på individnivå kan man se exempelvis hur bra en individ mår samt vilken varians och förändringstakt man har i tillväxt, säger Thomas Andersson, digitaliseringsrådgivare på Siemens. 

– I en nära framtid kommer vi att se system där ai tränats upp till den nivån där den kan vara ett komplement till den erfarenhet som odlare som arbetat många år har, de som kan känna titta på fisken och göra korrekta bedömningar, fortsätter han.

Thomas Andersson,digitaliseringsrådgivare på Siemens. Foto: Siemens

En annan del av digitaliseringen av fiskodlingen är vad Thomas Andersson kallar för digitala tvillingar: en simulerad modell av produkten, fabriken och data från produktionen som ger beslutsunderlag att testa hur processen reagerar på olika scenarion.

– Traditionell styrning förstärks med nya teknologier. Allt handlar om att minimera riskerna och öka resurseffektiviteten genom rätt beslut, säger han. 

Med den nya tekniken och det cirkulära industrisystemet är potentialen med fiskodling på land enorm, enligt Roy Höiås. Inte bara kan vinsterna bli höga utan potentialen finns för rejält minskad resursförbrukning och lägre koldioxidavtryck. 

Läs mer: Verkstaden tog första robotklivet: ”Ingen lek”

"Ingen tror att det kan ersätta kassodling"

Men utvecklingen är inte utan risker. I mars dog en halv miljon laxar på norska Atlantic Sapphires enorma ras-anläggning i Miami efter att filtren satts ur spel på grund av ett tekniskt fel. Detta fick i sin tur fiskarna att ändra sitt beteende och samlas på botten av tankarna, vilket störde vattenflödet och dödade ännu fler. 

För att göra odling på land lönsamt behövs hög densitet, alltså stor mängd fisk per vattenvolym. I dagens kassodling i havet ligger den runt 20-25 kilo per kubikmeter. 

– Många siktar mot 100, 150 eller till och med upp mot 300 kilo per kubikmeter. Men då är riskerna stora och minsta störning kan ge syrebrist i systemet, säger SLU-professorn Anders Kiessling.

Svenskarna äter ungefär 40 000 ton lax per år. Foto: TT

Siktet är högt inställt för Quality Salmon: 2027 ska den 140 hektar stora anläggningen vara i full gång och producera 100 000 ton lax per år. Det går att jämföra med den svenska marknaden för lax, som beräknas till 40 000 ton. Men frågan är om det kommer att gå. Generellt sett har inga ras-system nått upp till den önskade volymen i praktiken, enligt Anders Kiessling. 

– De flesta ligger efter ett antal år på hälften eller en tredjedel av kapaciteten som de har tänkt sig. Utmaningarna är många: Hur hanterar vi situationer som vi inte förutsett? Fisken kan vara oberäknelig. Och hur hanterar vi riskerna med en så stor biomassa? Vad finns det för säkerhetssystem?  

– Vi befinner oss i ett stort experiment. Om ras-odlingar i stor skala lyckas får det stor betydelse. Men det är egentligen ingen som tror att det kan ersätta kassodling utan det är snarare ett komplement, säger professorn.

Quality Salmon

Företaget ska bygga Europas största landbaserade fiskodling i Sotenäs kommun i Bohuslän. Investeringen beräknas till mellan 17 och 20 miljarder kronor. Finansiär är norska Lighthouse Finance.

Planen är att sätta spaden i marken 2022 och börja odla laxen 2024. 2027 ska den 140 hektar stora anläggningen vara i full gång och producera 100 000 ton lax per år. Den svenska marknaden för lax beräknas till runt 40 000 ton per år. Företaget räknar med att ha 2000 anställda när produktionen är i full gång.

Verksamheten ska drivas i samarbete med olika industripartners: Siemens (industri), Baader (slakteri), Vattenfall (energi), Nippon gases (syrgas som kan lösas i vatten), Sekkingstad (förädling och förpackning), Icell Sustainable (utvinning och förädling av avfallsvatten), Biomar (foder och näring), Codeit (digitalisering och datainsamling).

Exempel på andra satsningar på fiskteknik

Gårdsfisk – Odlar rödstrimma och clarias på gårdar, där överskottet av näringsämnen från fiskuppfödningen kan användas i lantbruket.

Big Akwa – startupbolag som använder spillvärme från massabruk för att värma upp fiskarnas vatten. Planerar ett pilotprojekt under 2021.

Arctic Roe of Scandinavia – har drygt 800 störar som producerar rom i småländska Strömsnäsbruk.

Vadstena Fisk – Odlar abborre i en ras-anläggning, gödslet från fiskarna hamnar på åkrarna.

Smögenlax – Ska producera lax och kisel från alger i stor skala från 2022 genom landbaserad odling.

Premium Svensk Lax – Räknar med att kunna producera 15 000 ton lax om året på bolagets odling utanför Säffle. Ska nå fullskalig produktion 2024.

Bluenalu – Ett amerikanskt företag som ska producera labbodlat fiskkött, från celler av arten sydseriola. Produkten kan finnas på marknaden 2022.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer