Säkerhet

Korrugerade aluminiumplåtar stoppar vårfloderna

Foto: Johan Eklund/MSB
Översvämningsbarriären från Inero är designad för att stå på ojämn terräng. Foto: Josefin Gullstrand
Testuppställning av Ineros översvämningsbarriär. Foto: Josefin Gullstrand
Så här ser den uppställda Damlite-barriären ut. Damlite är lätt att montera, och höjden går att ändra efter montering vid höga vattenflöden. Foto: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Foto: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
MSB har fem kilometeröversvämningsbarriärer till förfogande vid en översvämning. Barriärerna finns i Kristinehamn och skickas vid förfrågan. Foto: MSB

MSB har fem kilometer översvämningsbarriärer i beredskap att bistå med. I helgen skickades 900 meter till Norrbotten för att hindra vårfloderna.

Publicerad

(Artikeln är uppdaterad)

Det snabba väderskiftet har medfört höga flöden i vattendrag runt om i Sverige. Till södra Norrbotten skickades 900 meter översvämningsbarriärer upp från MSB:s lager i Kristinehamn tidigare i vecka. Samtliga översvämningsbarriärer hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap består av segment på en meter, och byggs ihop med hjälp av olika tekniker. Barriärerna är 80 centimeter höga, där en variant kan höjas till 120 centimeter vid behov. Denna sort fick Luleå tidigare i veckan.

Översvämningsbarriären Damlite är en rektangulär korrugerad aluminiumplåt som viks på mitten vid uppställning. Den korrugerade formen gör att barriärens segment snabbt och enkelt går att fästa i varandra genom överlappning. För att undvika att barriären glider isär eller sjunker ner i mjuk terräng fästs sidorna över en golvplatta. Vid behov går det att skruva på en skiva för att höja Damlite från 80 till 120 centimeter.

Utöver Damlite finns det två andra typer av översvämningsbarriärer hos MSB.

Barriären från det svenska företaget Inero har en mer teknisk fästfunktion. Den består av släta aluminiumskivor med fästen på vardera sida. Bitarna monteras i varandra på ett pusselliknande vis. På grund av dessa pusselfästen är det möjligt att enkelt fästa en skiva i en annan höjd, tillexempel vid den höjdskillnad som uppstår vid en trottoarkant. Fästet är även framtaget för att kunna fästa i alla vinklar från 180 till 90 grader.

Bilder lång vägg

En äldre sort av översvämningsbarriär, kallad Belarbi, som består av plyfaskivor med utfällbart stödben baktill. Dessa sätts fast i varandra med sprintar och bilder tillsammans en lång vägg.

– Samtliga barriärer behöver efter montering täckas med skyddsplast för att täta ytan. För att fixera plasten nertill kan olika metoder användas såsom att lägga dit sandsäckar, långa metallkedjor som tynger ned eller genom att ösa grus på plastkanten, säger Josefin Gullstrand, som jobbar vid enheten som hanterar olyckor och kriser vid MSB.

All tre barriärsorter är väldigt lika i sin funktion och har som huvudsakligt uppgift att ringa in områden som ska hållas torra från vatten. Det som framförallt skiljer dem åt är hur de fäster i varandra.

Översvämningar spås bli fler i framtiden på en del platser. Därför kan det vara bra att veta hur man kan förhindra olika vattenflöden.

– MSB finns och är beredda när översvämningar och andra kriser blir för många och det behövs spjutspetskompetens. Men varje kommun bör ha någon form av egen beredskap, säger Josefin Gullstrand.

Luftfyllda tuber stoppar vatten

Med hjälp av sandsäckar, jord och stenar går det att göra temporära och bra barriärer. Lastpallar och skyddsplats är ett annat sätt att bygga barriärer snabbt.

– De sorter vi har har inhandlats vid olika tillfällen under åren. Vi har dem för att de är smidiga och återanvändbara. Just nu har vi inga planer på att införskaffa mer, men vi har ständig uppsikt över marknadens utbud och försöker hänga med i vad som finns, säger Josefin Gullstrand.

En annan smidig och återanvändbar översvämningsbarriär är Tubvallen. Det är en snabbinvallningsmetod som består av luftfyllda tuber. På undersidan finns en plastmatta som tätar mot marken. Tubvallar har tidigare använts vid översvämningar i Sverige.

Tubvallen utvecklades av Sigurd Melin, som fick en utmärkelse för översvämningsbarriären när Skapa-priset delades ut 1997.