Vem når först 1 GW vindkraft i havet?

Både Sverige och Norge siktar på att snabbt bygga ut vindkraften i havet. Ny Teknik och norska Teknisk Ukeblad synar arbetet – och spår vilket land som segrar i landskampen.

Både Norge och Sverige ser framför sig en enorm ökning av elbehovet när industrier och transporter ska minska sina koldioxidutsläpp. Båda länderna sätter också hoppet till att vindkraft i havet ska bli en av lösningarna för att få fram all el.

Men hittills har utbyggnaden i de båda grannländerna gått långsamt. I Norge finns ännu inga kommersiella vindkraftsparker och i Sverige finns bara fyra mindre vindparker i havet.

Nu ska det bli ändring på det. Men de två länderna har valt hela olika strategier.

Här går Ny Teknik och Teknisk Ukeblad gemensamt igenom situationen i de två länderna. För att ta tempen på utbyggnadstakten har vi valt att försöka utse vem som hinner först till 1 GW vindkraft i havet.

Det såg ut att kunna bli en ganska komfortabel svensk promenadseger. Men sedan dribblade ett norskt oljebolag in från sidlinjen. Nu verkar Norge ta hem landskampen med råge.

Matchen var från början extremt jämn. Sverige såg på papperet ut att kunna bli först att nå 1 GW i havet i början av 2029 om bara ett projekt till snabbt fick klartecken.

Men sedan meddelade stamnätsägaren Svenska kraftnät vilka sex nätstationer som ska byggas först i havet. Då blev det plötsligt osäkert om Vattenfall skulle hinna få igång hela svenska vindparken Kriegers flak i början av 2029.

Norge har hela tiden jagat tätt efter. Den norska regeringen har satt målet att 1,5 GW i Sørlige Nordsjø II ska vara i drift ”före 2030”.

Men när oljebolaget Equinor tillsammans med Petoro, Total Energies, Shell och Conoco Phillips gick ut med sina planer på en flytande vindkraftspark utanför Bergen punkterades matchen. Oljebolagen har satt igång en studie i syfte att se över möjligheten att bygga en vindpark om 1 GW för att driva oljeriggarna vid Trollfältet och siktar på att den ska vara i drift 2027.

Det är dock en öppen fråga om tidplanen är realistisk. Läs mer om det här.

Hur byggs vindkraften ut i respektive land?

De två länderna har valt olika modeller för att få igång vindkraftsutbyggnaden i havet. I Sverige gäller ett marknadsbaserat system där utvecklarna själva väljer en lämplig plats och ansöker om tillstånd. I Norge däremot har regeringen pekat ut två områden som lämpliga för vindkraft: Sørlige Nordsjø II för bottenfasta fundament och Utsira Nord för flytande vindkraftverk. Auktioner ska sedan hållas där intresserade aktörer får lägga bud för att bygga och driva vindparker inom dessa två områden.

Hur ser det ut i dag?

I dag finns fyra havsbaserade vindkraftsparker som totalt omfattar 191,2 MW i Sverige. Inga nya har byggts sedan 2013.

I maj 2022 fick Vattenfall regeringens tillstånd för att bygga vindkraft i den svenska delen av Kriegers flak i södra Östersjön. Tillståndet gäller 40–50 vindkraftsturbiner och totalt cirka 640 MW. Vattenfall har uppgett att hela vindparken kan vara i bruk i början av 2029.

I så fall är Sverige år 2029 nära målet om 1 GW. Då borde den totala installerade effekten uppgå till 831,2 MW.

I Norge finns ingen kommersiell vindkraft i havet i dag. Equinor är i färd med att installera elva flytande vindkraftverk på tillsammans 88 MW i anslutning till oljeplattformarna Snorre och Gullfaks i Nordsjön, men det handlar om ett innovationsprojekt för att utveckla tekniken med flytande vindkraft. Projektet kallas för Hywind Tampen och elen som produceras kommer inte att ledas in till land utan användas av oljeplattformarna.

Vad är målet?

I Sverige finns inget tydligt mål för hur mycket vindkraft som ska byggas i havet inom en viss tid. Regeringen har klubbat havsplaner där lämpliga områden för vindkraftsetablering som kan ge 20–30 TWh el per år, vilket motsvarar ungefär 5–7 GW med en kapacitetsfaktor om 50 procent. Men havsplanerna utgör endast ett planeringsunderlag, inte ett skarpt mål.

I Norge är målen tydligare. Det första målet är att bygga ut 1,5 GW bottenfast vindkraft på Sørlige Nordsjø II före 2030. Det motsvarar halva den totala kapaciteten som ska byggas på området.

Mål nummer två är att regeringen tilldelar områden för vindparker om 30 GW före 2040.

Hur går det till att bygga vindkraft i havet?

I Sverige är det utvecklaren som väljer lämplig plats, genomför nödvändiga undersökningar och ansöker om tillstånd.

I Norge är det Vatten- och energimyndigheten NVE som har kartlagt aktuella områden längs kusten och valt ut de två första områdena. Olje- och energidepartementet genomför grundundersökningar.

När når länderna 1 GW i havet?

Om Equinor och compani går i land med sin satsning blir Norge först till 1 GW i havet 2027. I övrigt är Norges mål att 1,5 GW i Sørlige Nordsjø II ska vara i drift före 2030.

Sverige kan tidigast nå målet 2029 – om ytterligare en vindpark får tillstånd inom kort.

Hur stort är intresset för att bygga vindkraft i havet?

I Sverige är det enormt. I april 2022 hade Svenska kraftnät fått ansökningar om totalt 125 GW fördelat på drygt 40 unika vindkraftsområden i havet. Av dessa gäller cirka 35 GW överlappande projekt, det vill säga att flera företag planerar vindparker på samma yta.

Även nettovolymen 90 GW är en stor siffra, särskilt med tanke på att cirka 43 GW elproduktion totalt sett, alltså alla kraftslag, är anslutna till stamnätet i Sverige i dag.

Men det är inte troligt att alla dessa projekt blir av. Ansökan till Svenska kraftnät brukar vara det som en vindkraftsutvecklare gör först.

Även i Norge är intresset stort för att bygga vindparker i havet. Femton konsortier har anmält intresse för att bygga ut i en eller båda de utpekade områdena. På listan finns både norska och utländska energibolag, oljebolag och teknikföretag.

Vilket land har bäst grund- och vindförhållanden?

Både Norge och Sverige har goda vindförhållanden, men de norska är snäppet bättre. Norge har också en större havsyta än Sverige. En svårighet i Norge är det stora djupet, som gör det svårt att bygga bottenfasta vindparker i stor utsträckning. Därför ses flytande vindkraft som en lösning i Norge, som dock är betydligt dyrare än bottenfasta vindkraftverk.

Svenska befintliga vindparker i havet 

Bockstigen utanför Gotland, Lillgrund utanför Öresund, Vindpark Vänern i Vänern och Kårehamn utanför Öland. Totalt 191,2 MW.

Utgrunden som byggdes 2000 utanför södra Öland monterades ned 2018. 

Vindparker som tillståndsprövas av svenska regeringen 

Svenska kraftnät har fått in ansökningar om totalt 125 GW havsbaserade vindparker.

Av dessa är cirka 35 GW överlappande projekt, så nettovolymen är 90 GW. Alla dessa kommer dock inte att byggas eftersom ansökan till Svenska kraftnät, om anslutning till stamnätet, görs tidigt i planeringsprocessen.

Flera vindkraftsprojekt har kommit längre i processen och väntar på avgörande i olika instanser, till exempel kommuner, regioner och regering.

De vindparker som väntar på avgörande av regeringen är:

• Eon Vind Sverige, gruppstation för vindkraft på Södra Midsjöbanken, 1 600 MW.

• Vattenfall, ändringsansökan för vindparken Stora Middelgrund, cirka 800 MW.

• Vattenfall Vindkraft, vindparken Kattegatt Syd, 1 200 MW.

• Örsted Wind Power, vindparken Skåne Havsvindpark, 1 500 MW.

• Galatea-Galene Vindpark i Kattegatt, 1 250 MW.

Linda Nohrstedt

Ina Andersen

Ellen Viseth

Mer om: Vindkraft Sverige

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt