Ny rapport: Elektrifiering viktigast för att nå klimatmålen

2021-09-07 17:25  

Elektrifiering är den viktigaste metoden för att Norden ska bli koldioxidneutralt. Och när tunga transporter drivs med el kommer bioresurserna att räcka. Det framkommer av en ny forskningsrapport.

Utsläppen måste minska snabbare än vad de hittills har gjort. En grupp nordiska forskare konstaterar i projektet Nordic Clean Energy Scenarios att takten måste öka fem gånger så mycket som under det senaste årtiondet.

Deras rapport, som släpptes under tisdagen, syftar till att identifiera vilka åtgärder som behöver tas för att Norden ska bli koldioxidneutralt och uppnå klimatmålen i Parisavtalet.

Forskarna pekar på fem olika lösningar för att nå målet:

  1. Direkt elektrifiering
  2. Power to X (el används för att tillverka ett syntetiskt bränsle)
  3. Bioenergi
  4. Koldioxidlagring (CCS)
  5. Beteendeförändringar

Direktelektrifiering innebär att fossilt bränsle ersätts med el direkt, till exempel med en elbil eller en värmepump.

– Om det går att göra ska man göra det, sedan är frågan hur man blandar de andra. I vissa fall, när det behövs jättehöga temperaturer eller när det inte går att få fram el, är inte direktelektrifiering ett alternativ. Då är vätgas och bioenergi jätteintressant, säger Markus Wråke, vd för Energiforsk, som har lett studien.

”Hur fanken ska man producera all den elen”

Forskarna har modellerat tre olika scenarier för att visa de möjliga olika vägarna till klimatneutralitet (se faktaruta).

Är tanken med rapporten att politiker ska läsa de tre scenarierna och välja ett att satsa på?

– Nej det skulle jag inte säga. Det handlar mer om att visa vad konsekvenserna blir av olika vägval. I verkligheten kommer det att bli en blandning av alla de där scenarierna. Om man lägger tyngdpunkten på vätgas eller direiktelektrifiering får man ganska stora skillnader, det måste man vara medveten om som beslutsfattare, säger Markus Wråke.

Vilka skillnader får man då?

– I en utvecklingsväg där man satsar mycket på vätgas blir man extremt beroende av stor elproduktion. Det är en väg att gå, en annan kan vara att använda mycket mer CCS i stålindustrin i stället för vätgas, säger Markus Wråke.

I rapporten har forskarna räknat på hur dagens totala energibehov skulle öka beroende på hur stor satsning som görs på Power to X, främst vätgasproduktion. Från dagens siffra för Norden, cirka 400 TWh, skulle den öka till strax under 1 400 TWh om en riktigt stor satsning görs på Power to X.

– Spannet är otroligt stort. En vätgasintensiv utvecklingsväg kan vara bra, men då gäller det att tänka till hur fanken ska man producera och distribuera all den elen, och få acceptans för all den vindkraft och alla transmissionsledningar som behövs, säger Markus Wråke.

Så blir tillförseln av primärenergi i de tre scenarierna. NPH är det energiintensiva scenariot, CNN det kostnadseffektiva och CNB scenariot med minskad konsumtion. Foto: Nordic Clean Energy Scenarios

EU tog förra året fram en vätgasstrategi med ambitiösa mål om en framtida europeisk vätgasproduktion. Markus Wråke är mån om att framhålla att vätgas har en massa positiva aspekter.

– Vätgasproduktion kan ge tiotals miljarder euro per år i exportintäkter till Norden, antingen genom export av ren vätgas eller att exportera el som sedan används för vätgasproduktion i något annat land. Och det skulle ge jättestora klimatfördelar, säger han.

”En jätteviktig skillnad”

När det gäller elektrifiering av transporter har svårigheten ofta kretsat kring de tunga transporterna. Många har varit skeptiska till batteridrift eller elvägar som en framtidslösning för tunga ekipage. Men den nya rapporten tecknar en mycket ljusare bild.

– För fem år sedan hade jag och många med mig svårt att se batterier eller elvägar slå igenom på de tunga transporterna, men det tror vi nu. Utvecklingen för tunga transporter ser ungefär likadan ut som för personbilar men förskjuten fem eller tio år, säger Markus Wråke.

Markus Wråke. Foto: Energiforsk

Forskargruppen bedömer att den sista förbränningsmotorn på personbilssidan kommer att säljas före 2030. Och de spår samma sak för lastbilssidan före 2040.

Fler fordon som går på el får följdverkningar på den totala energianvändningen, eftersom en elmotor har en mycket högre verkningsgrad än en förbränningsmotor. Dessutom minskar behovet av biobränsle.

– Det minskar trycket på bioresurserna enormt. För fem år sedan var det en återkommande farhåga att det inte skulle gå att producera så mycket biobränsle hållbart som vi behöver, vi skulle bli väldigt beroende av att importera biodrivmedel. Men nu ser vi att vi kan hålla oss väl inom vad som bedöms vara hållbart att producera inom Norden. Det är en jätteviktig skillnad, säger Markus Wråke.

De tre scenarierna

CNN, Carbon Neutral Nordic: Fokus är åtgärder med låg kostnad.

NPH, Nordic Powerhouse: Inriktat på att Norden kan ta en större roll i energiomställningen genom att exportera el och gröna bränslen samt lagra koldioxid.

CNB, Climate Neutral Behaviour: Antar att de nordiska länderna vidtar ytterligare åtgärder för att effektivisera energi- och materialanvändningen så att efterfrågan sänks på båda områdena.

Alla scenarier innebär att de nordiska länderna uppnår klimatneutralitet. I samtliga scenarier ingår antagandet att några av dagens kärnkraftsreaktorer livstidsförlängs åtminstone till 2050. NPH-scenariet innehåller ett antagande om att den nordiska kärnkraften byggs ut med cirka 1 GW från 2020 till 2050. Alla tre scenarier innehåller antagandet att koldioxid avskiljs och lagras i så kallad CCS, Carbon Capture and Storage.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt