Svenskarna som byggde en blockkedja långt innan bitcoin

2018-05-29 06:00  

Securelog som lanserades i början av 2000-talet var en blockkedja i allt utom namnet. Här är historien om tre svenska it-konsulter som var långt före sin tid.

Hösten 2008 laddade en fortfarande okänd person eller grupp med pseudonymen Satoshi Nakamoto upp ett dokument som beskrev bitcoin, en decentraliserad valuta med total transparens.

Men många menar att det är tekniken bakom bitcoin som är den verkliga innovationen: blockkedjan. Det system som används för att lagra bitcoins alla transaktioner, och som blivit ett buzzword utan dess like. Det går inte en dag utan att ett pressmeddelande dimper ned hos Ny Tekniks redaktion om en startup eller någon gammal it-jätte som kommit på ett nytt revolutionerande sätt att använda tekniken.

Vad färre känner till är att Satoshi Nakamoto inte var först med idén.

”Blockkedjan fanns inte som begrepp ännu”

Redan i början av 2000-talet satt tre svenska it-konsulter och skissade på vad som i allt utom namnet var en blockkedja.

– Blockkedjan fanns inte som begrepp ännu, berättar Daniel Akenine som i dag är teknik- och säkerhetschef på Microsoft Sverige. Men mycket av tekniken som man pratar om nu utvecklade vi redan då, och den användes av flera svenska banker och försäkringsbolag i början av 2000-talet.

Då var han it-konsult på Stockholmsbörsen, nuvarande Nasdaq, och satt och brottades med ett problem: Hur kan man lagra data och se till att den inte manipuleras eller förändras i smyg?

Läs mer: Blockkedjan förstärker internet

Han tog hjälp av två tidigare kolleger, Mathias Ekman och Thomas Werner. 2003 bildade trion bolaget Weatech – ”wea” som i Werner, Ekman och Akenine – och var förmodligen först ut i Sverige med att bygga en blockkedja.

– Vi utvecklade en teknik där man kunde spara data i olika block och sedan låsa fast blocken i varandra i en kedja. Sedan tog vi fram en komplicerad algoritm för tidssynkronisering som såg till att man inte kunde manipulera innehållet. Man kan säga att det var en slags privat blockkedja som låste materialet, säger Daniel Akenine.

Lösningen fick namnet Securelog och användes under några år av en handfull svenska banker och försäkringsbolag som höll på att oursourca sina databaser till olika it-leverantörerna.

Verifiering av loggar

Bolagen som släppte sin data ville veta hur den användes hos leverantörerna, och ville ha noggranna loggar över vem som läste och behandlade datan. Men där uppstod ett problem som Daniel Akenine kallar för administratörsdilemmat.

Eller, hur säkerställer man att en administratör hos bolaget som kontrollerar datan inte manipulerar loggarna? Securelogs blockkedjeteknik blev lösningen.

– I det fallet att man hamnade i diskussion där man skulle behöva diskutera äktheten i en logg kunde man få den verifierad av oss. Vi kunde se om någon försökt stoppa in, ta bort eller ändra poster i loggen, förklarar Mathias Ekman som var vd på Weatech. Han jobbar också på Microsoft i dag, som affärsutvecklare inom hälso- och sjukvård.

Läs mer: Experten: Blockkedjan är för komplicerad

Den blockkedja som lanserades i och med bitcoin har flera likheter med Securelog. Den kan också användas för att verifiera att data inte manipulerats, men den löser ett annat problem och verkar i en helt annan miljö.

– Bitcoin-blockkedjan löste ett svårt problem – hur gör vi en fullkomligt distribuerad arkitektur när du inte har någon auktoritet någonstans? Så tänkte inte vi. Vi byggde en privat blockkedja och då finns det någon slags auktoritet, men du vill fortfarande åstadkomma samma effekt som i den publika blockkedjan, fast under andra förutsättningar, säger Daniel Akenine.

Men det riktiga genombrottet för Securelog uteblev.

Operatörerna nappade inte

2005 anade Weatech medvind när det kontroversiella datalagringsdirektivet antogs. Lagen som skulle tvinga europeiska operatörer att lagra data om sina kunders kommunikationer över telenätet och internet.

Securelog skulle passa perfekt för att säkerställa att ingen kunde snoka i eller manipulera loggarna, tänkte Weatech. Det prospektet landade det unga Stockholmsbolaget på förstasidan av ett nummer av Ny Teknik i februari 2006.

– Vi hade en del diskussioner med stadsnäten. För som individ vill man vara säker på att de där loggarna lagras på ett krypterat sätt som gör att de inte kan manipuleras eller användas i andra syften. Det var ett bra exempel på hur man kan skydda sin integritet, säger Mathias Ekman.

Men operatörerna nappade aldrig, och sidoprojektet Weatech fick så småningom stryka på foten för grundarnas familjer och anställningar. Kanske var bolaget helt enkelt före sin tid.

– Det är klart att idén var några år för tidig. Det hade varit lättare att jobba med den för fem år sedan än för femton år sedan, säger Mathias Ekman.

Stora fördelar med tekniken

I dag finns mängder av bolag som utvecklar både privata och publika blockkedjor. Securelogs tanke att säkerställa att ingen data manipuleras är fortfarande en stor styrka med tekniken.

Daniel Akenine säger att han blockkedjetekniken fortfarande är i sin linda, men att han ser stor potential i den. Inte minst när det handlar om att verifiera sanningar i en tid med fake news och allt bättre teknik för att manipulera bild och röst.

– I framtiden kan det bli oerhört viktigt att kunna påvisa att en film inte skapats artificiellt utan verkligen kommer från en viss presskonferens som genomfördes i ett visst rum. Den typen av lösningar kommer vi att behöva inom kort, och blockkedjan har en ganska unik förmåga att lösa det problemet, säger Daniel Akenine.

Simon Campanello

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt