Datorn blir vattenkyld och kommer främst att användas för tekniska och vetenskapliga beräkningar samt simuleringar. En del artificiell intelligens och covid-19-forskning kommer det också att bli. Det säger Gert Svensson, vice föreståndare för Parallelldatorcentrum på KTH, till Ny Teknik.
– KTH är framstående inom flödesberäkningar och för att kunna se saker som man inte har någon ingenjörsmässig kunskap om, till exempel inom turbulensforskning, så behöver man väldigt stora datorer för att kunna få tillräckligt hög upplösning. Ett annat exempel är molekyldynamik där man räknar på molekylers rörelser och kan se kemiska reaktioner, säger Gert Svensson.
Superdatorn innehåller både en CPU-del för dem som vill köra vanliga program utan ändring samt en del med grafikprocessorer (GPU:er) för de användare som behöver extremt hög prestanda.
– Vi tror att detta är vad som kommer att användas i de största superdatorerna under den närmaste framtiden, säger Gert Svensson, vice föreståndare för Parallelldatorcentrum.
Kraftigare än superdatorn i Linköping
Maxprestanda för den nya superdatorn blir 10 petaflops, alltså tio miljoner miljarder flyttalsberäkningar per sekund. Detta kan jämföras med superdatorn Berzelius vid Nationellt superdatorcentrum vid Linköpings universitet, som har en prestanda på 6 petaflops för beräkningar med hög noggrannhet (64 bitar).
Beräkningskapacitet för de algoritmer som används inom maskininlärning kan dock inte jämföras med kapaciteten i traditionella superdatorer eftersom man ofta kan räkna med lägre precision. Berzelius i Linköping skräddarsys för maskininlärning och träning av artificiella neuronnät, vilket ger en teoretisk topprestanda på 300 petaflops för AI.
Datorn börjar sättas på plats i april
Bakom investeringen står SNIC, Swedish National Infrastructure for Computing, och rent praktiskt är det Parallelldatorcentrum på KTH som utökar sin maskinpark, med början i april.
De senaste 30 åren har Parallelldatorcentrum döpt sina superdatorer efter svenska författare, och den nu aktuella maskinen får namnet Dardel efter författaren Thora Dardel.
KTH:s superdatorer genom tiderna
Här är KTH:s superdatorer genom åren. Förteckningen visar investeringsår, placering på listan Top 500 som visar världens kraftfullaste, enskilda datorsystem, maxprestanda i gigaflops, tillverkare samt datornamn.
År |
Placering |
Gigaflops |
Tillverkare |
Datornamn |
2021 |
Ej testat ännu |
10 000 000 |
HPE/Cray |
Dardel |
2017 |
69 |
2 438 000 |
Cray |
Beskow |
2014 |
32 |
1 973 658 |
Cray |
Beskow |
2011 |
31 |
305 626 |
Cray |
Lindgren |
2010 |
76 |
92 534 |
Cray |
Lindgren |
2010 |
89 |
8 6024 |
Dell |
Ekman |
2005 |
65 |
5 670 |
Dell |
Lenngren |
2003 |
196 |
648 |
HP |
Lucidor |
1998 |
60 |
93 |
IBM |
Strindberg |
1996 |
64 |
17 |
IBM |
Strindberg |
1994 |
341 |
2,5 |
Thinking Machines |
Bellman |
Kommentarer
Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.
Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.