”Ja, allt det här ska också köras fossilfritt”

2021-06-02 17:23  

ANALYS. Efter utredningen om utfasning av fossila drivmedel hamnar allt fokus på personbilarna. Men den handlar om så mycket mer än så: Lastbilar, JAS 39 Gripen, fritidsbåtar, motorsågar – till och med din gräsklippare, skriver Ny Tekniks Johan Kristensson. 

Det är inte annat än att man förundras. Resultatet av ett par meningar i ett underlag till regeringsbildning – Januariavtalet – presenterades i går i form av en över 700 sidor lång utredning.

Utredaren Sven Hunhammar menar dock att partiernas löfte om att införa ett förbud för nya bensin- och dieselbilar till 2030 inte är möjligt att genomföra, av EU-skäl. I stället vänder han på steken och föreslår ett mål om endast personbilar med nollutsläpp (i praktiken batteri- och vätgasbilar) ska säljas det året.

Om utredarens förslag antas av riksdagen kommer den alltså i praktiken inte gå att köpa en bil med förbränningsmotor efter 2030 och komma undan genom att tanka den med biodieseln HVO100. Men en målsättning om något är mjukare än en ett förbud mot motsatsen.

Fossila drivmedel utfasade 2040

På frågan när fossila drivmedel kan vara helt utfasade i Sverige svarar han 2040.

Det handlar alltså om långt mycket mer än bara personbilar. Inte heller lastbilarna, fartygen, inrikesflygplanen och arbetsmaskinerna ska 2040 längre drivas av bensin, diesel, gasolja, bunkerolja, naturgas, flygfotogen eller något annat fossilt.

Om omställningen till eldrift har börjat ta fart för personbilarna så ligger övriga kategorier fortfarande rejält på efterkälken. Tillsammans står driften av alla dessa fordon och maskiner för 40 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser.

Låt oss därför titta lite på vad Sven Hunhammar föreslår för att få fart på eftersläntrarna.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Lastbilar 

Sverige bör verka för nollutsläppskrav på tunga lastbilar på europeisk nivå senast 2040. För lätta lastbilar upp till 3,5 ton senast 2035.

Anslag till klimatpremie för tunga lastbilar behöver förlängas och utökas tills kostnadsskillnaden gentemot diesel jämnats ut.

För lätta lastbilar bör dagens bonus-malussystem på sikt ersättas med enbart malus. 

Nollutsläppszoner för citylogistik bör utredas.

Foto: Pontus Lundahl/TT
 

Arbetsmaskiner 

Arbetsmaskiner är ett vitt begrepp där allt från gruvtruckarna i Kiruna till din gräsklippare ingår. Både elektrifiering och biodrivmedel blir viktiga redskap för utfasning av de fossila drivmedlen, beroende på hur maskinerna används. Inom gruvbranschen sker elektrifieringen redan, medan lant- och skogsbruket lär vara beroende av biodrivmedel i åtminstone 10–20 år till.

Mindre arbetsmaskiner med bensinmotor som används av hushåll, till exempel gräsklippare, kan ligga illa till. Strävan bör vara att helt förbjuda förbränningsmotordrift i vissa användningsfall, menar Sven Hunhammar. Men främst genom reglering av EU:s ekodesigndirektiv.

Mer statliga medel bör avsättas för forskning, utveckling, demonstrationsprojekt och marknadsintroduktion av arbetsmaskiner med nollutsläpp.

Trafikverket bör få i uppdrag att utveckla upphandlingskraven så att övergång till eldrift främjas.

Fartyg 

Sjöfarten bör ingå i EU:s system för utsläppshandel (EU ETS). 

Yrkesmässig sjöfart på sikt ingå i reduktionsplikten, och hanteras vid nästa kontrollstation. Det fossila bränslet bör beskattas eller koldioxidprissättas. 

Gotlandstrafiken bör från 2027 i princip helt ha fasat ut fossila bränslen. 

Fritidsbåtar 

Elektrifieringen av fritidsbåtarna befinner sig ännu i sin linda. Till skillnad från yrkestrafiken tankar fritidsbåtsägarna huvudsakligen bensin, runt 80 procent. Tillgången på biobensin är en stor utmaning. Inga nya styrmedel föreslås, fritidsbåtar ingår redan i reduktionsplikten. 

Utsläppen från fritidsbåtar motsvarar ungefär de från försvarets transportverksamhet, runt 180 000 ton koldioxid per år. 

Inrikes flyg 

Utredningen tycker att reduktionsplikten för flygbränsle är bra.  

Trafikverket bör ställa långtgående krav på utfasning av fossila bränslen vid nästa upphandling av flygtrafik för perioden efter 2023. 

Försvaret 

På frågan hur Försvaret ska klara sig utan fossila drivmedel lämnar Sven Hunhammar walkover, eftersom frågan är så komplex. HVO100 och elektrobränslen kan utgöra en väg framåt, men Försvarsmakten har redan påpekat att reduktionsplikten kan ge problem för myndigheten på grund av sämre lagringsmöjligheter och köldtålighet. Regeringen har därför föreslagit att försvaret ska undantas från reduktionsplikten. 

Utöver de fordonsspecifika åtgärderna går förstås behovet av utbyggd laddinfrastruktur som en röd tråd genom hela utredningen. 

Sverige djupt beroende av EU

En annan röd tråd är att Sverige är helt beroende av EU om omvärlden för att lyckas fasa ut de fossila drivmedlen till 2040. Utredningens titel ”I en värld som ställer om – Sverige utan fossila drivmedel” är en tydlig signal på just det. 

Nu blir det upp till regeringen och stödpartierna att ta ställning till de förslag som Sven Hunhammar med kollegor mejslat fram. Är partierna beredda att slopa överenskommelsen om att införa förbud mot bensin- och dieselbilar 2030, till förmån för ett mål om nollutsläppsfordon?

Får vi även en diskussion om alla de andra fordonen som faktiskt också ingår i utredningens omfattning? Och hur ser till exempel planen ut för de samhällsbärande fordon som polis, räddningstjänst och sjukvård använder sig av? 

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt