Så riggar man en fosforfälla

Tester har visat att vattenkvalitén förbättras avsevärt. Fosforhalterna har sedan teststarten minskat med hela 50 procent.

I Örebro län bedöms cirka 20 procent av sjöarna och vattendragen vara påverkade av övergödningsproblem. Bland de mest påverkade områdena återfinns Täljeåns avrinningsområde och vissa delar av Svartån. Det är Svartåns vatten som används till dricksvatten för de flesta i Örebro.

– Väster om staden finns en ridanläggning med 70 hästar där hästhagarna ligger endast 100 meter från Svartån. Provtagning av vattnet nedström hästhagarna har visat på extremt höga halter av fosfor och för att minska på fosforbelastningen på ån anlade vi hösten 2015 en fosfordamm strax nedströms hagarna. Dammen är utformad som en traditionell fosfordam men har en ny lösning i form av ett kalkfilter som ökar kapaciteten, berättar Per Wedholm, kommunekolog på Örebro kommun.

Dammen som är den första i sitt slag i länet har redan nu visat på stora nyttor. Något som till stor del förklaras med kalkfiltrets effekt på fosforhalterna.

– De första vattenprovtagningarna visade att kalkfiltret i sig tar bort lite drygt 50 procent av fosforn. Hur mycket hela anläggningen tar vet vi inte riktigt än men målet är cirka 70-80 procent av fosforn, säger Wedholm.

När planerar ni att göra uppföljande mätningar?
– Vi har ett uppföljande provtagningsprogram med vattenprover vid inlopp och utlopp. Prover kommer att tas vid elva tillfällen under året. Vi har även sedimentplattor som mäter hur mycket material som sedimenterar.

Så fungerar reningsprocessen

Anläggningen är konstruerad så att alla diken och dräneringar som avvattnar hästhagarna slutar i dammen där reningsprocessen kan börja. Reningen består av tre steg går till på följande vis:

1. Vattnet rinner först in i en djupare del som är cirka en meter djup där fosfor bundet till lerpartiklar sedimenterar.
2. Vattnet rinner vidare till en grund del där vattenväxter tar upp fosforn genom sina rötter.
3. Slutligen rinner vattnet genom ett 65 kubikmeter stort filter av hyttsand (främst kalciumoxid) som filtrerar och binder till sig fosforn.

Man beräknar att dammen måste tömmas ungefär vart sjunde till tionde år. Sedimenten grävs då ur med en långarmad grävmaskin och deponeras eller används i anläggningsarbeten. En körväg runt dammen gör att grävmaskinen enkelt kommer åt från alla håll.

Hyttsanden gräver man också upp och använder som gödsel på åkermark och därefter fyller man på med nytt material.

Många nya anläggningar visar på brister

Projektet "Enskilda avlopp – Fosforfällor" startades i syfte att underlätta handläggning av fosforfällor, Projektet resulterade bland annat i ett nytt handläggarstöd för ärendehantering av anläggningar med fosforfällor.

Stödet innehåller en tekniköversikt över olika typer av fosforfällor samt förslag på rutiner vid tillsyn av fosforfällor. Den innehåller även flera praktiska checklistor samt en sammanställning av vilka filterprodukter som finns på marknaden. Du kan läsa materialet här.

Något som upptäcktes i projektet var att många avloppsanläggningar är bristfälliga. Även de nya avloppsanläggningarna. Bland 54 anläggningar som högst var åtta år gamla, hade 39 av dem stora brister. Och bristerna kunde enligt rapportförfattaren ha kunnat åtgärdas med enkla medel i ett tidigt skede.

En enkätundersökning och samtal vid provtagningsbesöken visade också att fastighetsägarnas upplevelse av sin anläggning i de flesta fall kan beskrivas som frustration och okunskap kring hur de skulle hantera och sköta sin anläggning.