Sex megaprojekt i havet: ”Vi bygger så stort som möjligt”

2022-06-17 10:54  

Sex nya stamnätsstationer i havet ska bana väg för mer vindkraft. Men de flesta vindparkerna planeras betydligt längre ut. Utbyggnaden blir därför onödigt dyr, varnar kritiker.

Det är just för att få fart på vindkraftsutbyggnaden i havet som regeringen har gett statliga Svenska kraftnät i uppdrag att bygga anslutningspunkter till stamnätet i havet. Därifrån kan vindparkernas el sedan överföras till land.

Genom att den statliga aktören står för kostnaden för anslutningen blir vindkraftsprojekten billigare för exploatören. Anslutningen till land brukar utgöra mellan 15 och 30 procent av totalkostnaden.

Nu har Svenska kraftnät pekat ut var de första sex stamnätsstationerna ska byggas. Totalt beräknas de kosta 30–42 miljarder kronor och alla sex kan tidigast vara klara 2035.

Läs mer: Vattenfall köper flytande havsvindparker nära Göteborg

Havsbaserad vindkraft i Öresund, vindkraftsparken Lillgrund. Foto: Johan Nilsson/TT

När de sex stationerna är på plats räknar Svenska kraftnät med att vindparker om totalt 10 GW kan anslutas till dem. I dag finns 15 GW vindkraft installerat i havet i EU.

– Det är en aggressiv plan. Det handlar om sex megaprojekt, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef för kraftsystem på Svenska kraftnät, till Ny Teknik.

Troligt teknikval: Växelström

Svenska kraftnät skriver i sin utredning att målsättningen är att tillhandahålla överföringskapaciteter i spannet mellan 1 200 och 2 000 MW i de havsbaserade anslutningspunkterna. Daniel Gustafsson gissar att kapaciteten kommer att hamna på 1 400 MW.

– Vi kommer att maxa och bygga så stort som möjligt, så stort som kraftsystemet klarar av, säger han.

I dag är 1 400 MW det dimensionerande felet i det nordiska kraftsystemet. Det betyder att beredskapen anpassas för att klara att den största elproduktionsanläggningen, vilken som helst, faller ifrån. I dag är det Oskarshamns kärnkraftverk som är störst med sina 1 400 MW.

Vilken överföringsteknik som ska användas från de nya nätstationerna har Svenska kraftnät inte beslutat än. Men Daniel Gustafsson ser det som troligt att det blir växelström eftersom stationerna inte hamnar så långt ifrån kusten.

Kapacitet på land redan reserverat för tre vindparker

Av de sex nya nätstationerna är det den utanför Göteborg som projekteras först. Men egentligen är det stationerna utanför Trelleborg, Ringhals och södra Öland som ska prioriteras enligt Svenska kraftnäts rapport.

Där har dock vindkraftsexploatörer redan tecknat avtal med Svenska kraftnät och reserverat överföringskapacitet i anslutningspunkten till stamnätet på land.

– I de fallen måste vi ta en dialog med aktörerna och höra hur de vill göra först. För att inte tappa tid kör vi igång med Göteborg först, säger Daniel Gustafsson.

Aktörerna är två: Vattenfall och RWE. Vattenfall vill bygga vindparker på svenska delen av Kriegers flak utanför Trelleborg och på Stora Middelgrund utanför Ringhals. RWE planerar en vindpark på Södra Midsjöbanken utanför södra Öland.

Minst två vindparker måste kunna ansluta till varje station

Om bolagen väljer att gå vidare enligt sina tidigare planer, och själva bekosta anslutningen till stamnätet på land, kommer Svenska kraftnät troligen att avstå från att bygga en nätstation i havet.

– Då är det sannolikt redan fullt i anslutningspunkten på land, säger Daniel Gustafsson.

Men vad talar för att ett bolag tackar nej till att ni står för 30 procent av investeringskostnaden?

– Risk och tid, skulle jag säga. Vattenfall till exempel har erfarenhet av att bygga havsbaserad vindkraft och bygger de anslutningen själva har de full kontroll över förfarande, teknikplan, de äger sin tidplan och de är den enda aktören som de behöver ta hänsyn till, säger Daniel Gustafsson.

Vattenfalls jätteprojekt i den danska delen av Kriegers Flak i Östersjön invigdes 2021. Foto: Olafur Steinar Gestsson/Ritzau Scanpix/TT

Svenska kraftnäts uppdrag är att bygga nätstationer i havet så att flera vindparker, minst två, kan ansluta sig till varje station. Därmed är risken att en exploatör inte får all den överföringskapacitet som den skulle vilja ha, vilket påverkar kalkylen för investeringen.

”Inte anpassat för projekt såsom Svenska Kriegers Flak”

Den första anslutningspunkten i havet kan tidigast vara klar 2029. Svenska kraftnäts målsättning är att de fyra första stationerna, alltså utanför Göteborg, Ringhals, Trelleborg och södra Öland, ska vara i drift 2030.

Men vindkraftsbranschen pekar ändå på att Svenska kraftnäts planer riskerar att skapa förseningar i utbyggnaden av havsbaserad vindkraft. Branschorganisationen Svensk Vindenergi noterar att en första anslutningspunkt som kommer på plats 2029 riskerar att försena Vattenfalls planer på Kriegers flak och andra projekt som är på gång.

Kriegers flak är ett vidsträckt grundområde i södra Östersjön mellan Sverige, Danmark och Tyskland, cirka 30 kilometer söder om Trelleborg. Foto: Ingemar Franzén

Även Vattenfall ser en risk för förseningar.

”Eventuell direkt påverkan på våra pågående projekt behöver analyseras närmare men det är uppenbart att det nya direktivet inte är anpassat för projekt som planerats att realiseras innan 2030, såsom Svenska Kriegers Flak, och riskerar således att försena utbyggnaden av havsbaserad vindkraft i Sverige”, skriver Vattenfalls pressavdelning i mejl till Ny Teknik.

”En risk att projekten fördyras”

Svensk Vindenergi anser också att utbyggnaden av vindkraft i havet kan bli onödigt dyr genom att Svenska kraftnät har fått i uppdrag att bygga ut stamnätet till Sveriges territorialgräns, men inte hela vägen ut till den svenska ekonomiska zonen. En vindpark som byggs långt ut i ekonomisk zon kan därmed behöva en extra nätstation, för att samla upp el från de enskilda vindkraftsparkerna innan den leds vidare till Svenska kraftnäts station vid territorialgränsen.

Och merparten av de planerade vindkraftsprojekten ligger just i den ekonomiska zonen. Enligt Svenska kraftnät planeras 64 GW i ekonomisk zon och 26 GW i sjöterritoriet (se faktaruta).

– Vi ser att det finns en risk att projekten fördyras eftersom Sverige har valt att inte ansöka om ett undantag från statsstödsreglerna inom EU. Ett sådant undantag hade gjort det möjligt att bygga anslutningspunkter i ekonomisk zon och inte begränsat storleken på parkerna som nuvarande villkor, eftersom flera parker måste kunna ansluta till varje anslutningspunkt, säger Lina Kinning, Svensk vindenergis expert på havsbaserad vindkraft.

Stort intresse för att bygga havsbaserad vindkraft

Svenska kraftnät har tagit emot enormt många ansökningar från bolag som vill bygga havsbaserad vindkraft och ansluta sina parker till stamnätet.

Totalt motsvarar ansökningarna hittills en installerad effekt om 125 GW. Cirka 35 GW av dessa gäller dock överlappande projekt, som alltså rör samma geografiska område.

Av nettovolymen 90 GW planeras ungefär 26 GW i Sveriges sjöterritorium, resterande 64 GW planeras i den svenska ekonomiska zonen.

Det är dock inte särskilt troligt att alla dessa projekt kommer att bli verklighet. En ansökan till Svenska kraftnät görs ofta mycket tidigt i planeringsprocessen.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt