Maskar föds upp med värme från svenskt datacenter

2020-11-18 11:41  

Värme går till spillo från dagens datacenter. I Luleå testar forskare att ta vara på värmen för att odla maskar – som tycks växa så det knakar.

Serverracken i datacenter alstrar värme och behöver kylas ned. Det mesta av värmen brukar fläktas ut och gå till spillo.

Men det finns många idéer om hur spillvärmen kan göra nytta, till exempel genom att värma växthus eller vatten till fjärrvärmenätet. I Boden pågår också försök för att ta reda på om spillvärmen kan användas till att torka flis.

I Luleå testas ytterligare ett spår: Att odla mjölmaskar. De behöver värme, upp till 30 grader, för att växa bra. Spillvärme från ett av forskningsinstitutet Rises datacenter leds in i en bod, där maskarna får växa till sig.

Testet har pågått sedan i somras och resultaten verkar lovande.

– Enligt vår leverantör tar det normalt 13 veckor för maskarna att bli fullvuxna men vi har sett att vi kan göra det på fem eller sex veckor, säger Riseforskaren Mattias Vesterlund som leder projektet.

Restvärmen leds in i den här boden, där maskarna bor. Foto: Rise

I en kontrollgrupp finns mjölmaskar som föds upp i 20 graders värme. De får lika mycket mat som maskarna i den varma boden men växer sämre.

På senare år har det talats mycket om att insekter, till exempel mjölmaskar, kan bli en viktig framtida proteinkälla för människor. Mattias Vesterlund har tagit ett smakprov. Men han är den ende inom projektet hittills som har vågat.

– Det kändes som att jag måste veta vad det är vi producerar. Man måste tugga fort innan de börjar sprattla alltför mycket. Och skalet måste man spotta ut. Det smakade inte så mycket i början men det var lite mandel i eftersmaken, säger han.

Insekter tillåtna som livsmedel

I oktober i år blev det tillåtet att sälja vissa typer av insekter i Sverige som livsmedel, bland annat mjölmaskar. Men det är inte det primära spåret för forskarna i Luleå.

Klöverbergsgården har cirka 30 000 hönor. Foto: Klöverbergsgården

De mjölmaskar som hittills har fötts upp i datahallsvärmen har levererats till äggproducenten Klöverbergsgården. Där får hönorna i vanliga fall ett foder som består av svenskt spannmål samt sojaprotein från Kina eller Centralamerika. Nu har de i stället fått smaka levande mjölmaskar.

– Hönsen var helt tokiga i maskarna. De gillar att hålla på med saker, det här är deras naturliga beteende, säger Viktor Boman, vd på Klöverbergsgården.

Nu ska tre hönor separeras från de andra och bara utfodras med mjölmaskar. På så sätt ska Klöverbergsgården undersöka om det blir någon kvalitets- eller smakskillnad på äggen.

Under coronapandemin har Klöverbergsgården haft en del problem att få tag på material, framför allt äggkartonger, som köps från Danmark. Det har aktualiserat frågan om att säkra upp även foderinköp på närmare håll.

– Maskprojektet är jätteintressant eftersom man tar vara på restvärmen från serverhallar. Maskarna kan bli ett komplement till sojan, för det skulle man behöva förändra i framtiden, eftersom den inte odlas lokalt, säger Viktor Boman.

Under coronapandemin har Klöverbergsgården haft en del problem att få tag på äggkartonger. Foto: Klöverbergsgården

Rise ska skicka mjölmaskarna på analys för att ta reda på deras näringsinnehåll. På så sätt räknar forskarna med att få veta om maskarna kan ersätta fler delar i hönsens vanliga foder, till exempel fett, kolhydrater eller vitaminer.

Men om mjölmaskar ska bli ett storskaligt hönsfoder i framtiden bedömer Viktor Boman att det blir för krångligt att hålla maskarna levande. Han tror att maskarna då behöver ges döda och värmebehandlade. Men då måste lagstiftningen ändras, eftersom det i dag inte är tillåtet att utfodra höns med protein från insekter.

Det är dock tillåtet att ge levande maskar till höns. Orsaken till de skilda reglerna är galna kosjukan, som spreds genom att nötkreatur fick malda ben- och köttrester från sjuka djur i sitt foder. Därför är regelverket strikt när det gäller att ge malda insekter som djurfoder. Enligt Jordbruksverket kan dock en ändring vara på gång sedan vetenskapliga studier har visat att det är säkert att ge insektsmjöl till höns.

Maskodlingen drivs utifrån ambitionen att skapa industriell symbios och cirkulära flöden. Foto: Jonas Askergren

Än så länge är mjölmaskar betydligt dyrare än sojaprotein från Kina. I stället för 6 kronor per kilo kostar maskarna i Riseprojektet över 300 kronor kilot. Men forskarna hoppas att hönor som får maskfoder ska lägga fler eller godare ägg, så att det blir värt att köpa ett dyrare inhemskt foder.

Det kan också finnas en annan intäktskälla för maskodlingen, eftersom maskarna ger ifrån sig en kväverik spillning som kan användas som gödsel. Under projektets gång har Riseforskarna upptäckt en mjölmaskuppfödare i Piteå, Verteco farm, där affärsidén är just att sälja spillningen som gödsel till trädgårdsodlare eller lantbrukare.

Maskprojektet

Maskodlingen sker inom ramen för det EU-finansierade forskningsprojektet Arctiq-DC, som syftar till att stärka datacenterbranschen norra Sverige och Finland. En del i projektet handlar om att hitta olika sätt att skapa industriell symbios och cirkulära flöden.

Maskäggen köper Rise från Cricket Express utanför Söderköping. När äggen har kläckts får maskarna en biprodukt från ölbryggning, urkokt korn som kallas drav, att äta. Den köper Rise från Bottenvikens bryggeri.

Linda Nohrstedt

Mer om: Datahallar Mask

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt