Småländska pilotparken visar vägen för 20 GW solceller

2022-02-21 06:00  

Solcellsparker kan skapa problem i elnätet. När solen går i moln minskar elproduktionen vilket riskerar att skapa obalans i elsystemet. Men snart byggs en solpark i Småland som ska hjälpa, inte stjälpa, elnätet.

Elsystemet behöver hela tiden vara i balans. Mängden el som används måste i varje stund matchas av mängden el som produceras.

När alltmer el produceras från förnybara energikällor som är väderberoende uppstår det oftare obalans. Därför ökar behovet av stödtjänster. Det är i förväg upphandlade resurser som pytsar in eller tankar ur effekt från elsystemet.

Solcellsparker ska kunna stötta elnätet. Det är målet med en ny pilotpark i Småland. På bilden syns en solpark utanför Västerås. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Svenska kraftnät, som ansvarar för det svenska elsystemet, lade 1,5 miljarder kronor på stödtjänster år 2020. I år väntas summan öka till 3,87 miljarder kronor.

”Inte en belastning utan ett stöd”

Men nu drar tre företag igång ett projekt för att visa att solparker kan stötta elsystemet. Förhoppningen är att deras pilotpark i Småland ska bidra med tre olika stödtjänster.

– Vi vill visa att solel inte behöver vara en belastning utan kan vara ett stöd i nätet. Solel behövs och kan vara väldigt bra för nätet, säger Lars Hedström, grundare och vice vd på solcellsinstallatören Solkompaniet.

Den här solparken finns i Danmark.

Företaget har slagit sig ihop med energitjänstutvecklaren Krafthem och den norska solparksägaren Solgrid i projektet. Nyligen beviljade Energimyndigheten 14 miljoner kronor till arbetet.

Det långsiktiga målet är att pilotparken ska visa att det är möjligt att bygga så mycket som 20 GW solelanläggningar i Sverige. Det skulle ge ytterligare 20 TWh i årlig elproduktion. Än så länge ger solkraften blygsamma 1,1 TWh, enligt preliminär statistik för 2021 från SCB.

Solceller, ultrakondensatorer och batterier

Exakt var pilotparken ska byggas i Småland är ännu inte helt bestämt. Men den ska bestå av 10 MW solceller som väntas ge 10 GWh el per år, ultrakondensatorer om 4 MW och ett batterisystem om 0,5 MWh och 0,5 MW.

Solcellspark utanför Sala. Foto: Anders Good/TT

Genom att solel sparas i ultrakondensatorer och batterier ska parken snabbt kunna mata ut effekt på elnätet om det behövs för elsystemets balans. Om det tvärtom är för mycket effekt i elsystemet kan ultrakondensatorerna och batterierna i parken laddas upp från elnätet.

Det styrsystem som Krafthem redan har tagit fram för just leverans av stödtjänster ska nu vidareutvecklas. I övrigt räknar projektdeltagarna med att de komponenter som behövs redan finns i dag. Nu ska de konfigureras och demonstreras i en solpark i större skala.

Vill få mer stabil produktion

Ultrakondensatorer och batterier är två olika typer av energilager. Ultrakondensatorer kan laddas upp och ur mycket snabbare än batterier men klarar inte av att lagra lika mycket energi. Just den kombinationen av energilager har valts till projektet av kostnadsskäl och för att kunna förena både snabbhet och uthållighet, berättar John Diklev, vd på Krafthem.

– Batterier har runt en sekunds responstid men med ultrakondensatorer kommer vi igång ännu snabbare. Vi hoppas på under 100 millisekunder, säger han.

John Diklev. Foto: Christian Åslund

I projektet ska man också undersöka om energilagren kan användas för att jämna ut elproduktionen från solcellsparken, så att elnätet inte drabbas av snabba effektförändringar som riskerar att påverka spänningsnivån.

– Om det väldigt snabbt blir molnigt över en stor park kan man få stora effektskillnader ut på elnätet. Det kan bli förändringar som transformatorerna inte klarar av. Vi ska titta på om man kan använda ultrakondensatorer och batterier så att man får en mer stabil produktion, säger John Diklev.

Vill hitta fler framtida stödtjänster

Tack vare att parken ska kunna leverera tre olika stödtjänster, som Svenska kraftnät betalar för, kan den få fler intäkter än bara från elproduktion. Men det blir också dyrare att bygga en solpark som ska förses med både solcellspaneler och energilager. Om det är en lönsam kombination ska utvärderas i projektet.

Ambitionen är att pilotparken ska vara i drift och leverera åtminstone några av de tre stödtjänsterna till våren 2023.

Men projektdeltagarna hoppas också kunna identifiera vilka andra stödtjänster, som i dag inte finns på någon marknad, som pilotparken skulle kunna leverera. Det skulle till exempel kunna vara att hjälpa lokalnätägare att hålla sig inom sitt abonnemang för in- och utmatning av effekt från det överliggande regionnätet. På så sätt kan de undvika dyra straffavgifter.

– Vi behöver jobba nära nätägarna för att förstå de tjänster som inte är prissatta än och se vad det är värt för dem, säger Lars Hedström.

Pilotparken i Småland

Solceller med en installerad effekt om 10 MW som väntas ge 10 GWh per år.

Ultrakondensatorer med en installerad effekt om 4 MW.

Batterisystem med litiumjärnfosfatceller om 0,5 MWh och 0,5 MW.

Stödtjänster som ska levereras: FFR, FCR-D Upp och FCR-D Ned.

Projektet heter formellt Demonstration av stödtjänster från smarta solelparker för framtidens energisystem.

Projektet har en total budget av 38,7 miljoner kronor.

Energimyndigheten bidrar med 14,4 miljoner kronor.

Projekttiden löper från 2022 till slutet av 2025.

Linda Nohrstedt

Mer om: Solceller Elnät

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt