Här är drönaren Bayraktar som vunnit propagandaseger i Ukraina

2022-03-21 06:00  

En turkisk drönare har tagit en framträdande roll när Ukraina försvarar sig mot det invaderande Ryssland. Men framgångarna har varit större i andra krig. 

En obemannad flygplansliknande luftfarkost som glider omkring flera kilometer upp i luften och metodiskt slår ut fordon med laserguidade glidbomber och pansarvärnsrobotar. Den turkiska drönaren Bayraktar TB2 har fått stor uppmärksamhet när Ukraina försvarar sig mot den ryska invasionen. Såväl en sång som en lemur har uppkallats efter den.  

Att använda sig av obemannade luftfarkoster i krigföring är däremot knappast något nytt. Österrike använde sig till exempel av ungefär 200 ballonger lastade med bomber vid attacken mot Venedig 1849. Resultatet var inte övertygande. Vinden ändrade riktning och endast en av bomberna kunde levereras dit den skulle, berättar Interesting Engineering

I dag är situationen en annan. Militära drönare har blivit ett framgångsrikt vapen i åtskilliga av de väpnade konflikter som utspelat sig under de senaste 30 åren.

40-tal ryska fordon och system utslagna

Kriget i Ukraina är inget undantag. Ukrainska försvarets Bayraktar TB2:or har hittills slagit ut ett 40-tal ryska stridsfordon, tankbilar, luftvärnsrobotsystem etcetera, enligt försvarsbloggen Oryx sammanställning.  

Men framgångarna bör heller inte överdrivas. Det finns ingen uppenbar information om att Ryssland har haft svårt att skydda sig mot Bayraktar, enligt Martin Hagström, forskningsledare inom autonoma system vid avdelningen för Försvars- och säkerhetssystem vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. 

– Bayraktar har fått stor uppmärksamhet i ett antal olika sammanhang, främst i konflikten mellan Azerbajdzjan och Armenien i Nagorno-Karabach 2020 samt i Syrien och Irak. I Nagorno-Karabach var den framgångsrik bland annat eftersom armenierna saknade bra luftskydd. Men gällande Ukraina skulle jag säga att den har fått stor uppmärksamhet eftersom man har gjort mycket reklam för den, säger han till Ny Teknik.

Baykar Defence

Bayraktar TB2 tillverkas av turkiska Baykar Defence och gjorde sin första flygning 2014. Den används av ett tiotal länder, främst i Afrika, Mellanöstern och Östeuropa. Ukraina har köpt ett 20-tal. Priset uppges vara ungefär en miljon dollar styck, motsvarande 9,5 miljoner kronor. Det är billigt i förhållande till många av de andra motsvarande drönarna på marknaden. 

Dess roll är som obemannad stridsluftfarkost (UCAV, unmanned combat aerial vehicle) på medelhög höjd och med lång uthållighet (MALE, medium-altitude long-endurance). I sammanhanget betyder det en operativ flyghöjd om 5 500 meter (max 8 200 meter) och uthållighet om 27 timmar. En bensinmotor kopplad till en påskjutande propeller bak på flygkroppen står för framdrivning. Farkosten styrs från en markstation. Den kan taxa ut, lyfta, flyga, landa och parkera autonomt utan hjälp av andra sensorer än sina egna. 

Mindre än MQ-9 Reaper

Bayraktar TB2 är 6,5 meter lång, mäter 12 meter mellan vingspetsarna och väger 650 kilo fullastad. Den är därmed betydligt mindre än till exempel den välkända amerikanska MQ-9 Reaper, som mäter 20 meter mellan vingspetsarna. Men också större än många av de drönare som används för spaning och övervakning, till exempel tyska Luna med en spännvidd om endast 4,2 meter. 

– Det är en stor liten UAV, eller en liten stor UAV, konstaterar Martin Hagström. 

Den kan utrustas med upp till fyra vapen, till exempel den laserguidade glidbomben MAM eller pansarvärnsroboten L-UMTAS. Martin Hagström påpekar att det är mycket vapen för en så liten drönare och som gör den jämförbar med den betydligt större MQ-9 Reaper.  

Hur försvarar man sig mot drönare likt dessa? 

– Med luftvärnssystem. Jag har inte studerat vilka som kan vara effektivast, men det går absolut att skjuta ner dem med en mindre luftvärnsrobot. Men drönaren kan ju ofta befinna sig på några kilometers höjd vilket kräver bra väder, säger han. 

Har Ryssland liknande drönarförmåga? 

– Det rapporteras väldigt lite om den, men de har rätt många olika system. Just nu är det Ukraina som äger informationskriget, åtminstone i väst. Ryssland har tidigare använt UAV:er främst för att leda in artillerield. Det har man gjort framgångsrikt och kan anta att de gör även här, säger han och syftar på hur drönare kan bistå med en realtidsbild av slagfältet och hur artillerielden därmed bäst ska riktas. 

Han säger att det svenska försvaret hittills inte har haft några planer på att köpa in liknande förmåga, men också att han inte vet om det kommer att ändras med tanke på det nu utökade försvarsanslaget. Behovet av att kunna bemöta bepansrade fordon finns.  

– Men man behöver tänka efter noga vad som är det bästa systemet. Det kommer alltid att bero på situationen och måste även vara kostnadseffektivt, säger han.

Robot 98

Sverige har förmågan att bekämpa en drönare likt Bayraktar TB2 till exempel med den mindre luftvärnsrobot Robot 98, som går att avfyra från stridsflygplanet Jas 39 Gripen eller från ett markbaserat robotsystem 98.  

Intresset för att köpa stridsdrönare har ökat sedan Rysslands invasion. Polen meddelade till exempel nyligen att de med kort varsel vill köpa in amerikanska MQ-9 Reaper, rapporterar Reuters. 

Ny Teknik har sökt Försvarsmakten för en kommentar kring om inköp av stridsdrönare kan bli aktuellt, men den har inte återkommit. Så väl försvarsminister Peter Hultqvists pressekreterare som Försvarets materielverk (FMV) hänvisar till Försvarsmakten. 

Andra kända militära drönare 

MQ-9 Reaper  
Vad: Den större efterföljaren till den tidiga drönaren MQ-1 Predator. Används både för spaning och attack. 
Tillverkare: General Atomics Aeronautical Systems (USA). 
Används av: USA, Storbritannien, Italien, Frankrike, Indien, Nederländerna, Spanien 
Vingspann: 20 meter 
Maximal flyghöjd: 15,4 km. 
Uthållighet: 14 timmar. 

RQ-4 Global Hawk 
Vad: Stor drönare för spaning och övervakning på höj höjd.  
Tillverkare: Northrop Grumman (USA) 
Används av: USA, Sydkorea, Japan, Nato, Nasa. 
Vingspann: 40 meter 
Maximal flyghöjd: 18 km. 
Uthållighet: 32+ timmar. 

CH-4 
Vad: Kinesisk drönare som till det yttre liknar MQ-9 Reaper. Finns i två varianter, en för enbart spaning och en för både spaning och attack. 
Tillverkare: China Aerospace Science and Technology Corporation
Används av: Kina, Myanmar, Pakistan, Egypten, Saudiarabien, Algeriet, Irak. 
Vingspann: 40 meter 
Maximal flyghöjd: 14,4 km. 
Uthållighet: 30 timmar spaning, 12 timmar för attack 

Tai Anka-S 
Vad: Turkisk drönare avsedd för spaning och attack.  
Tillverkare: Turkish Aerospace Industries
Används av: Turkiet. 
Vingspann: 17,5 meter 
Maximal flyghöjd: 9,1 km. 
Uthållighet: 30 timmar med 350 kilo nyttolast. 

Johan Kristensson

Mer om: Drönare

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt