Här byggs solceller på soptippen

2019-05-22 12:30  

När Karlskronas gamla soptipp täcks av solceller duger inte vanliga installationsmetoder. I stället placeras panelerna i stenfyllda plastbackar.

På 1960- och 1970-talen tjänade Gullbernadeponin i Karlskrona som soptipp. Då fick den ta emot cirka 1,4 miljoner kubikmeter avfall, bland annat kvicksilverhaltiga produktionsrester från Lumafabriken, som bedrev tillverkning i staden från 1969.

1978 stängdes deponin och täcktes med jordmassor. Senare har kommunen undersökt möjligheterna att använda marken för till exempel bostäder. Men saneringen skulle bli dyr, nära tre miljarder kronor enligt en konsultbedömning.

I stället kläcktes idén att bygga en solcellspark på området. Första etappen, om 0,6 MW, färdigställdes i början av året och levererar el sedan april. I sommar byggs den andra etappen.

Det kommunägda energibolaget Affärsverken driver projektet med målet att parken ska omfatta 6 MW när den är färdigbyggd.

Panelerna fästs ovanpå backarna

Men en soptipp som underlag ställer särskilda krav på solcellsinstallationen. Det skyddande jordlagret ovanpå soporna får inte penetreras, vilket innebär att pålning är utesluten. En annan svårighet är rörelserna i deponimassorna, som kan skapa sättningar i marken.

Företaget Swede Energy föreslog en lösning inspirerad av en deponi i Tyskland. Där hade plastbackar fyllda med stenkross använts för att montera solcellerna. Affärsverken nappade på idén.

– Lösningen är väldigt flexibel. Finns det behov av att flytta anläggningen så är det relativt lätt att göra. Och när den är färdigbrukad kan man plocka bort den, om det till exempel finns nya lösningar för att sanera marken då, säger Anna Hammartorp, innovationsledare på Affärsverken.

Läs mer: Är solceller på alla nya hus den bästa lösningen?

Deponin täcks först med en markduk för att förhindra växtlighet, därefter läggs ett tunt lager kross ovanpå för att jämna till ytan. Sedan placeras plastbackarna ut och fylls med stenkross för att blåsten inte ska kunna rubba dem ur läge.

Solcellspanelerna fästs ovanpå backarna med fyra spännen. För att varje panel ska ha rörelsemån om marken sätter sig dras elledningarna mellan panelerna med slack.

”Bättre koll på anläggningen”

Tanken är att solcellsparken ska bli helt andelsägd, vilket innebär att Affärsverken säljer andelar i en etapp i taget till företag och privatpersoner. För att den successiva utbyggnaden ska fungera smidigt har Swede Energy valt att använda sig av flera strängväxelriktare i stället för en central växelriktare, som tidigare har varit vanligt när större solcellsparker har byggts utomlands.

Växelriktare behövs för att omvandla likströmmen från solcellerna till växelström som kan ledas ut på nätet. I Karlskrona Solpark kan varje strängväxelriktare anslutas till 24 strängar med cirka 20 solcellspaneler vardera.

– I min övervakare kan jag se varje enskild sträng och kan upptäcka om någon producerar sämre. Det ser man inte med en central växelriktare. Den här lösningen drar lite mer kabel men man får bättre koll på anläggningen och bättre tillgänglighet. Vi får också en fördel med redundans. I stället för en kritisk komponent som all el går igenom har vi fyra växelriktare per etapp, säger Christoffer Caesar.

”Industriversion med smarta funktioner”

Trenden att bygga solcellsparker med flera strängväxelriktare har enligt Swede Energy kommit till Sverige under det senaste året.

– För bara tre år sedan var strängväxelriktarna på cirka 20 kW men i dag är de mellan 100 och 120 kW i varje burk. Nu har tekniken kommit så långt att växelriktaren finns i industriversion men fortfarande med smarta funktioner för optimering, säger Christoffer Caesar.

Växelriktarna i Karlskrona Solpark blir på 120 kW. Samma storlek har Svea Solar använt vid bygget av solparken i Sjöbo, som i sommar blir den största i Sverige.

Karlskrona Solpark

Total storlek: 6 MW.

Färdig (i full storlek): Sannolikt om ett par år.

Etapp 2: Omfattar 0,6 MW och väntas tas i drift efter sommaren.

Beställare: Affärsverken.

Leverantör: Swede Energy.

Solcellsleverantör: Kinesiska Sun Tech.

Solcellstyp: Polykristallina kiselsolceller.

Plastbacksleverantör: Tyska Renusol.

Leverantör av växelriktare: ABB.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt