Gruvjättens planer på fossilfritt järn kräver 55 TWh

2020-11-23 16:09  

Statliga LKAB har fattat beslut om sin framtidsstrategi. Järnsvamp framställd med grön vätgas ska på sikt ersätta bolagets järnmalmspellets. Omställningen beräknas kosta cirka 20 miljarder kronor och kräva 55 TWh el per år.

LKAB kallar det för ”den största industrisatsningen i modern tid.” Framtidsplanen innehåller tre spår för omställning:

1. En ny världsstandard för gruvbrytning ska utvecklas. Som Ny Teknik tidigare har rapporterat handlar det om att gruvbrytning ska ske på större djup och göras mer automatiserat och digitaliserat än i dag.

2. Järnsvamp framställd med grön vätgas ska på sikt ersätta järnmalmspellets.

3. Utvinna kritiska mineraler ur gruvavfall. Med fossilfri teknik ska viktiga jordartsmetaller och fosfor till mineralgödsel utvinnas ur dagens avfall. Det har Ny Teknik berättat om här.

LKAB räknar med att omställningen kommer att kosta mellan 10 och 20 miljarder kronor om året under en period om cirka 15 till 20 år. Räknat över en 20-årsperiod kan det alltså betyda totalt 400 miljarder kronor.

”Går från pellets till järnsvamp”

Trots den höga summan bedömer LKAB att bolaget klarar investeringen på egen hand.

– Det är på två sätt vi ska göra det. Den ena biten är att vi jobbar med en ny världsstandard för gruvproduktion som kommer att höja vår konkurrenskraft. Det kommer också att spilla över på hur vi kör vår befintliga verksamhet i förädlingsverken. Och när vi går från pellets till järnsvamp mer än fördubblas intäkterna, säger Jan Moström, vd för LKAB.

Hur kan ni vara säkra på att det finns en stor efterfrågan på koldioxidfria järnprodukter i stålverken?

– Stålindustrin står för 25 procent av industrins totala utsläpp av koldioxid och måste övergå till järn reducerad med vätgas, det medför att vi förväntar oss att den här efterfrågan kommer. Under den här omställningsperioden kommer vi att vara producent av järnmalmspellets och järnsvamp, säger Jan Moström.

Tillståndsprocesserna blir nyckeln till omställningen

Men för att omställningen ska vara möjlig krävs en utbyggnad av Sveriges elproduktion. LKAB bedömer att cirka 55 TWh el behövs. Det motsvarar ungefär en tredjedel av den el som produceras i Sverige varje år i dag.

– Initialt har vi den kraft som behövs, men därefter måste det byggas konkurrenskraftig förnybar el. Vi för dialog med leverantörer för att skapa möjligheter för att bygga den kraft som behövs och bedömer det som fullt möjligt, säger Jan Moström.

En utmaning i den utbyggnaden är tillståndsprocesserna. Gruv-vd:n pekar på dem som ”nyckeln” till omställningen.

Hur mycket måste de kortas?

– Jag kan inte säga exakt i tid. I dag går vissa väldigt fort medan andra tar väldigt lång tid. Men de ska kortas ner väsentligt utan att tumma på miljökraven, säger Jan Moström.

”Det logiska steget på utvecklingsprogrammet”

LKAB deltar redan tillsammans med SSAB och Vattenfall i Hybrit-projektet, med syfte att testa teknik för att använda vätgas för att dela upp järnmalm i järn och syre. En pilotanläggning har nyligen dragit igång i Luleå som ska pröva metoden, som kallas för direktreduktion.

Tanken med tekniken är att dagens masugnar ska kunna ersättas av schaktugnar där vatten bildas som biprodukt i stället för koldioxid. Produkten som bildas i schaktugnen är små kulor av järn, så kallad järnsvamp, som sedan måste smältas för att bearbetas vidare till stålprodukter.

Jan Moström poängterar att Hybrit är ett utvecklingsprojekt, med fokus på att utveckla teknik för direktreduktion.

– Det vi gör nu är att industrialisera det. Vi tar kunskaper från Hybrit och industrialiserar dem. Det är det logiska steget på utvecklingsprogrammet, säger han.

Satsningen bedöms generera cirka 2 000-3 000 nya jobb per år i Kiruna och Gällivare, främst anläggningsarbeten.

”Vi kan stärka Sverige som fossilfritt land”

När omställningen är fullt genomförd ska koldioxidutsläppen hos LKAB:s kunder världen över minska med över 35 miljoner ton årligen, enligt bolagets beräkningar.

– Vi måste få bort klimatavtrycket. Annars går vi mot en katastrof, inte bara för det här bolaget utan för alla i den verklighet som vi alla lever i. Vi har framför oss en utmaning att kunna leverera en produkt som inte skadar klimatet inför de som kommer efter oss, säger LKAB:s ordförande Göran Persson:

– Här tar vi steget, en risk, ja, men inte utan den risken finns ingen gruvverksamhet i Norrland.

Näringsminister Ibrahim Baylan (S) är positiv:

– Jag är tämligen säker på att vi kan göra så att det här blir en framgångsrik strategi och att vi kan stärka Sverige som fossilfritt land, säger han.

LKAB meddelade sina planer på söndagskvällen i ett debattinlägg ihop med Fossilfritt Sverige på DN Debatt och publicerade även ett pressmeddelande under måndagen.

Linda Nohrstedt

Mer om: LKAB Kiruna

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt