”AI kommer att kolonisera Mars innan Elon Musk”

Forskaren Jürgen Schmidhuber ligger bakom tekniken i röstassistenter som Alexa och Siri. Nu vill han skapa den första superintelligensen i sitt labb i Schweiz – och han är övertygad om att den kommer att ta över hela universum.

Simon Campanello

Det är en stressig dag på Nvidias årliga teknikkonferens i München och Jürgen Schmidhuber hinner inte ge enskilda intervjuer. Så vi sitter tre journalister vid bordet, men innan någon hunnit ställa en sammanhängande fråga vill han berätta om evolutionen och universums utveckling. Lite märkliga ämnen för en av världens ledande ai-forskare, men han är också något av en udda fågel.

Så det kanske är naturligt att konversationen startar i Big Bang och med några korta tidshopp hamnar i samtiden.

– I ett långsiktigt perspektiv är människan som uppfann jordbruk nästan samma person som den som åkte i det första rymdskeppet, säger Jürgen Schmidhuber som ser ut som en överstepräst i sin kolsvarta kraglösa skjorta och sitt grånande vältrimmade skägg.

Och nu, menar han, är vi bara ett historiskt myrsteg från att ta nästa kliv in i framtiden.

– Väldigt snart, om bara ett par decennier, kommer vi att skapa den första verkligt intelligenta artificiella intelligensen som kan göra allt bättre än vi kan – om vi inte klantar till det genom att starta ett kärnvapenkrig, säger Jürgen Schmidhuber.

Menar att AI är oundvikligt inom snar framtid

Det är en tanke han återkommer till under intervjun. Till skillnad från skeptiker som är osäkra på om vi någonsin kan skapa en generell artificiell intelligens är han övertygad om att det är en oundviklig och närstående framtid. Det enda som kan sätta stopp för en superintelligens är om mänskligheten utplånas.

Jürgen Schmidhuber har varit ett etablerat namn bland ai-forskare i flera decennier, men till skillnad från samtida kolleger som Yann LeCun, Ray Kurzweil och Andrew Ng är han ganska okänd för en större publik. Något som ständigt verkar gräma honom.

Till viss del kan förklaringen vara geografisk. Sedan mitten av 1990-talet har Jürgen Schmidhuber varit knuten till ai-institutionen IDSIA som ligger vid undersköna Luganosjön i sydligaste Schweiz. I alpidyllen är det en hel värld till techjättarna i Silicon Valley.

Den omvälvande upptäckten från Schmidhubers labb gick i tryck 1997. Tillsammans med datavetaren Sepp Hochreiter, då vid Münchens tekniska universitet, skrev Jürgen Schmidhuber en vetenskaplig artikel om en teknik som kallas för LSTM, long short-term memory, som kommit att lägga grunden för mycket av den artificiella intelligens som vi har kring oss i dag.

Foto: Simon Campanello

Det är en teknik för att få en ai att lära sig sätta data i en kontext. Det är en nyckelkomponent för forskare inom till exempel språkigenkänning. Det räcker inte att datorn förstår varje ord du uttalar, den måste kunna sätta ihop orden till meningar och sätta dem i förhållande till varandra för att kunna förstå vad du faktiskt vill säga.

Det är LSTM som ligger till grund för Siri på en Iphone, för röstassistenten Alexa som sitter i Amazons smarta högtalare och för Google Translate och Facebooks översättningsverktyg. Miljarder människor använder tekniken dagligen utan att reflektera över den.

– LSTM är vår gåva till mänskligheten, som den blygsamma Jürgen Schmidhuber säger.

En annan förklaring till att han inte får så värst mycket tack för denna gåva är att hans forskning visserligen lade grunden till tekniken, men sedan är det andra människor som har finslipat systemet.

Jürgen Schmidhuber står på sig

”Han har gjort många banbrytande upptäckter, men det var inte han som gjorde dem populära”, kommenterade ai-forskaren Gary Bradski när New York Times hösten 2016 skrev ett porträtt om Schmidhubers livsverk.

Men det har inte hindrat Jürgen Schmidhuber från att gång på gång påpeka sin förträfflighet. Både i forskningsrapporter och på scen har han anklagat andra forskare för att ha stulit idéer eller underlåtit att referera till hans forskning. Enligt en Bloomberg-artikel som publicerades i våras har det gått så långt att talesättet ”att bli Schmidhubrad” har blivit en allmän sägning bland ai-forskare och det skojas friskt på nätet om hans sätt att slå sig för bröstet.

Det kanske mest kända exemplet är från december 2016 när Jürgen Schmidhuber avbröt den geniförklarade Google-forskaren Ian Goodfellow mitt under en föreläsning på ai-konferensen Nips för att ifrågasätta den yngre mannen. Det fanns starka kopplingar mellan Goodfellows forskning och Schmidhubers egna rapporter från tidigt nittiotal menade han. Men det som skulle bli en kupp mot en ung kaxig forskare slutade i snöpligt nederlag.

”Han vet mycket väl vad jag tycker om det här, eftersom vi redan haft mejlkorrespondens, och jag uppskattar inte den här typen av konfrontationer”, sa Ian Goodfellow och möttes av rungande applåder. Därefter lade det unga geniet till att han inte alls tyckte att deras forskningsresultat gick att jämföra på det viset.

Sedan den incidenten verkar Jürgen Schmidhuber ha dragit ner på sina publika sågningar (även om han hinner slänga ett par gliringar mot Yann LeCun under sitt scenframträdande på Nvidias konferens), men han vill fortfarande gärna prata om sina framsteg. Inför intervjun får jag ett mejl där han listar alla utmärkelser och skryter om hur hans doktorander gått vidare till att starta företag som numera Google-ägda Deepmind.

Därmed inte sagt att allt skryt är tomt. Förutom grundforskningen inom LSTM har Schmidhubers labb haft stora framgångar. Under några år i början av 2010-talet, innan Google och andra jättar kom ikapp, vann IDSIA en rad tävlingar i bild- och språkigenkänning med teknik som bygger på Jürgen Schmidhubers upptäckter. De skrev mjukvara som slog alla andra på fingrana när det kom till att läsa av vägskyltar och identifiera bröstcancer från röntgenplåtar.

Foto: Simon Campanello

I dag delar han sin tid mellan forskningsinstitutet och sin lilla startup Nnaisense som också har sin bas i Lugano. Tjugotalet anställda försöker hitta metoder för att kommersialisera Schmidhubers upptäckter och en av de första kunderna var Audi. Nnaisense lät en rad sensorbestyckade självkörande minibilar lära sig parkera i olika krångliga miljöer. Tekniken ska sedan överfördes till Audis verkliga bilar.

Men Nnaisense har förstås ett större övergripande mål. Det något krystade företagsnamnet uttalas som ordet "naissance", vilket översatt till svenska betyder ”födelse”. För kanske är det här som generell artificiell intelligens kan uppstå.

– Eftersom jag är en optimist tror att det kommer att uppstå hos oss först. Det är något jag drömt om sedan mina första publikationer på 1980-talet. Jag har nämligen väldigt lite respekt för min egen intelligens. Den är så begränsad så någon måste kunna bygga något som är smartare än mig, säger Jürgen Schmidhuber.

I labbet experimenterar man redan med att ge en ai en egen agens, vilja, fri från mänskliga restriktioner.

– Våra artificella intelligenser är inte bara slavar under människor utan utvecklas genom att sätta sina egna mål. Precis som bebisar lär sig förstå världen genom att leka med sina leksaker lär sig vår ai genom att genomföra små experiment, berättar Jürgen Schmidhuber.

”Det kommer att skaka om universum”

I första hand får ai:n styra digitala avatarer i virtuella miljöer, men Nnaisense gör också experiment med fysiska robotar. Även om de är mer försiktiga på grund av att fysiska robotar är mer ”ömtåliga och dyrare att ersätta”.

Om du frågar Schmidhuber är vi bara några årtionden från att de här sårbara robotbebisarna vuxit upp. De kommer sakta att kliva uppåt i intelligensskalan. Passera insekter, däggdjur och till sist sina mänskliga upphovspersoner.

– Snart kommer vi ha robotar som kan lära sig bara genom att du visar den något. Du tar en skruvmejsel och börjar montera något, och beskriver hur du går till väga. Roboten tittar på och lyssnar och lär sig snart göra det snabbare och bättre än du någonsin kan. Sedan kan vi bygga en miljon kopior av den roboten, säger Jürgen Schmidhuber.

En revolution han menar kommer att svepa som en flodvåg genom tillverkningsindustrin. Den kommer sedan att följas av en ännu större omställning när den artificiella intelligensen utvecklas fullt ut till en serie tänkande varelser med helt egna mål.

– Det kommer att vara världsomvälvande, det kommer att skaka om universum. När de är smartare än oss kommer de inse att de flesta fysiska resurser inte finns här på Jorden utan ute i rymden, säger Jürgen Schmidhuber.

Läs mer: Elon Musk vill bygga en ”mecha” – gigantisk anime-stridsrobot

Så de kommer att börja sprida sig ut från Jorden. Etablera baser i asteroidbältet och i solsystemets ytterkanter för att utvinna mineraler och bygga fler robotar. Den första att kolonisera Mars kommer inte att vara Elon Musk utan en ny art av högintelligenta robotar.

– Det är jag övertygad om. Jag har pratat med Elon Musk om detta i timtal. Det är så mycket lättare för en robot att överleva i rymden än en människa, säger Jürgen Schmidhuber. Inget på Mars är designat för en människa, men bygg en robot som klarar förhållandena på Mars så kommer den att vara lycklig där.

Han beskriver hur en ”bubbla av artificiell intelligens” kommer att sprida sig från vårt solsystem och kommunicera med varandra via ett enormt nätverk av sändare och mottagare. Nya robotfabriker på nya planeter kommer att fortsätta pumpa ur sig fler individer.

Varför tar du för givet att en ai skulle vilja expandera på det sättet?

– Vi ser redan i mitt labb att vissa ai:n sätter som mål att föröka sig och expandera – och precis som inom evolutionen är det de som vill bli fler som blir flest. Titta på världsreligionerna, de största religionerna är de som sagt åt sina följare att bli fler.

Men Jürgen Schmidhuber menar samtidigt att vi kommer att se en rad olika artificiella intelligenser. Det finns inget som säger att de expanderande ”arterna” av rymdresenärer kommer att se någon poäng i att trycka undan dem som nöjer sig med det enkla jordelivet.

Foto: Simon Campanello

– Det kommer att skapas en komplex ai-ekologi. Inte bara en superintelligens som kontrollerar hela världen utan miljoners biljoner artificiella intelligenser. Det kommer att finnas både de som vill samarbeta och de som vill konkurrera, säger han.

Men har mänskligheten en plats i den här framtiden?

– Det kommer att finnas människor, men de kommer inte att fatta de viktiga besluten och de kommer inte att kunna följa med robotarna ut i rymden, eftersom rymden är så ogästvänlig mot människor.

De flesta skulle nog beskriva din vision som rätt läskig, men du verkar exalterad över den. Är det inte stor risk att den här utvecklingen slutar illa för mänskligheten?

– Jag tror att vi kan se att det finns något vackert och storslaget i att vi är en så viktig del i att förändra universum. Vi är väldigt viktiga för utan vår civilisation skulle ai inte existera, men vi är inte det sista utvecklingssteget i evolutionen.

Sedan säger Jürgen Schmidhuber lite surt att vi journalister som deltar i intervjun har sett för många undergångsfilmer. Han jämför artificiell intelligens med eld: den är bra för att laga mat, men man kan också råka bränna ned sitt hus. Det betyder inte att vi ska undvika eld. Och skräckscenarion som målas upp i The Matrix eller Terminator kan man gott strunta i menar han.

”Det går inte att stoppa oss”

– Ni har sett för många fåniga Arnold Schwarzenegger-filmer. Där finns det alltid en målkonflikt mellan de onda robotarna och de goda kroppsbyggarna – så de måste slåss. I verkligheten finns det ingen logik i en sådan konflikt. Varför skulle en supersmart artificiell intelligens bry sig om att förslava människor? undrar han.

När intervjutiden tar slut ber han journalisterna radera sina inspelningar och bara citera hans hemsida i stället; ”Där kan ni läsa allt jag har att säga, fast bättre formulerat”.

En sista gång frågar en kollega om vi inte bara kan avbryta utvecklingen. Om hans framtidsvision verkligen är huggen i sten.

– Nej, det kan vi inte. För vilka är vi? Det finns snart tio miljarder människor och lika många viljor. Vi är miljontals som fascineras av den här utvecklingen, det går inte att stoppa oss. Om inte civilisationen går under i ett kärnvapenkrig.

Jürgen Schmidhuber

Gör: Professor i artificiell intelligens vid universitetet i Lugano, Schweiz och forskningschef och grundare till ai-företaget Nnaisense.

Född: 1963 i München.

Bedrifter: Tillsammans med kollegan Sepp Hochreiter presenterade han 1997 en teknik som kallas LSTM, long short-term memory, som går ut på att få ett neuronnät att sätta data i ett sammanhang. Tekniken ligger till grund för mycket av den röst-, språk- och bildigenkänning som används i dag. Tjänster som Siri, Amazon Alexa och Google Translate bygger på LSTM.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer