Ny metod slår fast: Meteorit bildade småländska sjön Mien

2021-03-23 11:43  

Är den djupa småländska sjön ett resultat av ett vulkanutbrott eller en meteorit? Med en ny undersökningsmetod har forskare kunnat sätta definitivt punkt för frågan. 

Med sitt relativt stora djup skiljer sig sjön Mien i Tingsryds kommun i södra Småland från de flesta andra sjöar i området. Som djupast är den 43 meter strax norr om ön Ramsö. På ön finns bland annat en ovanlig bergart som gör sjön unik i Skandinavien.  

Men vad är egentligen orsaken till sjöns märkliga egenskaper? Var det ett vulkanutbrott eller ett meteoritnedslag? Bland geologer har frågan egentligen varit klarlagd sedan 1960-talet: Det är en meteorit som ligger bakom. Men bland allmänheten lever vulkanteorin kvar än i dag. Till och med på länsstyrelsens hemsida presenteras sjöns uppkomst som en fråga om två olika teorier.

Vulkanteorin punkterad

Men nu kan forskare från Lund tillföra ytterligare ett bevis som slår hål på vulkanteorin. 

–  Nu har vi hittat spår av ett mycket ovanligt högtrycksmineral som är unikt för meteoritkratrar. Det bildas vid cirka 30 gigapascal, ett extremt högt tryck som inte uppstår vid ett vulkanutbrott. Jag hoppas att detta därmed ska sätta punkt för diskussionen, säger Josefin Martell, doktorand vid Geologiska institutionen vid Lunds universitet och medförfattare till en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Meteoritics and Planetary Science

30 gigapascal motsvarar trycket som råder 100 mil under jordytan.

Analyserat zirkon

Hon har med kollegor analyserat prover av mineralet zirkon, utvunnet ur nedslagssmälta, som bildats när den ursprungliga bergarten i området smält och stelnat igen. 

Forskarna krossade bergarten och pillade ut de små zirkonkornen med hjälp av penselstrå under ett vanligt mikroskop. 

– De är jättesmå, mindre än ett hårstrå. Det tar lång tid och man får andas försiktigt så att kornen inte blåser bort, säger hon. 

Därefter stoppade de in kornen i ett svepelektronmikroskop och kunde på så sätt hitta bevarade spår av reidite, ett mineral som är unikt för kratrar. Kompositionen är detsamma som för zirkon, men kristallstrukturen är annorlunda (på samma sätt som med grafit och diamant, som ju båda består av kol). 

– Reiditeformen är mycket tätare sammanpackad, på grund av nedslaget. 

Och det här är inget som kan ske vid lägre tryck men över längre tid? 

– Nej. Trycket på den orörda berggrunden blir skyhögt på mindre än en sekund. När chockvågen passerat är temperaturen fortsatt hög, men inte trycket. Reidite är inte stabilt vid så höga temperaturer och kommer då att tillbakabildas till zirkon igen. Men det som är spännande är att det lämnar spår efter sig, säger Josefin Martell.

Ny analysmetod

Analysmetoden är relativt ny och med den har forskare lyckats identifiera reidite i några andra kratrar internationellt. 

– Nu har vi för första gången lyckats med det i en svensk krater, säger Josefin Martell. 

Meteoriten som bildade Mien slog ned för cirka 120 miljoner år sedan, vid en period då klimatet var betydligt varmare i det som långt senare kom att bli Småland. Kratern som uppstod var cirka 9 kilometer i diameter. Sjön mäter i dag som längst cirka 6 kilometer tvärs över. Eftersom meteoritens diameter brukar vara en tjugondedel av kraterns innebär det att en bumling på kring 450 meter kom nedstörtandes från himlen, med en kraft motsvarande uppemot tusen atombomber. Det finns dock inga fysiska bitar kvar av meteoriten, som förångades vid nedslaget.

Mest lokal förödelse

Lokalt innebar nedslaget förstås stor förödelse för ekosystemen, påpekar Josefin Martell. Men det går inte att jämföra med det som skedde när dinosaurierna dog ut för 65 miljoner år sedan, som bildade en krater 180 kilometer tvärs över. Nedslaget i Småland var relativt blygsamt i jämförelse.

Om det vore en meteoritkrater, borde inte sjön vara skålformad då, och inte ha en uppstickande ö mitt i? 

– Nej, så behöver det inte vara. Tidigare forskning indikerar att Ramsö är en del av en central upplyftning, något man får i större meteoritkratrar. Man får också komma ihåg att Mien är kraftigt eroderad, det var ju 120 miljoner år sedan. Vissa bergarter är mer beständiga än andra. På Ramsö finns det mycket smältbergarter, som inte eroderar lika snabbt, säger hon.

Ryolit missvisande begrepp

I information om Mien, som hos länsstyrelsen, står det ofta att sjön är unik eftersom bergarten ryolit finns där. Det är till exempel inte tillåtet att ”exploatera öns ryolitförekomster”. Men ryolit är enligt definition egentligen en vulkanisk bergart. 

– Det finns äldre vulkanisk ryolit i närområdet, men den är inte relaterad till nedslaget. Det är därför ett missvisande begrepp. Vi använder oss i stället av begreppet impaktiter, en paraplyterm för bergarter som bildats eller modifierats vid meteoritnedslag, säger Josefin Martell. 

Johan Kristensson

Mer om: Geologi Meteorit

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt