Så kan storskalig Beccs bli verklighet i Sverige

2020-07-16 06:04  

För att klara klimatmålen behöver vi minska våra utsläpp – och skapa negativa sådana. Energiföretagen har tagit fram en tidslinje som visar vad som krävs för att det ska bli verklighet med hjälp av storskalig avskiljning och lagring av koldioxid från bioenergi.

Om Sverige ska uppnå netto-noll utsläpp av växthusgaser senast 2045 räcker det inte att enbart jobba med utsläppsminskningar. Alla utsläpp, som de från jordbruket, kommer inte att gå att undvika, menar experterna. Därför behöver vi även metoder för att skapa negativa utsläpp – cirka 10 miljoner ton 2045. Här kommer bio-CCS in i bilden.

Bio-CCS, eller Beccs (Bio-energy with carbon capture and storage), går ut på att avskilja och lagra biogen koldioxid, alltså koldioxid från förbränning av biobränslen. Tekniken har i en statlig utredning tidigare i år pekats ut som en viktig lösning om Sverige ska bli klimatpositivt. Men någon sådan storskalig anläggning finns ännu inte på plats.

Branschorganisationen Energiföretagen har därför tagit fram en tidslinje som ska tydliggöra för beslutsfattarna vad som krävs för att storskalig Beccs ska bli verklighet.

– Vi ser att det finns ett stort behov av att beskriva hur det här ska gå till, förklarar Per Holm, klimatansvarig på Energiföretagen.

Läs mer: Så ska koldioxiden från värmeverket låsas in i berget för gott

Beccs är särskilt lämpligt för företag som producerar fjärrvärme, eftersom de har punktutsläpp, menar Per Holm. Det kostar visserligen energi att få ut koldioxid ur rökgaserna, men det som är bra är att man kan återvinna en del av den energin. Fjärrvärmeföretagen använder sig också bland annat av trädtoppar och grenar i sin produktion, en råvara som annars skulle gå till spillo. Där blir det en bonus att dessutom bidra till negativa utsläpp, enligt Per Holm.

Tekniken inget hinder

Den stora utmaningen är inte själva tekniken. Den är känd och är på plats. Hindret är i stället framför allt finansieringen, enligt Per Holm. Energiföretagen tycker inte att kunderna ska drabbas av en prishöjning på grund av satsningar på bio-CCS, utan menar att staten måste in för att vi ska klara klimatmålen.

– Koldioxidutsläpp från biobränsle behöver man inte betala för eftersom de inte har fossilt ursprung, medan det är dyrt att fånga in och lagra dessa, säger Per Holm.

Om punkterna i Energiföretagens tidslinje uppfylls skulle Sverige ha minst en anläggning som levererar negativa utsläpp med hjälp av bio-CCS år 2025.

– Det är framför allt bråttom att ta tag i de juridiska hindren som finns för transport och lagring av koldioxid. Regeringen behöver förhandla fram pengar i statsbudgeten för att möjliggöra uppskalning av tekniken och så snart som möjligt ge Energimyndigheten i uppdrag att utreda hur auktioner kring negativa utsläpp ska gå till, säger Per Holm.

Något han vill vara tydlig med är att negativa utsläpp inte ska användas som ett svepskäl för att inte minska de fossila utsläppen. Negativa utsläpp genom exempelvis Beccs behövs dock för att hantera sådana utsläpp som är väldigt svåra eller dyra att få bort.

– Man ska göra allt för att minska alla andra utsläpp, samtidigt som man satsar på negativa utsläpp. De här bitarna samverkar, säger Per Holm.

Läs mer: Kamp om utbyggnad – Preem startar infångning av koldioxid

Kan processen gå ännu snabbare?

Civilingenjören Karolina Norbeck var en av experterna bakom den statliga utredningen ”Vägen till en klimatpositiv framtid”. I dag är hon vd på företaget Klimpo Klimatpositivt & Kolsänkor, som hjälper företag och organisationer att åstadkomma negativa utsläpp. Om Energiföretagens tidslinje säger hon att det är ett bra sätt att försöka vara proaktiv. Men hon tror att vi kan snabba på processen ännu mer.

– Till exempel tar tidslinjen upp att regeringen ska tillföra medel för auktion för bio-CCS i förslag till statsbudget för 2022. Men vad hindrar egentligen från att ta upp detta redan i år?, undrar hon.

Hon ser också en poäng med att inte vara för konkret i vissa delar av tidslinjen.

– Energiföretagen lyfter ett förslag om avtal med Norge om lagring av koldioxid. Det är sårbart och en risk att bara ha avtal med ett land. Här bör man vara mer flexibel och öppen för samarbete med fler länder, säger hon.

Under coronapandemin har många undrat hur krisen kommer att påverka klimatarbetet. Karolina Norbeck noterar att det har skett viktiga kliv även under den här perioden.

Läs mer: Så ska koldioxiden från värmeverket låsas in i berget för gott

Regeringen har i juni fattat två betydelsefulla beslut, som visar att Sverige tar rätt steg på vägen, menar hon. Det ena är att man inrättade ett klimatkollegium inom regeringskansliet, som ska bidra till att vi uppnår målet om att bli världens första fossilfria välfärdsland. Det andra var beslutet att godkänna en ändring av Londonprotokollet, vilket gör det möjligt att exportera koldioxid i syfte att lagra den under havsbotten.

Karolina Norbeck hoppas och tror att klimatfrågan kommer att ligga högt på agendan även i höst.

– Precis som det står i den statliga utredningen krävs det mod att vara ett föregångsland och det finns hinder på vägen, men de är inte oöverstigliga. Det finns stora möjligheter att åtgärda de hinder som finns och skapa förutsättningarna som behövs för att nå målen, säger Karolina Norbeck.

Mycket fokus har legat på de stora utsläppen. Men vi behöver också titta på de små och medelstora utsläppen, som de från till exempel bostadsrättsföreningar eller mindre energibolag, tycker hon. Även där kan man bidra till en positiv utveckling.

– Vi ser i allt högre grad mikroproducenter i Sverige, inom till exempel solel och energiförsörjning. Det finns ingenting som utesluter att man i framtiden blir mikroaktörer också vad gäller avskiljning av koldioxid. Där kan DAC (Direct air capture) och andra kolsänkor bli jätteviktiga, säger hon.

Läs mer: Svensk plan för att fånga in koldioxid presenterad

Kräver investering i miljardklassen

Energibolaget Stockholm Exergi har uppfört en testanläggning för att utveckla och optimera Beccs. Syftet är att se hur tekniken kan integreras med kraftvärmeanläggningen. Men att skala upp tekniken förutsätter politisk vilja och investeringar i miljardklassen, säger Fabian Levihn, forsknings- och utvecklingschef på Stockholm Exergi och forskare inom industriell ekonomi vid KTH.

Skälet till det är att det är framför allt jordbrukets utsläpp som väntas kvarstå 2045, tillsammans med utspridda utsläpp som är svåra att komma åt.

– Vi kan hantera Beccs, men att tekniken behövs beror på att någon annan inte kan minska sina utsläpp. Det som behövs då är tvärsektoriella lösningar kombinerat med en statlig upphandling, eftersom det inte verkar önskvärt att lägga kostnaden att hantera utsläpp av växthusgaser, exempelvis metan och lustgas, på lantbruket, säger Fabian Levihn.

En Beccs-anläggning som kan fånga in 800 000 ton koldioxid per år skulle kräva en investering på omkring två miljarder kronor, enligt Fabian Levihn. Mängden kan jämföras med inrikesflyget, som normalt släpper ut cirka 500 000 ton koldioxid per år.

Så kan storskalig bio-CCS bli verklighet

Branschorganisationen Energiföretagen har tagit fram en tidslinje som visar vad som behöver göras för att storskalig bio-CCS ska bli verklighet. Här är ett axplock:

År 2020:

- Regeringen ger Energimyndigheten i uppdrag att utreda kriterier för auktion för negativa utsläpp från bio-CCS.

År 2021:

- Regeringen tillför medel för auktion för bio-CCS i förslag till statsbudget för 2022.

- Energimyndigheten presenterar förslag till avtal med Norge. Regeringen tar beslut innan årets slut.

- Regeringen identifierar och röjer juridiska hinder för negativa utsläpp genom bio-CCS.

- Energimyndigheten presenterar utredning om auktionsförfarande för negativa utsläpp genom bio-CCS.

År 2022:

- Regeringen tar beslut om volym och budgetram för negativa utsläpp genom bio-CCS.

- Energimyndigheten genomför auktion av negativa utsläpp.

År 2023:

- Företagen påbörjar byggandet av storskaliga anläggningar.

År 2025:

- Företagens anläggningar för bio-CCS kan börja leverera (om tidsplanen har följts så här långt).

År 2030:

- 1,8 miljoner ton CO2 kan fångas in och lagras.

År 2045:

- 10,7 miljoner ton CO2 kan fångas in och lagras.

Källa: Energiföretagen

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt