Kontrolltorn hjälper Stockholms första självkörande 5g-buss

2020-09-28 13:26  

Kontrolltorn och kameror som övervakar allt. Stockholm har fått sin första självkörande 5g-buss – men många frågor är obesvarade.

Det är förstås så här det kommer att bli. Jag sitter i en elektrisk minibuss och blir så upptagen av samtalet med experterna som är ombord att jag helt glömmer bort att fordonet är självkörande.

När minibussen invigdes på Djurgården fick jag inte följa med på jungfrufärden, den platsen var reserverad åt prins Daniel. ”Det var häftigt, verkligen”, löd prinsens omdöme efter premiärturen.

Själv tyckte jag att det mest av allt kändes som att åka i en mjukare variant av nöjesfältens farfars bilar. Men om prinsen syftade på vad den här minibussen symboliserar så kan jag relatera.

Prins Daniel fick ta första turen. Foto: Peter Ottsjö

5g Drive, som projektet kallas, går ut på att allmänheten under två veckors tid får lov att åka med i den självkörande minibussen. Den kommer under vardagar att trafikera en slinga på Djurgården fram till 8 oktober. Och även om självkörande teknik fortfarande känns rätt så futuristiskt så är det 5g, den nya generationens mobilnät, som är helt avgörande här.

Kontrolltorn ett 5g-stödhjul

Ett självkörande fordon kan visserligen vara ganska kapabelt för egen maskin. Det har lidarsensorer, kameror och egen beräkningskraft ombord. Men till 5g Drive-projektet har Ericsson byggt ett kontrolltorn, som befinner sig i ständig kontakt med fordonet. Om en oväntad situation uppstår, som fordonet inte är förmöget att reda ut på egen hand, så tar tornet över kontrollen av minibussen. Parallellerna med flygtrafikledning är många, men det finns också kontraster.

Läs mer: Nu börjar 5g-bussen köra i Stockholm

Kommunikationen mellan fordon och torn måste exempelvis ske på ett fåtal millisekunder. För att lyckas med det krävs 5g, vars standard bygger på låga fördröjningar. Tillsammans med Telia har Ericsson byggt radionät, corenät och det i Kista placerade kontrolltornet som en orkestreringstjänst.

Eftersom Telia inte har tillgång till det spektrum som krävs (Post- och Telestyrelsen ska auktionera ut nytt spektrum senare i år) för att uppnå de låga svarstiderna används testfrekvenser på 3,5-bandet.

Invigning för 5g Drive. På bilden syns bland andra Prins Daniel, Kristoffer Tamsons, trafiklandstingsråd, Bernard Tabary, vd Keolis, Daniel Helldén, trafikborgarråd Stockholm stad, Allison Kirkby, vd Telia, Jenny Lindqvist på Ericsson och Jon Jädersten, på Intel. Foto: Peter Ottsjö

5g Drive är ett projekt som utöver Ericsson och Telia drivs av bussbolaget Keolis, T-Engineering från Trollhättan, Intel och som samordnas av Urban ICT Arena. Ett av målen med 5g Drive är att demonstrera att det med 5g går att skynda på utvecklingen. Om säker, pålitlig och snabb kommunikation kan upprättas mellan fordon och kontrolltorn så kan vi, lyder resonemanget, tidigare nå fram till det självkörande samhället.

Hinder på vägen

När vi kommit ungefär halvvägs står en bil parkerad över halva vägen. Den är avsiktligt placerad där för att demonstrera tekniken.

– Med dagens teknik kan vårt fordon inte köra förbi. Så nu väntar vi på ett kommando från tornet. Där analyseras situationen med hjälp av en kamera som är monterad på bilen. Snart får vi ett kommando att köra förbi, säger Sara Nozkova, som är mobility lead på Urban ICT Kista Science City.

Per Darnfors sitter bakom ratten, men kör inte minibussen. Foto: Peter Ottsjö

Jag och Sara Nozkova sitter i baksätet. Bakom ratten befinner sig Per Darnfors, som är algoritmingenjör på T-Engineering. Det är T-Engineering, ett bolag som knoppats av från Saab, som får fordonet att rulla mjukt. Företaget har gjort till sin specialitet att få all elektronik i ett självkörande fordon att fungera bra tillsammans.

Så som regelverket ser ut nu måste en människa i fordonet vara redo att när som helst ta över. Men Sara Nozkova tror att den förare som för tillfället måste befinna sig bakom ratten på sikt kommer att sitta på en kontorsstol i kontrolltornet. Det yrket kommer hela tiden att omdefinieras i takt med att maskinerna - fordonet och den ai-bestyckade programvaran i tornet - blir smartare och kan lösa fler problem utan mänsklig inblandning.

– Vi kommer att stegvis jobba oss till mer och mer komplexa miljöer, säger Sara Nozkova.

Minibussen kör efter instruktioner från tornet utan problem förbi hindret.

Fordonet kommer från kinesiska tillverkaren Dongfeng, som äger T-Engineering. Foto: Peter Ottsjö

Vad är den här lilla korta turen på Djurgården ett tecken på?

Förmodligen på detta: en stad som Stockholm kommer att övervaka och kontrollera flottan av fordon - bilar, bussar, lastbilar - som passerar. Trafikstockningar kan minskas med automatiserad och smart planering, miljön blir mindre belastad, kostnaderna blir lägre.

Privatpersoner beställer fordon on-demand, eller upplåter sitt eget fordon för uthyrning när det inte används. Samåkningen ökar eftersom det är troligt att flera personer bokar vid samma tid och plats och har samma destination. Chaufförer kommer inte att behövas. Olyckor och personskador minskar drastiskt.

Läs mer: Analys: ”Med Arm vill Nvidia nå ai-världsherravälde”

Men vem ska styra kontrolltornet? Är det en operatör eller är det transportstyrelsen? Är det staden?

– Det är en bra fråga. Idag vet vi inte vem det blir om det är trafikkontoret, fordonstillverkarna eller bussoperatörerna. Hur det ska delas upp är organisatoriska, trafikmässiga och affärsmässiga frågor, det handlar inte bara om tekniken, säger Sara Nozkova.

Det är där något som återkommer hos de flesta jag talar med under dagen. Att tekniken egentligen redan finns på plats, och att det snarare hänger på att lagar och regler inte uppdateras i samma takt. När jag efter färden byter några ord med Dennis Kristensson, som är vd på T-Engineering, konstaterar han:

– Det går fort. Vi känner väl till och med så att teknikutvecklingen går alldeles för fort. Politiken och lagtexterna hänger inte med. Vi börjar ju bli redo och skulle vilja få ut en testflotta som kan köra mellan två punkter.

Och Jenny Lindqvist, ansvarig för Ericssons kundenhet i norra och centrala Europa, påpekar att om det bara hängde på tekniken hade Per Darnfors inte behövt sitta bakom ratten.

– Det handlar mycket om det regulatoriska. Man får ta det stegvis.

Urban ICT Arena och de andra samverkande parterna har jobbat med 5g Drive-projektet i ett års tid. Minibussen har av Transportstyrelsen fått klartecken att köra på en definierad sträcka allmän väg på Djurgården. Till sin hjälp har fordonet en 3d-karta.

– Vi gör den kartan över ett område genom att köra en vända och sparar all data. Sedan behandlas den och tankas upp till fordonet. Det tar väl en halv dag ungefär, säger Per Darnfors.

Foto: Peter Ottsjö

Jag skulle kunna poängtera att jag kände mig trygg under min första tur i ett självkörande fordon, och det vore sant. Å andra sidan zippade vi inte direkt mellan filerna på autobahn, utan puttrade på i några ynka kilometer i timmen i samband med en välregisserad demonstration.

I vilket fall som helst är 5g Drive-aktörerna medvetna om att folk kanske inte helt och fullt litar på tekniken. Därför sitter en kamera i taket, och fordonet har utrustats med mikrofoner. Tanken är att en resenär ögonblickligen ska kunna få kontakt med en mänsklig operatör.

Samtidigt väcks då oundvikligen frågor om integritet. Vill vi sitta i ett fordon och känna att vi är ständigt övervakade?

Självkörande teknik är här, 5g är här, det hyperuppkopplade samhället börjar torna upp sig på horisonten. Nu ska vi bara lyckas hitta rimliga svar på alla frågor, och ta oss förbi ännu fler hinder på vägen.

Så gör du för att åka med självkörande bussen

Fordonet är i trafik varje vardag 08.00-10.00 och 14.00-16.00 fram till och med 8 oktober. Fredag 2 oktober och torsdag 8 oktober körs endast morgonturen. Det finns två hållplatser – framför Biologiska museet vid korsningen Rosendalsvägen och Djurgårdsvägen, och vid Rosendals slott i närheten av Folke Bernadottes bro.

Peter Ottsjö

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt