Munskydd och plasthandskar korkar igen avlopp

2021-01-19 07:25  
Cirka 15 000 ton skräp spolas ner i svenska avlopp varje år, och allt fler munskydd och engångshandskar dyker upp sedan pandemins början. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Plasthandskar, desinficerande våtservetter och munskydd. Allt fler pandemirelaterade objekt spolas ner i avloppen – och riskerar att göra stora skador på vägen.

– Det ställer till med stora problem, säger Anders Finnson, miljöexpert på Svenskt vatten.

Coronapandemin har påverkat alla delar av samhället _ och nu även avloppen. Plasthandskar, munskydd och desinficerande våtservetter spolas ner och ställer till problem när de fastnar i reningsverken, vilket Gefle Dagblad först rapporterade om.

Även i övriga Sverige syns samma trend, berättar Anders Finnson, miljöexpert på branschorganisationen Svenskt vatten.

– En del medlemmar har lagt märke till det här. Visst kan det ha dykt upp ett par fulspolade gula diskhandskar någon gång tidigare, men engångshandskar och munskydd har vi inte sett förut, berättar han.

Förstör miljön

Våtservetter däremot har spolats ner flitigt redan före pandemin, men nu verkar de ha ändrat karaktär.

– Det är förmodligen färre vanliga tvålade och fler desinficerande nu. Vi har haft svårt att avgöra om mängden våtservetter har blivit större generellt, men i till exempel Östersund har de sett fler.

Läs mer: 33-listan 2020 – här är Sveriges bästa teknikstartups

Att det spolas ner skräp i avloppen är ett stort problem redan sedan tidigare. Cirka 15 000 ton skräp spolas ner i Sverige varje år, enligt Svenskt Vatten. Det är allt ifrån tamponger till kondomer och nylonstrumpor, och de ställer till stora problem såväl i reningsverken som i ledningarna och pumpstationerna.

– Det kan bli stopp och pumparna kan gå sönder. Det kan också bli stopp i mekaniken i reningsverket, och då kan det bli så att orenat avloppsvatten måste släppas ut medan man lagar den, säger Anders Finnson.

Så utöver den en rent ekonomiska kostnaden för att rensa och laga tekniken blir det dessutom en miljömässig kostnad.

Kostar flera miljoner

Skräpet som spolas ner kostar svenskarna någonstans mellan 10 till 30 kronor per person och år, enligt Anders Finnson.

– Det kanske inte låter så mycket, men för en stad med 100 000 invånare blir det en till tre miljoner kronor helt i onödan. Vi ser dessa nedspolningar som nedskräpning och vi arbetar nu för att producenter och importörer av dessa produkter får stå för de extrakostnader som orsakas.

Läs mer: De vill tillverka matfett av industrins koldioxidutsläpp

TT: Har pandemin förvärrat den här utvecklingen?

– Vi har inte hört från någon medlem att det har varit väsentligt mycket mer stopp och mekaniska problem, men däremot så ser vi en ny kategori som inte har sett förut. Ökar den så har vi och vattenmiljön förstås större problem framöver, säger Anders Finnson.

Fakta: Avloppsrening i Sverige

Det finns drygt 1 700 reningsverk och över 100 000 kilometer avloppsrör i Sverige.

Totalt renas 1,5 miljarder avloppsvatten i Sverige varje år. Med motsvarande vattenmängd skulle man kunna fylla Globen i Stockholm omkring 3 000 gånger, enligt Svenskt vatten.

Branschorganisationens råd för att spola rätt:

Vad ska spolas ner i toaletten? Kiss, bajs och toalettpapper.

Vad ska inte spolas ner? Allt annat.

Alice Nordevik/TT

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt