Vi reder ut kalibrerings­begreppen

Kalibrering är att ta reda på skillnaden mellan det visade och det sanna mätvärdet. Det innebär i praktiken att instrumentets mätvärden jämförs med referensvärden och att skillnaden eller mätfelet dokumenteras för varje mätpunkt. Efter kalibreringen utfärdas ett certifikat eller bevis där det framgår hur stora avvikelserna är.

Som kund kan man ta för givet att ett mätinstrument ska ”visa rätt” efter en kalibrering. Men det är faktiskt så att många, kanske de flesta, instrument och givare på marknaden inte går att justera på det sättet. I stället får du ett dokument i din hand som talar om hur stor skillnaden är mellan det verkliga ”sanna värdet” och värdet som mättes upp med instrumentet.

Vad betyder justering?

I vissa instrument kan labbet ändra eller ”justera” värdet så att visningen ligger så nära det sanna värdet som möjligt. Efter en sådan justering gör vi ytterligare en kalibrering för att se hur stort (eller snarare litet) mätfelet har blivit.

Vem behöver kalibrera?

Att kalibrera är att kvalitetssäkra sina mätresultat. Ofta är det lagar och myndigheter som kräver att de dokumenterade mätresultaten ska ha en kvalitetsstämpel, men kraven kan också komma från den egna verksamheten eller de egna kunderna.

Exempelvis har ISO 9001-certifierade industriföretag krav på sig att alla mätningar som är viktiga för verksamheten måste utföras med kalibrerade mätinstrument.

Ett annat exempel är företag inom läkemedelsbranschen som ska uppfylla kraven på god tillverkningssed (GMP).

För att ta reda på vilka kriterier som gäller inom ett specifikt område, kan det vara en god början att vända sig till sin branschorganisation. Företag på livsmedelsområdet kan besöka Livsmedelsverkets hemsida och titta under ”Branschriktlinjer”. Där finns det dokument att ladda hem om vad som gäller för allt från bagerier till bryggerier.

Ackrediterad kalibrering

Om en kalibrering är ackrediterad innebär det att Sveriges nationella ackrediteringsorgan Swedac har godkänt metoden som används vid kalibreringen. Därmed finns det också en spårbarhet bakåt till de internationella organ som i sin tur kontrollerar Swedacs verksamhet och till internationella standarder och kvalitetsnormer. Alla ackrediterade kalibreringslaboratorier i Sverige måste dessutom regelbundet lämna in sina referensinstrument för kalibrering hos andra kalibreringsleverantörer, där mätosäkerheten är bättre än i det egna labbet.

Skillnad mellan kalibreringsbevis och kalibreringscertifikat

Efter en ackrediterad kalibrering utfärdas ett kalibreringsbevis. Om kalibreringen inte är ackrediterad utfärdas i stället ett kalibreringscertifikat.

Egenkontroll

Att själv jämföra mätvärden mot en känd referens kallas för egenkontroll. Exempelvis kan temperatur och relativ luftfuktighet enkelt kontrolleras på egen hand.

När det gäller temperatur kan man ganska enkelt åstadkomma en ”känd referens” vid 0 °C genom att ta en vanlig termos och fylla den med så mycket is som möjligt. Häll sedan på vatten för att fylla termosen helt och låt den stå i kylen i 20 minuter. Rör sedan om i isbadet och placera givarens mätspets mitt i termosen.

Egenkontroller av fuktmätande instrument kan utföras med hjälp av så kallade fuktburkar. De innehåller en saltlösning och finns med olika relativ luftfuktighet. Ett vanligt alternativ är att köpa ett standardset bestående av 2 burkar på 11,3 respektive 75,3 %RH. Kontrollen går till så att fuktsensorn sticks in i burken genom en klämförskruvning i locket. Den ska sedan sitta kvar där en viss tid (se anvisningen som bifogas burkarna).

En viktig sak att tänka på vid all kalibrering (även egenkontroller) är att instrumentet eller givaren behöver tid att anpassa sig till omgivningen. Om du kommer utifrån med ett kallt instrument och direkt gör en mätning i normal rumstemperatur, kommer du att få ett mätfel. En tumregel kan vara att låta instrumentet eller givaren ligga över natten före kalibrering.

Hur väljer jag kalibreringspunkter?

Det är alltid beställaren som ansvarar för valet av kalibreringspunkter. Vid en inspektion kan man aldrig säga att det var kalibreringslaboratoriet som valde punkterna.

Du behöver alltså själv identifiera vilka kalibreringspunkter inom mätområdet som ska kontrolleras. Om du enbart vill kontrollera att grillat kycklingkött har en kärntemperatur på +72 °C, så räcker det med att kontrollera just den punkten. Men om exempelvis en termometer används i ett intervall mellan -18 °C och +120 °C, behöver du välja ett antal mätpunkter där det är extra viktigt att mätresultaten är korrekta.

För mer information: www.nordtec.se/kalibrering