Hackerverktyg till polisen stöttas av partierna

2018-08-30 07:00  
Foto: Mike Stone / Alamy

VALET 2018. Polisen vill få lov att hacka misstänktas datorer för att kunna ta del av data innan den krypteras. En utredning ligger klar på regeringens bord – och det råder bred politisk enighet i frågan.

I november presenterades en utredning som föreslog att svensk polis skulle få tillgång till ett nytt tvångsmedel som kallas för hemlig dataavläsning. Det innebär i grova drag att polisen skulle få möjlighet att i hemlighet hacka en misstänkt persons dator eller telefon för att kunna komma åt innehållet.

Polisen har under flera års tid påtalat ett behov av att få de här befogenheterna. Orsaken stavas krypterad kommunikation.

Allt mer av kommunikationen som skickas över nätet krypteras så att den blir svår eller omöjlig för en utomstående att läsa. Enligt utredningen är runt 90 procent av all avlyssnad internettrafik krypterad.

Samtidigt har allt fler telefoner och datorer fått funktioner som gör att filerna i lagringsminnet automatiskt krypteras när du låser eller stänger av enheten.

Läs mer: Stor oenighet om statligt moln

Det blir ett hinder i polisutredningar där stora mängder bevis kan bli oåtkomliga och diskussioner mellan kriminella kan ske i hemlighet bara de laddar ned rätt app. Om polisen får tillgång till hemlig dataavläsning är tanken att de ska kunna läsa av datan innan den krypteras.

Förslaget har varit kontroversiellt. Många kritiker anser att det räknas som en allvarlig integritetskränkning, det skriver också bland annat Datainspektionen i sitt remissvar.

– Hemliga tvångsmedel är speciella eftersom de ger staten rätt till en långtgående övervakning och kontroll över medborgarna. Det ställer särskilda krav på lagstiftningen, sa Jonas Agnvall som är jurist på Datainspektionen i en intervju med Dagens Nyheter i våras.

Datainspektionen är inte helt mot att polisen ska få tillgång till de här verktygen, men poängterar i sitt remissvar att det ska vara tydligt att hemlig dataavläsning bara får användas när det finns väldigt goda skäl och handlar om mycket grova brott.

Vill skydda den personliga integriteten

Hemlig dataavläsning kommer, om det införs, förmodligen att användas i begränsad omfattning. Utredningen räknar med en ökad kostnad hos polisen med 100 miljoner kronor om året, vilket beräknas räcka till 20–30 insatser per år.

Enligt Ny Tekniks enkät råder en bred politisk enighet om att hemlig dataavläsning behövs – så länge lagen utformas på ett sätt så att den personliga integriteten inte riskeras i onödan.

Vänsterpartiet är de enda som svarar att de inte vill ge polisen de här befogenheterna. Miljöpartiet och Liberalerna väljer att inte ge ett tydligt svar på frågan men verkar inte negativt inställda, däremot måna om att lagen skrivs på ett sätt som skyddar den personliga integriteten.

”För Miljöpartiet är det viktigt att det görs en avvägning mellan å ena sidan intresset att klara upp brott och å andra sidan intresset av integritet”, skriver Miljöpartiet.

Läs mer: Partierna vill reglera artificiell intelligens

Liberalerna menar att bristen på hemlig dataavläsning ”försvårar för de brottsbekämpande myndigheterna i de fall då den brottsmisstänkte använder sig av krypterade tjänster”, men säger samtidigt att det måste göras en ordentlig integritetsavvägning.

Ungefär samma brasklapp återfinns hos både Socialdemokraterna och Centerpartiet som i övrigt är för att införa hemlig dataavläsning. Utredningen om hemlig dataavläsning behandlas just nu på regeringskansliet och föreslås träda i kraft den första april nästa år och lagen föreslås gälla på prov i fem år.

Så fungerar hemlig dataavläsning

Enligt förslaget som presenterades av regeringens utredare förra hösten kan hemlig dataavläsning ske antingen via mjukvara eller hårdvara.

Om avläsningen sker via mjukvara betyder det att polisen hackar en misstänkt persons telefon eller dator och planterar ett spionprogram, en så kallad trojan, för att kunna fjärrstyra enheten eller i smyg läsa av data.

Sker den via hårdvara kan det till exempel handla om att installera en så kallad ”key logger” på datorn, en liten maskin som registrerar tangentbordstryckningar. På det viset kan polisen till exempel lista ut vilka lösenord en misstänkt använder. Om polisen sedan beslagtar datorn kan de använda lösenordet för att låsa upp den och komma åt krypterad information.

De myndigheter som föreslås få rätt att an- vända sig av hemlig dataavläsning är Polisen, Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten och Tullverket. Hur de ska få tillgång till hackerverktyg och hur man ska få kompetens att använda dem fram-går inte i utredningen.

Ska polisen få rätt att genomföra hemlig dataavläsning?

Partiernas egna svar.

V: Nej.

S: Ja. Hemlig dataavläsning är ett viktigt verktyg för polisen i arbetet med att bekämpa den grova brottsligheten. Det är viktigt att vi håller jämna steg med tekniken och brottsligheten. Samtidigt måste åtgärderna vägas av mot skyddet för den personliga integriteten. De förslag som har tagits fram av utredningen om hemlig dataavläsning är i grunden bra, även om det säkert kan finns en del nödvändiga ändringar.

MP: Avstår. Regeringens utredare föreslår att polisen ska få hacka datorer, men bara om det är proportionerligt, dvs. om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den som åtgärden riktas mot eller för något annat motstående intresse. Frågan bereds nu i regeringskansliet. För Miljöpartiet är det viktigt att det görs en avvägning mellan å ena sidan intresset att klara upp brott och å andra sidan intresset av integritet.

C: Ja. Men det är viktigt att värna integriteten och att det bara ska gälla grov brottslighet. Vi står bakom den överenskommelse som lett till att en utredning om hemlig dataavläsning genomförts. Det är viktigt att Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har verktyg att inhämta information. Lagstiftning som riskerar att påverka integriteten måste vara transparent med pålitliga instanser för kontroll, tydliga regler för användning och spärrar mot missbruk och ändamålsglidning.

L: Avstår. Hemlig dataavläsning är i dag inte tillåtet i Sverige, vilket försvårar för de brottsbekämpande myndigheterna i de fall då den brottsmisstänkte använder sig av krypterade tjänster. Liberalerna står bakom att frågan nu har utretts av en statlig utredning. Det är tveklöst så att frågan inrymmer många svåra avvägningar och att integritetsaspekterna måste analyseras mycket noggrant.

KD: Ja. Polisen är idag i starkt behov av möjligheten att använda hemliga tvångsmedel, så som buggning. I dag kan det ske på telefonen, men vi vill utöka möjligheten att också avlyssna kommunikation över nätet. Här behövs en teknikneutral lagstiftning. Brottslingar kan inte tillåtas ligga ett steg före Polisen på grund av den tekniska utvecklingen. Möjligheterna till datalagring måste återinföras.

M: Ja. Det bör vara möjligt för brottsbekämpande myndigheter att bedriva hemlig dataavläsning vid allvarlig brottslighet.

SD: Ja.

Simon Campanello

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt