Mariestad siktar på ett lokalt bränslecellståg 2024

2020-06-04 13:00  

Electrivillage Mariestad imponerade på EU. Som enda område i Norden fick kommunen loss ett års projektledning om vätgas. Målet är ett bränslecellståg på Kinnekullebanan.

Europa har ambitionen att bli ledande avseende vätgassatsningar. EU har dock slagit fast att det krävs investeringar på 430 miljarder euro för att skala upp vätgasen till 2030. Det rapporterar S&P Global. Förhoppningen är att satsningen även kan bidra till att mildra de ekonomiska sviterna av den pågående pandemin.

Därför ska euron börja rulla – och nu får Mariestad ta del av pengarna. Samarbetet Fuel Cell Hydrogen for Europe valde ut den lilla kommunen som det enda området i Norden. Hjälpen kommer i form av ett års projektledning av konsulter i kommunens arbete för att ställa om Kinnekullebanan från dagens dieseldrift till någon form av vätgasdrivet bränslecellståg. Experter från de bolag som ingår i Fuel Cell Hydrogen ska stötta Mariestad.

Läs mer: Trelleborg först ut i planerad vätgaskorridor

38 ansökningar kom in i Europa och av dem antogs elva.

– Nu krävs det information för att veta vilket tåg man ska välja. Måste man köpa ett helt nytt eller kan man i stället renovera det befintliga tåget? Det är något som man har gjort i Storbritannien. Nu får vi hjälp med att ta reda på vad som är bäst, men oavsett vilken typ det handlar om så är ju tåg dyra att köpa, säger Susanné Wallner, utvecklingsstrateg på Mariestads kommun. 

I vintras genomförde Alstom ett framgångsrikt test med sitt bränslecellståg Coradia Ilint i Nederländerna, och en förhoppning är att Alstom eller någon annan aktör vill ta chansen att sätta sitt nya tåg i trafik – till en rabatterad prislapp.

– Ett vätgasdrivet tåg kan kosta flera hundra miljoner, och det har ju inte vi. Marknaden är så ny, men med EU-konsulternas hjälp kan vi se vad vi behöver. Vår tankstation för vätgas var en investering på 20 miljoner kronor – om du köper en station i dag i Europa så kostar de tio miljoner. Så det är svårt för oss att analysera, säger hon.

Efter året kan man söka pengar för projektets fortsättning, och Mariestad räknar med att ett tåg kan stå på spåret 2024. Susanné Wallner var ansvarig för ansökan och hon konstaterar att satsningen Electrivillage Mariestad har gjort ett avtryck.

Läs mer: Ny vätgasproduktion ska ge ”oupphörlig energi”

Avdelningen i kommunhuset ska bland annat skapa förutsättningar för lokala företag att utvecklas. De utför testverksamhet i gatumiljö inom en rad områden, från förnybara energisystem och hållbara transporter till affärsutveckling inom hållbarhetsområdet samt inom logistik och inköp.

Unesco har tidigare utnämnt Mariestad till modellområde för hållbar utveckling. Kommunen har en solcellsdriven vätgasstation som invigdes i maj 2019. Man har en logistikhub för hållbar distribution av varor och har påbörjat arbetet med att bygga en förskola vars energisystem drivs av vätgas.

Enligt Susanné Wallner har Mariestad utvecklat en kultur som sammanför akademien med näringslivet, vilket ger snabba och konkreta lösningar lokalt.

Läs mer: Här blir man först med att testa förarlösa regionaltåg

Exempelvis planeras för en elväg i stadstrafik med samma teknik som en ny elväg i Lund, som Ny Teknik har skrivit om. Tanken är att DHL ska köra ut gods med fordon anpassade för elvägen. I sin fullelektriska godsdivision jobbar kommunen med DHL, Vattenfall, Sustainable Innovation, Göteborgs universitet och Elonroad. Slingan beräknas vara klar inom sex månader till ett halvår.

Hur lyckas en liten kommun genomföra så många projekt?

– Vi har politiker som vill göra saker i verkligheten. De har varit tydliga med att de vill göra en industriell förnyelse. Det har sipprat ner till tjänstemännen, och vi är fem som alla har en bakgrund inom näringslivet. Det räcker inte med en eller två, utan man behöver uppnå kritisk massa i ett kommunhus – då kommer det att lyckas, säger Susanné Wallner.

John Edgren

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt