Kågeson: 70-procentsmålet kommer att omformuleras

2020-01-09 06:00  

Det har gått sex år sedan Per Kågeson i protest hoppade av utredningen om en fossiloberoende fordonsflotta. Personligen tror han att 70-procentsmålet kommer att omformuleras när 2030 närmar sig.

Per Kågeson har under flera decennier varit en framträdande röst i svensk energi- och transportdebatt.

Uppdraget som huvudsekreterare för utredningen om en fossiloberoende fordonsflotta (FFF-utredningen) valde han dock att kliva av 2013. Utredningen ledde så småningom fram till målet att minska utsläppen från inrikes transporter (exklusive flyget) med 70 procent till 2030 jämfört med 2010.

Orsakerna till avhoppet var flera och finns beskrivna i ett särskilt yttrande. Han ansåg att flera av beräkningarna bakom hur målet skulle uppnås byggde på "bristfällig analys och önsketänkande", framför allt vad gäller bilåkandet och bilinnehavet.

Läs mer: Högre fordonsskatt för fossilbilar: ”En följd av Volkswagen-affären”

I somras publicerade Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) en ny rapport från Kågesons, Klimatmål på villovägar. Där för han återigen fram att radikala åtgärder krävs för att målet ska uppnås, bland annat fördubblat pris på drivmedel. Med hittills beslutade åtgärder ser målet bara ut att nås till hälften.

– Det jag var mest kritisk till då och är fortsatt kritisk till är att man, på lättvindig grund, egentligen utan grund alls, antagit att man kan skapa ett väldigt trafiksnålt samhälle med kraftigt minskad bilpark och bilåkande. Vi ser inget av det inträffa och det förefaller inte hända mycket till 2030. Då faller kanske en tredjedel bort av det FFF-utredningen tillgodoräknade sig, säger han.

”Sverige skiljer sig från resten av Europa”

En annan viktig kritik handlar om biodrivmedlen. Trots goda inhemska förutsättningar för egen produktion importerar Sverige kring 80 procent i dagsläget. Beroende på hur snabbt elektrifieringen tar fart räknar Energimyndigheten med att det behövs mellan knappt 30 och drygt 40 TWh år 2030.

Samtidigt har ett flertal svenska myndigheter gemensamt kommit fram till att det finns utrymme för cirka 17–18 TWh inhemskt producerade biodrivmedel till transportsektorn 2030. Hela vägtrafikens energianvändning beräknas landa på 70 TWh 2030.

– Finland och Sverige skiljer sig väldigt mycket från resten av Europa när det gäller tilltron till omfattande användning av biodrivmedel, här finns en större optimism. Miljörörelsen är väldigt skeptisk och tycker att elektrifiering och effektivisering är huvudspår. För Sverige och Finland kan det väl gå an att använda mycket biodrivmedel. Vi har ju mycket bättre förutsättningar än alla andra att själva producera dem. Men då kan vi ju inte vara nettoimportörer. Oavsett räcker det ändå inte till mer än en mindre del av vägtrafiken, så elektrifieringen är helt avgörande, säger han.

Läs mer: Bilbranschen: 80 procent av nya bilar laddbara om tio år

Hans förslag är att i stället satsa på 45 procents minskning av utsläppen från transporterna. Vill man hålla kvar vid ett 70-procentsmål går det att köpa och makulera utsläppsrätter.

Hur ska utsläppen från transporterna minska? Målet med en 70-procentig minskning till 2030 verkar avlägset. Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Per Kågeson tror att elektrifieringen kommer att lösa en stor del av det långsiktiga svenska målet att bli utsläppsfritt till 2045. I sin egen ESO-rapport räknar han med att 60 procent av nya bilar är laddbara år 2030. Elvägar kan lösa de tunga fjärrtransporterna och för distributionslastbilarna kommer batteriutvecklingen så småningom att vara tillräcklig, menar han.

– För att få fart på elektrifieringen av de tunga lastbilarna hoppas jag på någon form av premie som gör att det i distributionstrafiken sker en snabb omställning. Ellastbilar har ju relativt stora fördelar vad gäller buller och avgaser, säger han.

Tror du att 2030-målet kommer att omformuleras innan de tio åren har gått?

– Jag gissar att det sker när det närmar sig 2030. Kanske blir målet kvar men man tvingas erkänna att det inte kommer att gå att nå. Det är tillåtet att ha mål som inte uppnås, men frågan är om det är meningsfullt.

Vad kan det få för konsekvenser för framtida policyutformning om Sverige inte når målet?

– Inte särskilt stora, förutsatt att elektrifieringen hunnit så långt som jag och Bil Sweden (80 procent laddbart av nya bilar till 2030, reds. anm) räknar med. Det kommer att ge ett så stort genomslag under 2030-talet att målet för 2045 framstår som tänkbart att uppfylla, åtminstone för vägtrafiken. Det blir en försening på 5–8 år, men långsiktigt ändrar det inte särskilt mycket, säger han.

Fakta: Per Kågeson

Ålder: 72 år

Yrke: Författare, debattör, forskare, konsult.

Tidigare roller: Han har varit vice ordförande för Naturskyddsföreningen, ordförande för den europeiska intresseorganisationen Transport and Environment samt adjungerad professor i miljösystemanalys på KTH. Tog initiativ till Gröna Bilister.

Politiskt aktiv: I VPK 1970–1982 och Socialdemokraterna 1985–2008.

Källa: Wikipedia

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt